Sänkt skatt – en katastrof för skola, vård och omsorg
Svar på Jacob Axelsons (L) debattartikel i VLT den 15 november, ”Skatten ska vara så låg som möjligt”.
Jacob Axelson skriver att det är dags att överväga skattesänkningar i en av landets rikaste kommuner och hänvisar till att ”Västerås stad är rikt som ett troll”. En skattesänkning är möjlig, menar Jacob Axelson, eftersom överskotten i koncernen ligger runt en miljard kronor vardera för de senaste tre åren.
Det sättet att räkna är en tacksam utgångspunkt för att argumentera för skattesänkningar. Men ser vi till nämndernas verksamheter och de hårda prioriteringar de måste göra utifrån tilldelade budgetar så är tanken på skattesänkningar orimlig. Konsekvensen av skattesänkningar måste ju leda till mindre skattemedel att fördela till nämnderna som i sin tur måste göra ännu hårdare prioriteringar i sina verksamheter än de gör i dag.
Arbetsmarknadsnämnden, äldrenämnden och individ och familjenämnden har redan i dag svårt att klara sina budgetar. Ytterligare neddragningar skulle slå hårt mot de svaga och utsatta i samhället som får stöd från dessa nämnder. I den mån bolagens överskott används i nämndernas verksamheter så är det uppenbart att de inte bidrar till något överflöd.
Vi har inte någon outtömlig skattkista att ösa ur när vi ska finansiera skola, vård och omsorg som Jacob Axelson vill få oss att tro. Det finns inget överflöd som motiverar en skattesänkning. Och svårare tider väntar. Enligt våra ekonomer kommer det antingen att behöva göras mycket besparingar de närmaste åren eller så behöver skatten höjas.
I Vänsterpartiet har vi under en lång rad år argumenterat för en liten skattehöjning på 35 öre för att kunna stärka de mest underfinansierade verksamheterna. Vi tycker egentligen inte att det är bra att höja kommunalskatten eftersom dessa skattehöjningar blir mest kännbara för de med lägst inkomster. Men så länge vi inte kan räkna med högre generella statsbidrag så är det enda alternativet för att kunna säkra kvaliteten i skola, vård och omsorg. Vi har också en så låg skattesats att en liten höjning känns rimlig.
I dag ligger Västerås skattesats under riksgenomsnittet och cirka 1,50 kronor lägre än till exempel Eskilstuna, Örebro och Uppsala.
När det gäller skolpengen i grundskolan så har vi, enligt ordföranden i grundskolenämnden, halverat gapet upp till jämförbara kommuner under den här mandatperioden. Det är bra att det blir bättre, men det går alldeles för långsamt. Vi är fortfarande långt efter jämförbara kommuner, trots de satsningar man säger sig ha gjort. Och vi ligger skamligt långt ner i Lärarförbundets rankinglista 2021 av Sveriges alla kommuner. Västerås hamnar på 256:e plats av landets 290 kommuner. Det är låga lärarlöner och liten resurstilldelning som gör att Västerås hamnar så lågt. Samtidigt blir det allt tydligare för varje år att elever till föräldrar med studiebakgrund klarar sig fortsatt bra i skolan, medan elever till föräldrar utan högre studier får allt svårare att klara grundskolan och få gymnasiebehörighet.
Skolan klarar inte sitt kompensatoriska uppdrag. Det är brist på utbildade lärare, speciallärare och specialpedagoger i Västerås skolor. Bristen på utbildade lärare är dessutom högst på skolor med flest elever med föräldrar utan högre studier.
Att sänka skatten, som Jacob Axelson vill, skulle vara en katastrof för skolan och även vården och omsorgen. Vi behöver utökade budgetar, inte besparingar, för att kunna rekrytera välutbildade medarbetare och säkra kvaliteten i våra verksamheter.
Lars Nordin (V)