Kalle Larssons tal första maj 2007 i Västerås

En av talarna vid årets första maj i Västerås var riksdagsmannen och partistyrelseledamoten Kalle Larsson. Läs Kalle Larssons första maj-tal här.

Kamrater och mötesdeltagare,

När vi samlas idag är vi inte ensamma. Vi står idag i samma led som dom som före oss krävde 8 timmars arbetsdag och lagstadgad rätt till semester. Vi följer i spåren dom som före oss kämpade för rösträtten och för högre löner åt de arbetande. När vi, idag den första maj, samlas står, skuldra mot skuldra med oss, de som före oss marscherade i Ådalen, de som ordnade storstrejker och de som slogs mot fascismen. Bland oss syns idag alla de kvinnor som genom historien krävt rätten till egen försörjning och rätten till sin egen kropp.

 När vi samlas idag, på arbetarrörelsens internationella högtidsdag, är vi dom.

Vi tar strid för vår rätt och vår värdighet, i hela landet och runt hela denna värld.

Samman sluter vi oss idag, i gemensam styrka.

Leve den internationella solidariteten!

Länge leve 1 maj!

Kamrater,

Varför har till exempel Britt-Marie och Pablo kommit hit idag? Kanske för att de är förbannade på Fredrik Reinfeldt? I så fall har de kommit rätt. Pablo har kanske svårt ekonomiskt när avgiften till a-kassan chockhöjts? Är han förbannat på att han, trots att han efter flykten från paramilitärerna i Colombia vet hur viktigt det är med solidaritet, helt enkelt kanske inte har råd att vara kvar i facket längre?

Och hon, är hon kanske här för att hon fått nej till förlängd sjukpenning trots den där axeln som slets ut vid sorteringsbandet på posten för snart fem år sedan? För att handläggaren på försäkringskassan hade fått order om att minska på antalet sjukskrivna, men inte pengar nog att skaffa fram en rehabiliteringsplan för återgång till arbete och därför tvingar henne till förtidspension? Är hon orolig för hur hon skall kunna klara sig på 64% av inkomsten?

Du skall veta Pablo, att du är inte ensam. Vi har genomskådat a-kassebluffen, att det inte ger ett enda nytt jobb utan bara handlar om att minska fackföreningarnas styrka. Precis som det där skitsnacket om att facket skulle vara översittare sådär i allmänhet. Vi vet att det är genom att gå samman som arbetare kan vinna, och det vet arbetsgivarna och högeralliansen också. Det är därför de bluffar, ljuger och bedrar. Men vårt budskap idag är; ni är genomskådade!

Ja, vi har genomskådat dom, Britt-Marie. För vi vet att det ger inte heller ett enda nytt jobb att jaga sjukskrivna med blåslampa och sänkt ersättning om det inte finns några jobb. Det gör istället att den som ställts utanför, pressats bort från de allt snabbare snurrande hjulen i nyliberalismen tombola, också görs till skyldig till sin situation. Visste ni att det idag jobbar 600 personer bara på försäkringskassan med uppgift att jaga det man kallar fuskare? 600 personer som på heltid skall jaga alla dessa ofantliga mängder människor som påstås utnyttja systemen och "leva på bidrag" de inte har rätt till – det måste väl ändå vara en riktigt lönsam affär för staten? Nej, för syftet var aldrig det utan att skylla sjukdom och arbetsoförmåga på sjukskrivna och bereda vägen för större systemförändringar av vår gemensamma välfärd. Faktum är att fuskjägarna inte ens har hittat tillräckligt mycket fusk för att ens dra in till sina egna löner! Kanske de skulle ta en tur till regeringskansliet, och i så fall inte bara för att jaga in obetalda TV-licenser, utan för att avslöja hela fuskbygget och åtala ministrar på löpande band för att de lever på bidrag de får för alla falska löften?

Vi säger idag;

Återställ a-kassan! Sluta jaga de sjukskrivna och arbetslösa! Ge oss rätten till arbete!

Byt regering – byt politik!

Kamrater,

vi är vårdbiträdet Yvonne i Angered som vill att hennes dotter ska tjäna lika mycket som hennes son, och vi är Sara i Umeå som vill kunna röra sig fritt i sin stad och sitt hem utan att riskera misshandel och övergrepp. För trots snart hundra år i kamp för kvinnors rättigheter och tio år som feministiskt parti är vi långt ifrån nöjda. I Sverige misshandlas varje år ett femtiotal kvinnor till döds av sin partner. I Sverige köper män kvinnors kroppar för en halv miljard kronor, sexualiseringen av det offentliga rummet ökar och kvinnor utsätts – i Sverige – dagligen för våldtäkter. Idag förs runt 800 000 kvinnor och barn in i EU för att exploateras i sexindustrin. Men kom ihåg att sexindustrin inte skulle överleva om det inte fanns någon efterfrågan. Kvinnor skulle inte bli slagna om det inte fanns män som slog.

Länge nog har lågavlönade kvinnor fått stå tillbaka för slipsbeklädda mäns fallskärmar. Därför ser vi Handels avtal med ett genombrott för kvinnors löner som en början. Fick vi bestämma skulle tio miljarder kronor avsättas för att höja kvinnors löner i kommuner och landsting. Vi vägrar acceptera att det skall ta hundra år till. Det är dags nu att sluta sätta lön efter kön, dags nu för höjda kvinnolöner! Vi kräver rättvisa!

Kamrater,

Nånstans i landet, vid ett av våra möten, sitter idag Åsa och Bengt och lyssnar på ett tal. Kanske dricker de kaffe och missar ett och annat slagord när tankarna far iväg till det barn de snart skall få, och till samtalet framför TV:n igår kväll. De vill båda ta gemensamt ansvar för den kommande lilla Johannes eller Maria, men det är fortfarande ekonomisk mest lönsamt att det är Åsa som tar nästan alla månaderna hemma. Inte minst eftersom det är deras andra barn, och hon missade den där befordran som hon skulle ha kunnat få om inte varit mammaledig för några år sen. Det är bland annat för Bengt och Åsa som vi kräver en individualiserad föräldraförsäkring och det är tillsammans vi kräver en kortare arbetstid. Vi har insett att om jämställdhet skall bli möjlig måste vi få ett slut på att barn för mannen bara är en fritidssysselsättning, det måste bli möjligt att dela både på föräldraförsäkringen och på arbetena. Det, om något, skulle också ge oss tid att leva.

Kamrater och antirasister,

låt det stå klart att vi aldrig kommer att acceptera att Folkpartiet smygrasisterna eller Reinfeldts nymoderater tillåts vrida debatten i främlingsfientlig riktning. Tvärtom är det vår uppgift att bekämpa diskriminering och utestängning. Många bland oss vet hur det känns att söka femtio jobb utan att bli kallad till en enda intervju och det är så många bland oss som misstänkliggörs för att inte vilja lära sig språket, när man tvingas fly från sitt hemland. Det är i våra bostadsområden Säpo knackar dörr och vi som misstänkliggörs för att innerst inne vara terrorister när vi slåss för alla folks frihet och hela världens fred.

Vi är också dom som överallt tar striden mot den mer öppna rasismen. Vi gör det för Jonas, som blivit misshandlad för att han älskar en annan man, och vi gör det för Yasine som rasisterna vill slänga ur landet, tillbaka till förtryck och förföljelse. Nu vädrar Sverigedemokraterna ny luft, vattnade som dom blivit av etablerade partiers och mediers draghjälp. Vi vet att rasismen inte försvinner bara för att vi vänder den ryggen, utan måste bekämpas. Vi står beredda och vi tar debatten varje dag. På gator och torg, på skolor och arbetsplatser. Vi har avgett ett löfte; inte ett rasistiskt möte utan motstånd. Vi tar striden – rasismen skall krossas!

Mötesdeltagare,

jag tror jag såg Jörgen skymta förbi förut. Han som jobbar extra i kassan på Konsum för att ha råd med studierna. Det är för honom, och alla andra studenter som inte bara kämpar med studierna utan också med att få ihop pengar till hyran, som vi driver kravet på höjda studiemedel. Visst räcker de 300 kronor vi drev igenom för ett år sedan till fler paket nudlar men 1200 kronor ytterligare är vad som krävs för att vi skall återställa studiemedlen till det värde de hade år 1990! Sen går vi vidare, inte minst för Stinas skull. Hennes föräldrar är båda LO-arbetare och har alltid haft svårt för det där med att vara skyldig nån pengar. Därför föreslår vänsterpartiet i vår senaste budget att bidragsdelen i studiemedlet höjs. Vi har aldrig trott på att en skomakare måste bli vid sin läst, eller att den som inte lyckas har sig själv att skylla. Därför bekämpar vi den borgerliga regeringens kunskapsfientliga skola. De vill återinföra den gamla klasskolan genom att skapa återvändsgränder och förstöra självförtroendet för arbetarungar, genom kadaverdisciplin och genom att bara eliten skall ha rätten till kunskap.

Vi vet att kunskap är makt, och vi säger idag – makten åt folket!

Kamrater,

En sak är ganska säkert. Bernard von Knacken är nog inte här idag. Han sitter nog där i mångmiljonvillan i Djursholm med utsikt från sin groggveranda – skurad av det mycket hushållsnära hembiträdet. Han kan med högerregeringens budget se fram emot nästan 300 000 kronor mer till hushållet nästa år. Det är det borgarnas rövarpolitik går ut på. Mer åt de redan mätta. För samtidigt går Parvin nästan 3000 kronor back på regeringen politik, arbetslös som hon varit från och till det senaste året och fackligt ansluten. Parvin är nog här idag, för att tillsammans med oss slåss för sin rätt. Det är det som är hjärtat, det vår kamp går ut på.

Kamrater,

Sänd idag också en tanke till Wendy. Hon har tagit ställning för ett internationellt samarbete byggt på rättvisa, solidaritet och frihet – inte på underkastelse eller utsugning av fattiga. När hon röstade nej till EU-konstitutionen i Holland var hon en av dom som stoppade utvecklingen av en ny militär supermakt i Europa Tillfälligt. Inte för att vi hukar oss i bänkarna precis, men nu laddar dom om. Förra veckan hade statsministern bjudit in sina kollegor i högeralliansen och socialdemokraternas nya partiledare Mona Sahlin till samtal om hur man kan pressa igenom den EU-konstitution som Europas folk redan sagt nej till. De över 30 procent som är kritiska till hela projektet EU och det svenska medlemskapet hade inga representanter på plats, för vi var inte ens inbjudna.

Så, kamrater och EU-motståndare, vi står inför nya strider. EU-konstitutionen måste förkastas. Den öppnar för stora kliv i överstatlig riktning – för en ytterligare urholkning av demokratin. Vi ser hur bit efter bit nu faller på plats i mönstret när kartan över Europas förenta stater med gemensam militär och en enda utrikespolitik växer fram. Vi ser hur mursten fogas till mursten i bygget av fästning Europa, som stänger ute människor på flykt för sina liv. Konstitutionen talar klarspråk. Den ekonomiska politiken ska samordnas utifrån principerna om ohämmad konkurrens och marknadsliberalism, och denna politik ska omfattas av en gemensam valuta, euron, vars huvudmål är att garantera prisstabilitet, inte full sysselsättning. Regeringen och socialdemokraterna önskar inget undantag från detta, trots att svenska folket har röstat nej till euron. Kamrater, de försöker låtsas som om EMU-folkomröstningen aldrig ägt rum. Visst förstår vi att de vill glömma den förkrossande seger som folket vann över eliten, men vi låter dom inte glömma. Vi tar strid för att utveckla och fördjupa demokratin, för att ge vanligt folk mer makt över sina liv. Vi säger idag – Sverige blir aldrig medlem i EMU! Vi kräver idag: Folkomrösta om EU-konstitutionen!

Kamrater,

Där, mitt ibland oss, står Berivan. Hon är kurd och en av dom över fyra miljoner människor som befinner sig på flykt undan USA:s olagliga krig i Irak. Hon har färdats långt. Hon vet att 95 % av dom som flytt fortfarande är kvar i mellanöstern och hälften inne i Irak. Hennes barndomsvän dog i Halabja av Saddam Husseins gas. Ett kort tag hoppades hon kanske att det skulle bli bättre när USA kom, men det blev bara värre. Och värre. Den erfarenheten delar hon med Jawad från Afghanistan och Mohammed från Somalia som också fått skåda att USA:s frihet stavas blod, bomber och bestyckning. De, precis som vi andra som är här idag, vill inte leva i en värld där USA är världspolis. En sådan värld är en brutal värld, en osäker värld, en värld där godtycke och vapenmakt övertrumfar frihet och rättvisa.

Tillsammans säger vi idag: Inget svenskt stöd till kriget! USA ut ur Irak och Afghanistan!

Kamrater,

Bland oss finns idag också Samir. Han som växte upp i ett flyktingläger på Västbanken i Palestina. Hans släktingar bor fortfarande kvar på Västbanken, och den mur som Israel nu bygger kommer att göra deras by och 91 andra till enklaver, till bantustaner efter mönster från apartheids Sydafrika, när den 73 mil långa muren stulit nästan hälften av Västbanken. Muren byggs för att stänga in, skära av, och förstöra för vanliga människor i Palestina.  Samirs släktingar och alla de människor som lever under ockupationen känner av den dagligen. Många säger att det inte är helikopteranfallen och raiderna som är värst. Det är de ständiga trakasserierna som man utsätts för i vardagen. Israeliska militärer som söker igenom skolbarnens ryggsäckar. Ambulanser som stoppas precis lagom lång tid för att det ska vara för sent när man väl kommer fram till sjukhuset. Olivlundarna som huggs ned så att bara stubbarna står kvar. Militären som kapar vatten och avloppsledningar. Så kan ingen leva, och ändå gör palestinierna det varje dag. Tänk er själva att åka till jobbet på morgonen och inte veta om huset står kvar när ni kommer hem. Tänk att behöva tala om för era barn att inte gå förbi några militärposteringar på vägen till skolan för att de inte ska bli skjutna av främmande soldater.

Kamrater,

Årets 1 maj-insamling går därför till kampanjen "Stoppa muren". Vi samlar in pengar därför att Samirs släktingar skal kunna få en vardag att leva i, för att Israels ockupation måste avbrytas, för att varje militärpostering måste dras tillbaka. Vi ger av våra pengar för att Samir en gång skall kunna återvända till ett liv i frihet.

Riv muren nu!

Länge leve ett fritt Palestina!

Kamrater,

Vi är många, många fler än så. Vi är de jordlösa i Brasilien och dom som blivit av med jobben i Karesuando. Vi skriver budgetmotioner i riksdagen, slåss i kommunfullmäktige för att utveckla välfärden och samlar in namn på skolan för feministiskt självförsvar. Vi lever i en värld av brutal fattigdom och bottenlös nöd, men också en värld av oändligt överflöd och rikedom. Vi lever i ett land som är rikare än någonsin, men där det fortfarande går att se i munnen vilken klass man tillhör. Därför är vi dom som vet att en annan värld och ett annat Sverige är möjligt. Därför är vi dom som vet att socialismen är nödvändig. Se det som ett löfte, eller om du vill, som ett hot, Fredrik Reinfeldt. För vi är också dom som kommer att ge dig en valförlust 2010.

Byt regering – byt politik!

Leve socialismen och länge leve 1 maj!