Vänsterpartiet vill precis som de borgerliga partierna att barn ska lära sig saker för att klara sig i samhället och få livskvalité. Det är fånigt att, som Elisabeth Fridén och Arne Nordberg (kd) i VLT den 17 juni, påstå något annat.
Däremot tycker vi det är helt fel att som de borgerliga partierna bara prata om att ställa krav på eleverna hela tiden. Hårda tag mot den som stör, beslag ta saker och straffa. Vi menar att man måste se barns skolprestationer i ett större sammanhang. Det finns många orsaker till att barn inte presterar bra i skolan.

En del har inlärningssvårigheter, andra är bekymrade över sin familjesituation och orkar inte koncentrera sig på lektionerna. Många barn har inte en hemmiljö som erbjuder studielugn. Alla föräldrar har inte samma förutsättningar för att hjälpa sina barn. Alla barn har inte föräldrar som pratar tillräckligt bra svenska för att förstå uppgifterna barnen får med sig hem. Det är mot den bakgrunden man ska se vänsterpartiets krav på läxfri fritid för barn.

Vår skola ska utjämna de skillnader som olika bakgrund kan ge. Det är därför vi förespråkar en sammanhållen likvärdig utbildning för alla barn. Det är på skolan vi ska ställa krav i första hand och inte på främst eleverna och deras föräldrar. Vi anser att välutbildad pedagogisk personal ska undervisa och vägleda elever i skolan under skoltid.

Vi menar att all inlärning som sker under skoldagen har sin grund i att eleverna själva tagit ansvar. Det är inte unikt för läxarbetet. Tvärtemot vad kristdemokraterna tror så kan ingen tvinga i barn kunskaper. Vi kan ställa krav på skolan som ska skapa goda förutsättningar för inlärningen genom en lugn och trygg skolmiljö och på läraren som ska försöka skapa intresse för kunskap. Men barn behöver inte i första hand mera krav på sig utan uppmuntran, positiva förväntningar och självförtroende för att lära sig nya saker.

Fridén och Nordberg har ju faktiskt själva uppfattat att barn behöver stöd för att klara sina läxor. De nämner lässtugor, modersmålslärare och fritidspersonal.

Varför gå över bäcken för att hämta vatten? Modersmålslärare är utbildade för att undervisa i sitt modersmål och fritidspedagoger för att leda verksamhet på fritidshemmen. Föräldrar har en mängd olika yrken och ibland ingen utbildning alls. Lärare är däremot utbildade för att undervisa och vänsterpartiet menar att barn ska undervisas av behöriga lärare. Konstigare än så är det inte.

Varför har vi då läxor i dag? Har det en pedagogisk grund, eller handlar det om en upp- fostringstanke som Fridén och Nordberg påstår? Jag tror att en del lärare ger läxor av gammal vana och tradition men många lärare känner sig tvingade att ge läxor för att man inte hunnit med allt det man planerat under lektionstid. Det kan man komma till rätta med genom färre barn i klasserna och mera personal.

Så får man en lugnare miljö och alla hinner få hjälp. De barn som behöver extra stöd ska kunna få speciell hjälp av specialpedagog eller assistent. På så sätt kan man hinna med mera. I vissa ämnen, till exempel språk känner kanske läraren att vissa saker behöver repeteras på egen hand. Jag tror på idén med egen studietid inlagd på schemat. En tid då man kan sitta och arbeta med sådant man ligger efter med och få hjälp att lärare. På många skolor jobbar man redan så.

Det är inte ett dugg flummigt att kräva att barn precis som vuxna ska ha en reglerad arbetstid och rätt till fritid och vila. Flummigt är det däremot att som kristdemokraterna och andra borgerliga partier förespråka religiösa fri-skolor där barnen får helt okritisk undervisning av församlingsmedlemmar och saknar möjlighet att skapa sig en egen världsuppfattning.

Vasiliki Tsouplaki

Uppdaterades: 24 jun 2006