De senaste 20 åren har samhällsklyftorna ökat. I skolan syns detta tydligt. Barn från studievana hem klarar skolan bättre samtidigt som barn från studieovana hem halkat efter. Detta är en utveckling som måste stoppas och där är utbildningssystemets roll tydlig. Förskolans och grundskolans uppgift är att ge alla barn en rättvis start i livet.

Vi rödgröna tar denna utmaning på allvar och därför har vårt första initiativ blivit att ta ett samlat grepp om skolpolitiken i en gemensam nämnd. Den nya barn- och ungdomsnämnden kommer att ha hand om såväl fritis och fritidsgårdar som förskola och grundskola. Det ger oss en möjlighet att bättre ta oss an de utmaningar som väntar.

Vi rödgröna har alltid eftersträvat att de små barnen ska ha en trygg vardag med stimulerande verksamhet. Detta förutsätter små grupper och gott om personal som kan se vars och ens behov. För oss är det självklart att detta gäller alla barn, oavsett om mamma är arbetslös eller pappa föräldraledig. Barn behöver sina föräldrar, men de behöver också den sociala gemenskap, möjlighet till språkträning och den pedagogiska verksamhet, som tyvärr inte alla föräldrar kan ge.

För oss ska fritids och förskola inte bara vara barnpassning, när föräldrarna behöver, utan verksamheter som är till för barnen. För att höja kvaliteten och ge alla barn utökad rätt att vistas i förskola och fritids satsar vi därför 33 miljoner kronor extra. Barngrupperna kommer alltså inte att bli numerärt större men barnen som redan i dag finns i förskolan kan få stanna lite längre om deras familjer tycker att barnen har ett behov av det. Till detta säger den borgerliga alliansen nej.

De ökade resurser fritis nu får garanterar att kvaliteten inte försämras, men vi nöjer oss inte med detta. Framtidens utmaning ligger i att höja kvaliteten. Vi vet att många barn behöver den stimulans som fritidsverksamheten ger med ett friare samspel, kompiskontakter, läxhjälp, ytterligare språkträning och vuxenkontakt utan prestationskrav som skolan ofta kännetecknas av.

I dagsläget är barngrupperna alldeles för stora, vilket gör att personal och barn upplever sin vardag som stressig och otrygg. Många duktiga fritidspedagoger skulle vilja göra mera, men varken tid eller andra resurser räcker till. Redan i början av nästa år börjar vi därför en översyn av personaltätheten och barngruppernas storlek.

Sist men absolut inte minst måste vi säga några ord om grundskolan. Här lägger kommunen majoriteten av skattepengarna i dagsläget. Trots det når inte alla eleverna målen när de går ut årskurs 9. De individuella för-klaringarna är många och då måste även de stödresurser som sätts in vara lika mångfasetterade.

Det projekt som kallas Ida och står får Inkludering, Delaktighet och Aktivitet, har varit väldigt lyckosamt och uppskattat. Vi skjuter till totalt 10 miljoner kronor på två år och vill då se mer insatser mot språkstöd, de så kallade passionsaktiviteterna och samarbete hem och skola. Just nu har man kapacitet att vara på tio skolor samtidigt men genom att utveckla konceptet Ida för alla kan fler skolor nås av utbildningsinsatser och fortbildning. Dessutom finns ett behov av att kunna göra snabbinsatser och stötta skolor tillfälligt i svåra lägen.

Vi har här redogjort för några av de tankar och idéer vi tar med oss in i den nya nämnden. De utmaningar vi står inför är dock många fler och långt större. Endast med gemensamma krafter kan vi ta oss an dem och ge våra barn en bättre start i livet. Vår målsättning är därför att träffa personal, chefer, föräldrar och barn för att samla alla krafter i detta viktiga arbete.