Liberal feminism – för vem?
Hanna Paavola Önnebro (fp) ger i en debattartikel i vlt den 19 november uttryck för en feministisk linje som bara gynnar ett fåtal kvinnor. Dessutom har den högerregering som hon företräder sedan de tillträdde fört in Sverige på en direkt anti-feministisk linje som nedvärderar kvinnors arbete och försämrar förutsättningarna för kvinnor i arbetslivet.
Paavola Önnebro menar ändå att regeringens skattereduktion på
hushållsnäratjänster skulle vara en feministisk reform. Ursäkta om vi
tar oss för pannan. Denna reform gynnar främst alliansens kärntrupper i
Täby, Lidingö och Östermalm. Hela 1,3 miljarder skattekronor per år ska
vi nu ge till de stackare som har sådana stora hus och så viktiga
karriärer att de måste köpa hemhjälp för att lägga sina så kallade
livspussel. Undersöknin ar av motsvarande reform i Finland visade att
endast 5% av befolkningen utnyttjat erbjudandet, endast en tredjedel
var rena hushållstjänster och de allra flesta som köpte var högavlönade
och hälften uppgav att de hade köpt tjänsten utan skattesubventionen.
Nej, de överklassnära tjänsterna är inte feministisk politik.
Att kvinnor tar ett betydligt större ansvar för det obetalda
hemarbetet är däremot ett faktum. Lösningen på det problemet är att män
tar sin del av ansvaret. Vi vänsterfeminister menar också att det är en
jämställdhetsreform att erbjuda arbetstidsförkortning. Det skulle kräva
omstruktureringar på arbetsmarknaden och i socialförsäkringarna som
kunde rubba maktbalansen i samhället. Sådana förändringar är inte
regeringen beredd att göra. Istället befäster man orättvisorna och gör
det lättare för välbärgade män att köpa sig fria från städgnatet. På så
sätt har man istället gjort frågan om hemarbetet till en klassfråga där
endast den som har råd med hemhjälp slipper städa efter jobbet. En mer
stötande användning av skattepengar
får man leta efter.
Det finns också anledning att syna Paavola Önnebros påstående att
den liberala jämställdhetspolitiken prioriterar rättvisa löner och
rättvisa arbetsvillkor när den folkpartistiska regeringspolitiken på
tvärs med det påståendet. Senast har man försämrat för alla de som
arbetar deltid, vilket i mycket hög utsträckning är kvinnor, att
försörja sig. I valrörelsen i fjol drev Vänsterpartiet kravet att
använda de stora offentliga överskotten till att investera i välfärden
och anställa fler
i barnomsorgen, sjukvården, äldreomsorgen osv, det vi kallar folknära
tjänster. Sådana investeringar skulle kunna ge direkt konkret resultat
för kvinnors lönenivåer och arbetsvillkor. Det är dags att visa att
kvinnors arbete är värdefullt och erbjuda fasta anställningar med rätt
till heltid.
Sedan högern och de "liberala feministerna" vann valet har de
istället använt dessa pengar till att sänka skatten för de rikaste och
rabattera lågavlönade kvinnors arbete. Vilka kvinnor som fått utökade
möjligheter till att bestämma över sina liv kan man verkligen fråga
sig?
Vasiliki Tsouplaki
Nidia Åman