Feminismen behövs varje dag
I helgen publicerade vlt Vasiliki Tsouplakis svar på Anna Hård af Segerstads artikel från 8 mars om att avskaffa internationella kvinnodagen. Här är Vasilikis långa svar som inte kom in i vlt.
Jag måste börja med att beklaga att
moderaternas kvinnoansvariga Anna Hård af Segerstad helt har missat vad som
menas med feminism. Det är mycket riktigt så som hon skriver i VLT den 8:e mars
att feminister anser att den strukturella ordningen som underordnar kvinnor ska
brytas men vad detta innebär verkar hon inte ha en susning om eftersom hon i
nästa mening säger att detta står i motsats till den "liberala
jämställdhetstanken som definierar lika rättigheter för män och kvinnor som det
centrala". Det är väl ändå just det som menas med att bryta kvinnors
underordning! Trots nästan hundra års firande av den internationella
kvinnodagen finns det uppenbarligen fortfarande folk som inte förstått vad
kvinnorörelsen stridit för under alla dessa år. Att få bli behandlad först och
främst som en individ och inte som man eller kvinna är ju det centrala
budskapet för de flesta feminister.
I Sverige har vi, som flera skribenter i VLT
påpekar, kommit ganska långt vad det gäller de formella rättigheterna för
kvinnor, men inte någonstans nämns det att just kvinnorörelsens krav ligger
bakom många av dessa förändringar. Att vi idag har kvinnlig rösträtt, tillträde
till statliga jobb, fri abort, förskolor, tillgång till preventivmedel,
sexualupplysning, mödravård och lång betald föräldraledighet är något som vi
har kämpat för och genomfört pga. av feminismens och därmed
jämställdhetstankens genomslag i Sverige. Det är kollektiva lösningar som
gynnat alla kvinnor som någon gång i livet velat gå i skolan, föda barn och
skaffa sig ett jobb.
Internationella kvinnodagen är inte en
"tycka-synd-om dag". Vi är sannerligen inga offer, men många kvinnor får
fortfarande offra mycket här i livet just pga. av sitt kön. Vi kan inte bara
sätta oss ner och vara nöjda då 22 000 kvinnor varje år anmäler att de blivit
utsatt för våld och vi vet att det handlar om mörkertal på runt 80%.. Vi kan
inte acceptera att tjejer som bli våldtagna ska behöva höra från polis och
domstolsväsende att de inte ska dricka alkohol eller ha på sig vilka kläder de
vill. När tusentals män tycker det är fritt fram att köpa sex av inlåsta tjejer
från fattiga länder då säger vi inte tyck synd om oss, vi säger sluta
diskriminera och sätt stopp för övergreppen!
Historiskt sett har mänskligheten delats in i
kvinnor och män och behandlats olika. Det är inget vänsterfeministiskt påfund.
Sedan finns det andra strukturer som delar oss efter klass och etnicitet.
Därför känner kanske överklasskvinnor att de tjänar mera på
skattesubventionerad barnflicka än maxtaxa på dagis. Men eftersom jag
företräder ett parti som vill bekämpa klasskillnader och tror på solidaritet
vill jag försöka skapa en generell välfärd som alla oavsett inkomst kan
utnyttja. Det är här skillnaderna mellan vänster och höger blir så tydlig.
Vänsterpartiet ser att det måste till en mängd olika förändringar både i
lagstiftning, i skolan, på arbetsplatserna och i hemmen. Lagstiftningen måste
skärpas så att kvinnor och män får likvärdiga förutsättningar; heltid ska vara
en rättighet och deltid en möjlighet för alla på arbetsmarknaden. Idag ses
föräldraskapet som ett obligatoriskt ansvar för kvinnor och ett frivilligt
erbjudande för män. Det bidrar till att återskapa kvinnors underordning på
arbetsmarknaden. Därför krävs en individualiserad föräldraförsäkring. Den
skulle klargöra för arbetsgivare att både kvinnor och män är "potentiella
föräldrar" och är därigenom ett verktyg för att bryta diskrimineringen av
kvinnor. Det är riktigt som Segerstad säger att många kvinnor arbetar inom den
offentliga sektorn. Därför har vi som fått ett politiskt uppdrag skyldighet att
påverka löneutrymmet för de anställda inom vård, skola och omsorg.
Vänsterpartiet vill därför avsätta pengar i kommande budget i Västerås kommun
för att visa att vi anser att detta arbete är värdefullt. Jämställdhetsarbetet
ska föras på många fronter för att lyckas. Det är självklart en kamp vi måste
för alla årets dagar, men uppmärksammandet av 8 mars har et stort symboliskt
värde och vi kommer att fortsätta fira, med eller utan moderaternas
godkännande.
Vasiliki Tsouplaki, Vänsterpartiet