Studenter med studiemedel under fattigdomsgränsen sänker lönerna och gör det svårare för alla att ställa krav på arbetsplatserna. Därför måste studiemedlet höjas, skriver Linn Wegemo, vice ordförande för Vänsterpartiet Västerås i VLT.

Studenterna är den nya låglönereserven!
Att vara student i Sverige i dag är att vara
fattig. Studiemedlet har gått från att utgöra 108 procent av EU:s
fattigdomsgräns 1995 till att i dag bara vara 84 procent.

Med utgångspunkt i den riksnorm som används vid
beräkningar av socialbidrag har Sveriges Förenade Studentkårer kommit
fram till att studenter går back med ungefär 1 100 kronor varje månad.

Det
låga studiemedlet gör det inte bara omöjligt för studenter att klara
sig på sin inkomst, det skapar också en stor grupp människor desperata
efter vilken extrainkomst som helst, hur låg den än är. Att arbeta vid
sidan av studierna är i dag inte någon marginell företeelse. Enligt
Högskoleverkets Studentspegel 2007 arbetar så mycket som 46 procent av
heltidsstudenterna en typisk sjudagarsvecka, och 40 procent av dessa
arbetar mer än tio timmar en typisk vecka. Med så många studenter i
arbete skapas en helt ny situation på arbetsmarknaden.

Studenter har en trygg grundinkomst, varför varje extra inkomst är bra. Detta,
i kombination med att studenter ser sitt extraarbete som något
tillfälligt, och har betydligt lägre facklig anslutningsgrad än andra
anställda, gör att studenter fungerar löne- och villkorsdumpande på
hela arbetsmarknaden. Studenter hör till en mycket tacksam grupp
att fås acceptera osäkra anställningar, enbart provisionslön och andra
avarter på den svenska arbetsmarknaden – vi har blivit den nya
låglönereserven.

Förlorarna är givetvis alla studenter, men
också alla som lönearbetar i dag. Studenter med studiemedel under
fattigdomsgränsen sänker lönerna och gör det svårare för alla att
ställa krav på arbetsplatserna.

Vårt alternativ är att se
studier som den heltidssysselsättning det är, och på så sätt verka för
att studenter inte ska befinna sig på arbetsmarknaden och dumpa andras
löner, utan i skolbänken. För att det ska vara möjligt i praktiken,
krävs en tillräcklig inkomst under studierna. Vi kräver en höjning av
studiemedlet med 1 500 kronor i månaden.

Linn Wegemo
förbundsstyrelseledamot Vänsterns studentförbund
och vice ordförande vänsterpartiet Västerås 

Under februari och mars månad driver Vänsterpartiet en kampanj för en folkomröstning om förslaget till ny grundlag för EU. I Västerås uppmärksammades kampanjen i lördags eftermiddag genom en flygbladsutdelning.

På bilden syns Vasiliki Tsouplaki delandes flygblad. Vill du veta mer om kampanjen kan du gå in på kampanjhemsidan.

Igår kväll var Aron Etzler i Västerås och föreläste om sin bok Trondheimsmodellen. På föreläsningen, liksom i boken, fick vi konkreta exempel från vår närhet på hur den nyliberala politiken kan utmanas.

Missade du föreläsningen och vill veta mer om Trondheimsmodellen kan du antingen köpa boken från Karneval Förlag eller kolla in Arons blogg.

I dagens VLT klargör Per Lithammer hur Vänsterpartiet ser på betygsresultaten samt att det individuella programmet är det största programmet på Västerås gymnasieskolor.

Roger Haddad (fp) anklagar mig och vänsterpartiet för att inte besvara frågan om hur man ser på skolresultaten i Västerås grund- och gymnasieskolor samt att det individuella programmet är det största programmet.

Jag skickade dock in ett svar på hans artikel samma
dag som den var införd i tidningen men tyvärr kom det bort i
hanteringen på redaktionen.

Nu till svaret på Roger Haddads
frågor, det vill säga hur vänsterpartiet ser på betygsresultaten och
det faktum att det individuella programmet är gymnasieskolans största
för närvarande.

För det första kan jag upplysa läsarna om att
det individuella programmet är det största program vi har idag, nu med
Haddad som ansvarigt kommunalråd. Detta var inte fallet föregående
mandatperiod med ett v- och s-styre. Detta faktum bör väl Haddad
förklara för västeråsarna, att det är han som är ansvarig just nu.

För
det andra, så anser vänsterpartiet att betygen i den svenska skolan
inte är av godo. Betygens negativa del understödjer konkurrens i
stället för att utveckla kreativitet, samarbete, social kompetens och
kritiskt tänkande. Betygens betydelse får heller inte överskattas utan
det är kunskaperna som eleverna tillgodogör sig som är det väsentliga
och det finns många andra metoder att följa detta.

Vad betygen
inte heller kan påverka är vilka elever vi har i skolan idag. Det är
inte samma elever som för 10-20 år sedan. Våra barn och ungdomar lever
i ett helt annat samhälle än
tidigare. Det är min övertygelse att häri ligger den stora pedagogiska utmaningen för dagens pedagoger och skolpolitiker.

Vi
kan inte bara gå bakåt utan vi måste agera framåt i den verklighet vi
lever i. Tyvärr så är de flesta förslag som kommer från folkpartiet av
den äldre karaktären. "Det är lätt att tänka bakåt när förvirringen tar
fart" för att citera en
populär rockpoet.

Jämfört med
andra länder står sig den svenska skolan bra vad gäller kunskaper, men
det är klart att vi alla vill ju alltid bli bättre. Visst har vi många
svårigheter i skolan idag, men om vi hela tiden i vårt resonemang utgår
enbart från problemen, så finns en risk att vi fastnar där.

För visst Roger Haddad, har vi en bra skola idag som vi alla kämpar för ska bli ännu bättre. Eller?

Per Lithammer
oppositionsråd 

Flera politiska reformer den senaste tiden har slagit hårt mot glesbygdens befolkning. Därför begär Kent Persson, Vänsterpartistisk riksdagsledamot särskild debatt i riksdagen om landsbygdens utveckling.

Landsbygdens situation måste uppmärksammas

Svensk ekonomi har under ett antal år
haft en hög tillväxt. Landets ekonomi är stark och i många delar av
landet har arbetslösheten gått ner. Samtidigt har två tendenser blivit
tydliga. Dels att det fortfarande är många med låg utbildning som har
fastnat i arbetslöshet eller lågbetalda jobb, dels att det har blivit
allt svårare att få ett fungerande liv i de utsatta regionerna.

Den borgerliga regeringen beslöt snart
efter sitt tillträde att sänka medlen till arbetsmarknadsutbildningar
och komvux-utbildningar. Med tanke på att det finns stora skillnader i
utbildningsnivå mellan storstäder och glesbygd slår det här
naturligtvis hårdast mot utsatta regioner. Den andra sidan av myntet är
att fler människor har hamnat i en pendlingstillvaro vilket går ut över
familjeliv och äktenskap.

Till detta kommer den tilltagande
bristen på service. Trots att det från riksdagens sida vid ett flertal
tillfällen har uttalats vikten av att myndigheter och verk inte drar
ner ensidigt utan att det måste koordineras mellan de olika statliga
verksamheterna accelererar indragningarna. Polis, tull, tingsrätter,
postkontor, försäkringskassor och skattemyndigheter blir alltmer
sällsynta verksamheter i de utsatta regionerna.

Det betyder både att viktig kompetens
försvinner från bygder som väl behöver det men också att servicen för
stora grupper försämras. Att möta en myndighetsperson öga mot öga blir
en sällsynthet. Vi anser att dessa frågor måste få en ökad närvaro i
den allmänna debatten.

– Det är därför hög tid att riksdagen uppmärksammar problemen med en särskild debatt, säger Kent Persson.

Mer information: Kent Persson, 070-235 05 45

Vänsterpartiets presstjänst, 070-620 00 64

Majoritetens remissfrihet är full av hinder och undantag och inte annat än en frihet på pappret. Det skriver Vänsterpartiets oppostionsråd i landstinget, Juha Rundgren tillsammans med socialdemokraternas oppositionsråd på VLT:s debattsidor idag.

Den borgerliga majoriteten i Landstinget Västmanland
hävdar att det nu ska råda remissfrihet till länets sjukgymnaster,
kiropraktorer och naprapater. Men majoritetens remissfrihet är inte
annat än en frihet på pappret. Den är full av hinder och
undantag.

Remissfriheten
gäller bara så kallade "normala besök". Behöver man mer omfattande
behandling som tar längre tid krävs fortfarande remiss från läkare.
Behöver man sjukgymnastik för att man är kroniskt sjuk, till exempel
har reumatism eller MS behöver man också en remiss från doktorn.

Sjukgymnaster
har fått signaler från familjeläkare om att de inte tänker skriva ut
remisser till specialistsjukgymnastik. Dessa läkare anser att de har
"fråntagits sitt rehabiliteringsansvar". Följden blir att patienter som
inte omfattas av majoritetens så kallade remissfrihet blir utan
rehabilitering. När det sedan skulle tecknas nya avtal med
sjukgymnasterna blev en del som tidigare hade haft avtal utan. Till
exempel blev 200 patienter av med sin sjukgymnast i Sätra brunn.

De
nya reglerna riskerar att häva en princip som är helig för de allra
flesta – att ge vård efter behov. I det nya systemet får varje naprapat
och kiropraktor bara ett visst antal besök där patienten betalar
patient­avgiften – 100 kronor. När dessa besök är förbrukade måste
patienten betala nära 500 kronor per besök – även om man råkar befinna
sig mitt i en behandlingsserie. Det kan innebära att man tvingas
avbryta en nödvändig behandling. Det blir plånbokens tjocklek, och inte
behoven, som styr.

Oppositionen erkänner att det gamla
ersättningssystemet för rehabilitering inte fungerade. Det öppnade för
att vissa familje­läkare kunde snåla med att skriva remisser, vilket
ledde till att många som behövde rehabilitering inte fick det. Den
moderatledda majoriteten lovade att Vårdval Västmanland skulle medföra
att alla som behöver rehabilitering nu också skulle få det. Men risken
är nu uppenbar att det system som inte var bra är på väg att bli något
ännu sämre.

Ersättningen till vårdgivarna är beräknad utifrån
antalet besök i det gamla systemet, då vi vet att det snålades med
remisser till rehabilitering. Den så kallade remissfriheten som nu
införts lär, trots alla fällor, troligen leda till fler besök. Ändå
ökar inte majoriteten storleken på pengapåsen, och det enda som då
återstår för vårdgivarna är att låta patienterna betala mer ur egen
ficka.

Socialdemokraterna och vänsterpartiet anser att:
1. Den moderatledda landstingsalliansen ska vara ärlig och säga att den inte håller vad den lovar. Det här är remissfrihet
under ofrihet.
2. Läkarnas rehabiliteringsansvar måste klargöras. Nu riskerar folk att bli utan vård och hamna mellan stolarna.
3.
Gör om upphandlingen av sjukgymnaster. Det är orimligt att folk ska
tvingas bli av med sin sjukgymnast på grund av stelbenta regler.
4.
För över resurser från specialistsjukvården till närsjukvården.
Närsjukvåren som är kärnverksamheten måste prioriteras. Hellre vård än
sänkt skatt!

Juha Rundgren (v)
Denise Bergström (s)
oppositionsråd i landstinget

– Genom den storköksverksamhet som kommunen antingen bedriver i egen regi, eller som finns i de upphandlade enheterna, kan vi göra tydlig skillnad gentemot miljön. Vi vill att Västerås ska öka sin andel ekologisk och närproducerad mat därför att det är bättre för miljön. Dessutom är det bevisat att ekologisk mat är bättre för hälsan, och vi anser att brukare av kommunal verksamhet har rätt att få mat utan kemiska tillsatser, säger Per Lithammer, oppositionsråd för (v).

Mycket av den mat vi
idag konsumerar påverkar miljön på ett negativt sätt genom de höga energiuttag
som konstgödning och långa transporter innebär. Enligt rapporten Livsmedelsverkets
särskilda sektorsansvar för miljömålsarbetet, 27 feb 2007, står
livsmedelsproduktionen för en stor del, cirka 20%, av den totala
energiförbrukningen i Sverige. Den svarar även för en stor andel av utsläppen
av koldioxid, kolväten och kväveoxider. Våra matvanor och val av livsmedel är
därmed viktiga ur ett miljöperspektiv. Då är det angeläget att vi som medvetna
konsumenter är med och påverkar utvecklingen för en minskad miljöbelastning
genom att handla närproducerade, ekologiskt odlade livsmedel. Här har kommunen
en viktig roll som opinionsbildare och gott föredöme.

Kommunens miljöpolicy är tydlig med att kommunen skall
fungera som en pådrivande kraft i arbetet för ett hållbart samhälle och
därigenom arbeta aktivt och kontinuerligt för att minska vår klimatpåverkan. Det
är bra, men för att på ett avgörande sätt minska miljöbelastningen är det
nödvändigt att kommunen uppmärksammar och är tydlig med vad
livsmedelsproduktion och långa transporter av livsmedel innebär i form av höga
koldioxidutsläpp och annan miljöbelastning och utifrån detta vidtar nödvändiga
åtgärder.

Om de kök som levererar mat till kommunalt finansierade
verksamheter skulle välja de livsmedel som belastar miljön minst, skulle det
vara ett viktigt steg för att minska växthusgaserna. Det skulle också
tydliggöra kommunens roll som föredöme och opinionsbildare.

Denna princip skulle naturligtvis också gälla de
verksamheter som upphandlas, t ex äldreboenden. Eftersom fristående förskolor
och skolor inte upphandlas blir det svårt att ställa krav på att de ska följa
kommunens policy, men de ska tydligt uppmuntras att göra detta.

Vi föreslår därför kommunfullmäktige besluta:

att riktlinjer
utarbetas för hur man i kommunal mathantering, oavsett om den bedrivs i egen regi
eller upphandlas, genom medvetna val av närproducerade
livsmedel bidrar till att minska den belastning på miljön som långa
livsmedelstransporter innebär.

att riktlinjer
utarbetas för hur man i kommunal mathantering, oavsett om den bedrivs i egen
regi eller upphandlas, genom medvetna val av ekologiskt framställda livsmedel bidrar till att minska
belastningen på miljön.

att de enheter
som inte upphandlas men finansieras med kommunala skattemedel, och som dessutom
använder sig av storkök eller annan mathantering, ska uppmuntras att följa de
riktlinjer som utarbetas kring klimatsmart mat.

att
nyckelpersoner i all mathantering som finansieras med skattemedel erbjuds
utbildning i att göra miljömedvetna inköpsval.

att Västerås stad
genomför en informationskampanj till västeråsarna om livsmedelstransporternas
och livsmedelsproduktionens miljöpåverkan och vad medvetna val innebär för en
långsiktigt hållbar utveckling.

Västerås, 2008-02-14

Lars Nordin (v)Vasiliki Tsouplaki (v)

Per Lithammer (v)Stefan Kudryk (v)

Nidia Åman (v)Salam Zandi (v)

Det är inhumant att inte få träffa sitt barn. Varför binder regeringen då ihop familjeåterförening med att skaffa jobb? frågar sig Salam Zandi i dagens VLT.

Det är inhumant att inte få träffa sitt barn.
Det främsta uppdraget för en regering är utan tvekan att skydda nationen. Att skydda innefattar flera aspekter.

Att
skydda folket från, till exempel, yttre hot är naturligtvis ett av
dessa uppdrag. Yttre hot uppenbarar sig på olika sätt, militärt,
ekonomiskt eller som invasion av främmande folk.
Det finns olika
sorts regeringar. Sverige styrs av en demokratiskt vald regering.
Sådana regeringar har undertecknat internationella konventioner och
försäkrat internationella instanser och fora att de respekterar
mänskliga rättigheter, barns rättigheter och erbjuder skydd till
politiska flyktingar.

Sverige har skrivit på dessa
internationella överenskommelser. Sverige talar gärna, i olika
sammanhang, om att svenska staten respekterar och rättar sig efter de
internationella avtalen. Svenska staten talar om Sverige som ett fritt
land där demokratiska värderingar och individens rättigheter
respekteras.

Jag undrar om attributet människa upphör om en
person när denne inte är svensk medborgare? Jag undrar om egenskapen
människa tas ifrån en individ när denne inte har svenskt medborgarskap
och råkat vara här i Sverige?

Om svenskt medborgarskap är det
enda och avgörande kriterium för att en individ utnyttjar sina fulla
rättigheter, varför tilllåter svenska staten att främlingar kommer in i
landet.
När de väl ändå kommer varför utvisas de inte direkt för
att minska deras lidande och familjelängtan. Den svenska regering vet
bättre än någon annan myndighet att arbetsmarknaden är som den är.

Varför binder regeringen då ihop familjeåterförening med att skaffa jobb?

Salam Zandi
Västerås

På alla hjärtans dag, den 14 februari, besökte partiledare Lars Ohly Västerås. Han var bland annat med i radio, närmare bestämt i P4 Västmanland.

På programmet stod också besök på Västerås Folkhögskola och på Komvux. På eftermiddagen for han vidare till Sala, där ett besök på Sahlbergaanstalten väntade. På bilden bredvid ses Lars Ohly i samspråk med några av eleverna på Västerås Folkhögskola.