I en gemensam debattartikel i vlt gick i fredags Per Lithammer (v) och Ulla Persson (s) till attack mot den moderatledda majoritens beslut att inte låta genomföra en folkomröstning om de omfattande utförsäljningarna av Mimers hyresrätter och mot den undersökning som nu ska göras istället.

I maj lämnade Hyresgästföreningen över en namninsamling med nära 7 000 västeråsare till Västerås stad.

Kravet var att västeråsarna skulle få folkomrösta om
den moderatledda majoritetens omfattande utförsäljning av Mimers
hyresrättslägenheter.

Det är första gången någonsin som mer än 5
procent av de röstberättigade i Västerås ville ha en folkomröstning.
Ett så stort folkligt stöd måste man ha respekt för. Vi stödde också
kravet på en folkomröstning.

Det gjorde inte majoriteten.
Moderaterna, folkpartiet, centern, kristdemokraterna och miljöpartiet
röstade utan tvekan nej till kravet på en folkomröstning.

Istället
skulle majoriteten ta initiativ till en opinionsundersökning där
västeråsarnas inställning till det så kallade ombildningsprogrammet
skulle testas. Men när majoriteten presenterade sitt förslag till
opinionsundersökning vid kommunstyrelsen i går den 23 augusti nämndes
inte ombildningsprogrammet med ett enda ord. Majoriteten valde istället
att ställa allmänna frågor om bostadsmarknaden, frågor som helt saknar
anknytning till ombildningsprogrammet.
Det bidde alltså inte ens en
tumme, det bidde ingenting av kravet från nära 7 000 västeråsare att få
säga sin mening om majoritetens planer på att sälja nära 4 300 av
Mimers lägenheter.

Vi anser att majoritetens
opinionsundersökning är ett direkt svek mot alla som deltog i
namninsamlingen. Undersökningen är också ett hån mot
Hyresgästföreningen och deras medlemmar som arbetat seriöst med att
bilda opinion och föra debatten om ombildningsprogrammet.

Det
är helt uppenbart att majoriteten gör sitt yttersta för att tiga ihjäl
all diskussion som på något sätt kan ifrågasätta majoritetens politik
och beslut. Västeråsarna får inte ens chansen att svara på frågor om
ombildningsprogrammet i en opinionsundersökning.

Istället för
att möta västeråsarna i en seriös diskussion om utförsäljningen av
Mimers lägenheter får skattebetalarna betala för en undersökning där
alla frågor ställts och godkänts av majoriteten.

Sorgligt pinsamt är bara förnamnet på majoritetens agerande.

Per Lithammer
Oppositionsråd (v)

Ulla Persson
Oppositionsråd (s)

Det finns fortfarande ett fåtal platser kvar i den studiecirkel som börjar onsdag 29 augusti kl 18-20 och pågår sju onsdagar framöver. Du som vill vara med och läsa boken ”Nya ekonomihandboken” kan anmäla dig på mail till [email protected]. STUDIECIRKELN ÄR NU FULLTALIG!

Veckan efter att ekonomicirkeln är avslutad påbörjas en marxcirkel. Mer om den längre fram.

Igår måndag besökte Vänsterpartiets informationschef Jenny Lindahl Persson Västerås partiförening och pratade om partiets nya informationsplan. Mer om vad hon sa kommer i nästa nr av Vänsteråsaren. Mötet hann också välja Angelica Emmoth att representera partiet i förskolenämnden och Jalina El Saaidy att representera partiet i kommunens demokratigrupp.

Foto: Jeanette Bergkvist.

Lagom till terminsstarten skriver Johan Lindahl från Vänsterns studentförbund (och kassör i Vänsterpartiet Västerås) om behovet av att höja studiemedlet.

Tidigare i år presenterade SIF en undersökning som
visade att var fjärde student har övervägt att avbryta studierna på
grund av ekonomiska svårigheter. Det är en oroväckande hög siffra.
Desssutom
menar över hälften av studenterna att de är beroende av föräldrar eller
andra för att få sin ekonomi att gå ihop. De studenter som inte har
välbeställda föräldrar som kan stötta dem ekonomiskt, och som inte har
tid eller möjlighet att jobba vid sidan av sina studier, tvingas leva
under socialbidragsnormen. De är alltså per definition fattiga.
Tre
av fyra borgerliga partier lovade före valet att studiemedlet skulle
höjas, men ingenting händer. När regeringen inte höjer studiemedlet
dras svångremmen åt för studenterna. Det som borde vara heltidsstudier
blir för många heltidsstudier plus extrajobb flera kvällar i veckan för
att få ekonomin att gå ihop. Många av dem som inte kan få ett jobb
tvingas att lägga ner sina studier om inte ekonomisk uppbackning
hemifrån finns.
Höjt studiemedel är viktigt inte bara för att höja
studenternas levnadsstandard, men också för att göra det möjligt för
fler att studera vidare. Det är omöjligt att motverka den sociala
snedrekryteringen utan höjt studiemedel. Utbildning är en investering,
både för samhället och individen, och vi menar att den som lägger ner
tid och engagemang på studier också ska kunna fokusera på detta. Det är
inte acceptabelt att oro för ekonomin hindrar att studierna genomförs i
rimlig takt, att de avbryts eller till och med aldrig påbörjas. För att
studenterna ska kunna klara sig på studiemedlet behöver det höjas med
åtminstone 1200 kronor i månaden. Snarast!

https://vansterstudenter.blogspot.com

Vänsterpartiets oppositionsråd Per Lithammer skriver i en debattartikel i vlt om religiösa friskolor. Artikeln publicerades i tidningen 9 augusti.

Återigen drar diskussionen om friskolorna i Sverige
igång och nu är det folkpartiet som driver frågan. Nu skall det sättas
stopp för religiösa friskolor. VLT:s ledarsida skriver den 4/8 att
"friskolereformen 1992 har medfört konsekvenser som då få kunde ana".
Jag
påstår mig inte veta 1992 vad denna reform skulle innebära, men jag har
i många debatter genom åren uttryckt mig på ­följande sätt:
"friskolereformen är en av de mest aningslösa reformer som införts i
Sverige i modern tid". Det gläder mig att ledarskribenten och jag är
överens om detta trots att vi uttrycker oss på lite olika sätt.
Det
intressanta ur idéologisk synpunkt är den konflikt som liberalerna
drabbas av i denna fråga. Är det staten som skall bestämma vad våra
barn skall lära sig i skolan eller är det föräldrarna? Bara namnet
friskola ­säger ju något om frihet men frihet ifrån vad eller till vad?
Historiskt
sett så var det Napoleon som införde den enhetliga grundskolan, det
­handlade då om makt. Den katolska kyrkan hade hand om skolan och kunde
på så sätt enligt franska staten indoktrinera barnen med att lära ut
saker som motverkade ­statens intressen. För att minska den katolska
­kyrkans makt tog då den franska staten över skolutbildningen.
Bismarck
i Tyskland följde sedan den ­franska modellen och när sedan Tyskland
besegrade Danmark vid slaget i Dybböl 1864 fick Bismarck frågan från
den samlade journalist­kåren: hur kunde tyskarna så lätt besegra
Danskarna? Bismarck svarade kort: vi har en enhetlig grundskola i
Tyskland där alla får samma kunskaper och på så sätt blir det lättare
för oss att organisera oss i bland annat ett krig. Budskapet spreds i
Europas alla tidningar och vips var det ingen politiker eller statsman
som inte verkade för att man skulle ha en enhetlig grundskola i sitt
land.
I Sverige infördes folkskolan 20 år tidigare, det tog dock
några årtionden innan verksamheten helt fungerade och Bismarks utspel
spelade säkerligen en stor roll för denna ­utveckling. Det handlade då
om makt och frågan är väl den samma i dag eller vad säger liberalerna?
Det
bör tilläggas att Danmark som ­förlorade slaget vid Dybböl valde en
annan väg än många andra länder, man har i dag i Danmark ingen
skolplikt likt den vi har i Sverige. ­Danmark har undervisningsplikt –
ej ­skolplikt – från 7-16 års ålder. Det innebär att ­föräldrar kan
undervisa sina barn i hemmet, dock under förutsättning att
undervisningen ger samma förkunskaper som den allmänna grundskolan
(folkeskolen) ger. Det medför att det danska skolväsendet inte är lika
­enhetligt som det svenska. En mer frihetlig syn således, influerad av
Grundtvig som haft stor betydelse för dansk politik och i synnerhet
utbildningsväsendet.
Vem ska ha makten att bestämma över barnen, den
enskilda föräldern eller staten som för tillfället har en
folkpartistisk skol­minister och handlar det bara om religiösa
friskolor?
Frågan är komplicerad och jag ser med spänning fram emot
hur liberalerna skall ta sig ur detta dilemma. Man lever så länge man
lär!

Per Lithammer  

I förra veckan behandlade kommunfullmäktige nästa års kommunala budget. Den moderatledda alliansen vid makten har lagt ett budgetförslag som innebär en skattesänkning med 10 öre. Effekten för den enskilda individen blir liten, men konsekvensen för kommunen blir minskade intäkter om 24 miljoner kronor.

Vänsterpartiet motsätter sig denna skattesänkning. Sveriges kommuner befinner sig nu i ett mycket gott ekonomiskt klimat vilket lätt kan leda politiker att driva igenom ogenomtänkta skattesänkningar. Samtidigt vet vi att konjunkturer vänder, och då blir dessa 24 miljoner kronor i uteblivna intäkter plötsligt betydelsefulla. Dessutom upplever vänsterpartiet att det finns stora satsningar att göra för kommunen. Vi säger därför nej till skattesänkning!

Prioriterade områden i Vänsterpartiets budgetförslag:
-Höj lönerna inom de kvinnodominerade yrkena!
-Rätt till ett fast heltidsjobb!
-Rusta Kristiansborgsbadet!
-Satsningar på klimatarbetet!

Läs mer om Vänsterpartiets budget i den bifogade filen.  Budget 2008.doc