”Stora risker för vården vid flygplatsnedläggning”, var en braskande rubrik i VLT den 11 januari till artikel och intervju med Barbro Larsson (C). Den artikeln har följts av ett antal debattartiklar med repliker på repliker. Men vad handlar det egentligen om?

Regionen har gjort en riskanalys om hur regionens verksamhet kan påverkas av en flygplatsnedläggning. Utredningen tar fasta på vilka risker som måste åtgärdas, alltså hur agera för att minimera riskerna som uppkommer.

Senast den 1 april återkommer regiondirektören med vad som kan göras från regionen utifrån givna förutsättningar. Utredningen redovisar fem delar, varav fyra måste åtgärdas.

– Minskad risk för att akutmottagningen behöver hantera en stor olycka.

Kopplat till att flygplatsen är tagen ur drift. Rent praktiskt innebär detta att regionen inte behöver agera på ett 10-tal haverilarm per år.

– Risk för att thoraxorgan som doneras i Västerås inte kan omhändertas.

Det rör sig om ett maximalt två transplantationer per år, där organen måste transplanteras inom fyra timmar. Detta skulle alltså eventuellt inte kunna ske i framtiden. Slutsatsen grundar sig på vilken ingång utredningen haft det vill säga vilka alternativa flygplatser man räknat med. De flygplatser som ingått i utredningen är Arlanda, Borlänge samt Örebro. Det är underligt att Kjula flygplats (Eskilstuna) ej varit med som ett alternativ då den flygplatsen ligger inom 40 minuter från Västerås. Den flygplatsen trafikeras redan i dag med ambulansflyg och finns med i ambitioner från staten att fortsätta finnas till. Det tar cirka 5–10 minuter från Västerås sjukhus till Hässlö och som nämnt ovan cirka 40 minuter till Kjula. Det innebär att det tar cirka 35 minuter längre tid än till Hässlö. Det är tveksamt om drygt en halvtimme skulle förhindra att en transplantation skulle kunna genomföras.

– Ökad risk för resursbrist avseende ambulanstransporter i länet.

Risk för att övriga ambulansuppdrag blir förlängda om transport av patienter i stället ska ske via närliggande flygplats. Om det är Arlanda, Borlänge och Örebro flygplats eller Kjula påverkar detta i hög grad.

– Det finns inte något alternativ då regionens helikopterplatta inte kan användas på grund av väderförhållandet.

Med nuvarande helikopterlandningsplats stämmer det, en investering av engångskaraktär för att uppgradera till möjligheterna till instrumentflygning ska kanske ställas mot driftskostnader för regionen av flygplatsen över lång tid. Detta skulle också motverka resursbrist gällande ambulanstransporter

– Regionens sårbarhet vid krig och kriser ökar.

Regionen ingår i den krisberedskap som finns tillsammans med staten, i första hand företrädda av länsstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Att planera för hur beredskapen ska se ut är ett uppdrag som till mångt och mycket åvilar staten, givetvis ska vi ta vårt ansvar som region, men huvudansvaret vilar på staten.

Att det skulle vara Västerås unika läge som spelade roll vid den stora skogsbranden där flygplatsen var bas för brandbekämpningsplan, är tveksamt.

Det finns fler tveksamheter rörande flygplatsen, det lyfts fram den oerhörda betydelse som flygplatsen skulle ha för länets utveckling och företagandet. Från den sidan har det varit tyst, det enda företag som slåss för flygplatsen är den flygskola som till kraftigt subventionerad hyra har sin verksamhet där. För övrigt är det slående tyst. Inget av de stora företagen verkande i länet (ABB till exempel) har uttryckt att flygplatsen är nödvändig för deras verksamhet. Om flygplatsen skulle ha sådan betydelse för företagandet borde eventuell medfinansiering från näringslivet kunna diskuteras.

Miljöfrågan nämns, något förvånande, inte då centerpartiet säger sig vara ett miljöparti. Flygtrafik är inte klimatneutral och vi kan konstatera att det uppenbarligen inte spelar någon roll för centerpartiet.

Hans Jansson (V)

regionråd i opposition

Uppdaterades: 01 jun 2021