Skolfrågorna är ständigt aktuella i den politiska debatten.

Det är frågor som engagerar hela samhället då alla har en relation till skolan. Vänsterpartiet är mycket tveksamma till Alliansens och kanske då främst Folkpartiets (Fp) bild av den svenska skolan.

Enligt både Skolverket och Lärarnas riksförbund är de stora skillnaderna mellan skolor ett problem. Det spelar alltför stor roll var i Sverige man bor och vilken skola man väljer på orten

Fp målar upp bilden av stökiga klasser där hårdare tag behövs, slöa elever som måste tvingas jobba hårdare. Här i Västerås har vi Roger Haddad (Fp) som vill ha tidigare betyg, mer nationella prov, hårdare intagningskrav till gymnasiet och menar att det ska få fler elever att gå ut grundskolan och fullfölja gymnasiet. Men vad säger forskningen som bygger på skolornas egna erfarenheter?

Västerås kommuns egen undersökning under den förra mandatperioden visade att det fanns en rad olika anledningar till avhopp och låga resultat. Sociala problem, droger och kriminalitet var en viktig bakgrundsorsak och dessutom fanns måna invandrade elever med få år i svensk skola. Vänsterpartiet vill ha ökad samverkan mellan socialtjänst och skola för att ge rätt stöd tidigt. Vi har också varit med och infört IDA-projektet för att få in fler kompetenser i skolan och underlätta kontakter med hemmen.

Pratar man med lärare så behöver de inte fler formulär att fylla i, fler prov eller fler politiska direktiv för att hitta de elever som behöver extra stöd. De behöver stöd från andra funktioner som skolhälsovården, socialtjänsten, specialpedagoger och föräldrakontakter. De behöver små klasser och mycket tid för varje elev. De vill ha mer tips och idéer för att utveckla sätt att hjälpa elever med olika behov och snabba utredningar för elever som har svårt att hänga med. Därför har vi motionerat om ett nytt pedagogiskt centrum.

Vi som jobbar politiskt måste skapa ramarna som uppmuntrar och ger utrymme för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Det ska ske genom tydliga mål och tillräckliga ekonomiska resurser så rektorerna kan fokusera på att vara pedagogiska ledare istället för att administrera nedskärningar.

Enligt både Skolverket och Lärarnas riksförbund är de stora skillnaderna mellan skolor ett problem. Det spelar alltför stor roll var i Sverige man bor och vilken skola man väljer på orten. Skillnaderna i betyg har ökat mellan barn till låginkomsttagare och höginkomsttagare. De ökade klasskillnaderna i samhället slår alltså direkt på barnens skolresultat. Vi har motionerat om en kartläggning av barnfattigdomen för att kunna sätta in kraftfulla åtgärder och ser att ett långsiktigt arbete för jämlikhet måste pågå parallellt.

De genomsnittliga betygen ökar samtidigt som kunskapsnivån sjunker. De båda instansernas rapporter pekar på kommunaliseringen och friskolereformen som starkt bidragande till den utvecklingen. Vi vill ge staten större ansvar för att garantera likvärdigheten mellan skolor och vi är mycket tydliga med att den enorma ökningen av friskolor splittrar upp resurser. Den försvårar för alla skolor att ha en bredd med tex specialpedagoger, kuratorer och studievägledare. Konkurrensen mellan skolor ger fokus på fina siffror med höga betyg . Vinstjakt ger många obehöriga lärare. Skolforskare ser det men Fp är förblindade av ideologiska principer i den här frågan.

Vi kommer fortsätta lyssna på forskningen, professionen och eleverna under nästa mandatperiod. Fler pekpinnar hjälper varken elever eller lärare. Varje skola ska ha ett sort friutrymme och tillräckliga resurser för att utvecklas. Så når vi resultat och arbetsglädje.

Vasiliki Tsouplaki (v) ledamot i kommunfullmäktige

Hans Larsson (v) ledamot i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Per Lithammer (v) ledamot i Grundskolenämnden och kommunfullmäktige

Uppdaterades: 04 aug 2010