Sagt och gjort

Minnesdag för Fadime

Vasiliki Tsouplaki talade på minnesdagen för Fadime. Här är hennes tal:

Namnen Fadime och Pela är för alltid förknippade med både lidande och kamp. Nu har tio år gått och vi har inte lärt oss så många nya namn förknippade med mord i hederns namn.

Det betyder inte att inte kvinnor skadas och dör varje år i Sverige för att de har krävt sin frihet och rätt till ett liv på egna villkor.
Det betyder inte att inte många tjejer och killar varje dag lever begränsade och med ständig oro för att inte leva upp till vad som anses vara rätt och riktigt av sin omgivning.

Viljan att kontrollera sin partner eller släkting är väl utbredd i Sverige, i alla samhällsklasser och i olika kulturer. Fortfarande måste vi prata om de strukturer som varje dag upprätthålls av både de som inte vågar bryta dem och de som anser att det är det enda riktiga.

För att våga göra något annat måste man vara mycket stark och de som gör det förtjänar verkligen vår respekt och vårt uttalade stöd. Den som väljer att bryta med sin familj eller partner för att leva på egna villkor riskerar att bli så oändligt ensam.

Som vänsterpartist och ordförande i Barn- och ungdomsnämnden här i Västerås ser jag att det gäller att det finns hjälp och stöttning där ungdomar befinner sig, i skolan, på fritidsgårdarna. Kommunen har ett ansvar att se till att de som jobbar med unga har kunskap om hederskultur, precis som de ska känna till andra tecken på att barn och unga far illa. Har man inte rätt kunskap är det lätt att trampa fel och förvärra situationen.

Skolan ska garantera alla barns rätt till samma utbildning och ge barn och unga kunskap om sina rättigheter. Men det är också av yttersta vikt att man skapar goda kontakter med familjer. Att alla föräldrar känner att man jobbar tillsammans med skolpersonalen för barnens bästa så att man inte ser dem som ett hot mot egna föreställningar. Det går inte att underskatta dialogens kraft.

Att prata om hedersrelaterat våld leder kanske ibland tankarna fel och man tror att det gäller att titta efter blåmärken men det handlar snarare om att många har en hedersrelaterad livssituation där varje handling är val avvägd och där de flesta följer ramarna så strikt att de inte råkar ut för varken hot om våld eller våld. Så länge man självcensurerar sina handlingar är man trygg. Men för de som väljer att öppet trotsa hederskulturens begränsande normer kan det bli farligt. Runt 70 000 ungdomar har uppgett att det känner att de inte fritt kan välja vem de ska vara tillsammans med.

Vänsterpartiet har genom en rad motioner i riksdagen försökt täppa till luckor i lagstiftningen för att skydda unga som vill välja vem de ska gifta sig med och få bort den dispens som idag gör det möjligt att låta minderåriga gifta sig. Vi har också under fler år lagt förslag om att tillsätta en haverikommission som ska utreda alla fall där en kvinna mördats eller misshandlats till döds av en närstående man. Nu ska en sådan komma till skott och uppdraget är utökat att även gälla samkönade förhållanden och fall som är hedersrelaterade. Från Vänsterpartiet har vi framför att vi vill att man även tar med de självmord som misstänks ha genomförts efter hot och påtryckningar.

Kunskapen om det hedersstyrda livet många unga lever har ökat de senaste åren tack vare starka ungdomar som har trätt fram och berättat. Många har idag ett bättre liv tack vare kvinnor som Fadime som krävt sina rättigheter och det känns bra att vi idag hedrar hennes minne tillsammans över partigränser och oavsett kulturell bakgrund. Var än vi ser brott mot de mänskliga rättigheterna måste vi alla protestera och ta diskussion, så följer vi Fadimes exempel och så står vi upp för allas rätt till sin egen sexualitet och rätten att älska vem vi vill.

Kopiera länk