Snart är det dags för nästa stora internationella klimatmöte. Det hålls i Durban i månadsskiftet november/december.

Det stora klimatmötet i Köpenhamn 2009 blev på många sätt en besvikelse. Men ett beslut fattades som kan komma att få stor betydelse – framför allt i utvecklingsländerna.

Industriländerna lovade att bidra med ett omfattande klimatstöd till utvecklingsländerna för bl.a anpassningsåtgärder med fokus på ett bättre klimat. Stödet ska successivt öka så att det 2020 uppgår till 100 miljarder dollar per år i ”nya och additionella” pengar.

Sedan dess har internationella diskussioner pågått om hur dessa pengar ska genereras, förvaltas och användas på bästa sätt.

En hel rad konkreta förslag om hur dessa medel ska tas fram har framkommit. Det är tydligt att det kommer att krävas nya finansieringskällor, helst kopplade till principen att det är förorenaren som ska betala.

Ett förslag som diskuterats mycket är koldioxidrelaterade avgifter på internationellt flyg och sjöfart. Mest intressant är dock förslaget om att pengar från den framtida auktioneringen av utsläppsrätter ska styras till utvecklingsländerna. Enligt EU-direktivet ska 50 procent av pengarna från utsläppsrättigheterna användas till klimatrelaterade åtgärder.

Men den svenska regeringen sade nej till att öronmärka delar av dessa pengar till klimatarbete i utvecklingsländerna – något som skulle ha skapat ett stabilt och förutsägbart flöde till klimatstödet.

Andra förslag till finansiering är till exempel en global koldioxidskatt som öronmärks för klimatet, utfasning av subventioner till fossila källor och en internationell finansiell transaktionsskatt.

Listan på förslag från olika internationella organisationer är lång liksom viljan att medverka till ett bra resultat. Det anses vara fullt möjligt att mobilisera denna finansiering. Det är bara den politiska viljan som saknas.

Klimatförhandlingarna präglas i dag av en brist på förtroende mellan utvecklingsländerna och de rika länderna och därför är det viktigt att industriländernas verkligen levererar det stöd de har lovat.

Den svenska regeringen har passat i dessa frågor. Man säger nej till öronmärkning av pengar från framtida auktioneringsintäkter. Man vill inte ens anslå nya pengar utan vill att finansieringen ska ske inom enprocentsmålet för bistånd. Det är dags att höja ribban!

Klimatförhandlingarna påverkar våra framtida möjligheter att komma fram till ett globalt avtal som kan hjälpa till att begränsa den globala uppvärmningen som vi alla kommer att drabbas av. Sverige bör vara ett föregångsland och ha en tydlig och ambitiös position inför klimatmötet i Durban 2011 och inte slå på bromsarna.

Regeringens sänkning av krogmomsen är rent slöseri med skattebetalarnas pengar och kommer sannolikt inte att leda till några fler jobb. Knappast heller till några större prissänkningar. Det är den slutsats som kan dras av det finska försöket med sänkt moms på frisörtjänster och krogar.

Att den svenska regeringen nu tänker använda 5,4 miljarder kronor per år på att genomföra samma sak i Sverige är fullkomligt oansvarigt. I synnerhet som förslaget motiveras med att regeringen vill underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden. Hur många fler unga fick jobb i Finland till följd av momssänkningen? Svaret är att ingen vet.

För 5,4 miljarder kronor kan mycket göras som på riktigt skapar fler jobb. Samtidigt som arbetslösheten är rekordhög bland unga, står arbetsmarknaden inför stora pensions-avgångar de kommande åren. Det råder redan brist på arbetskraft i flera yrken och behoven av ökad bemanning och bättre utbildad arbetskraft inom äldreomsorgen är överhängande.

Vänsterpartiet lanserar därför ett alternativ till regeringens sänkning av krogmomsen: ett program för generationsväxling i arbets-livet. Satsningen motsvarar regeringens 5,4 miljarder och möjliggör 25 000 nya jobb.

Nedbrutet till de olika länen i Sverige skulle det i Västmanland möjliggöra 583 nya arbetstillfällen.

•  Generationsväxling i stat och kommuner

Rekordstora pensionsavgångar kommer att ske i statlig förvaltning och annan offentlig verksamhet de närmaste åren. I stället för att låta nyutexaminerade unga gå arbetslösa vill vi bereda dem möjlighet att få en trainee-anställning vid de myndigheter och förvaltningar som inom kort måste börja rekrytera ny arbetskraft. Genom att äldre anställda går ner i arbetstid och handleder nyanställda, tas kunskaper och erfarenheter tillvara och överförs till nästa generation.

•  Utbildningsvikariat i äldre- och handikappomsorgen

En stor andel av personalen inom äldre- och handikappomsorgen saknar relevant yrkes-utbildning. Samtidigt är många av dem som genomgått det yrkesförberedande omvårdnadsprogrammet på gymnasiet eller Komvux utan jobb.

Behovet av nyanställningar i äldreomsorgen kommer att vara mycket stort de kommande åren, samtidigt som den demografiska utvecklingen kommer att kräva mer specialiserade kunskaper hos dem som jobbar där.

Vi satsar därför på ett kunskapslyft för anställda i äldreomsorgen och möjliggör samtidigt för nyutbildade att få jobb.

•  Lärlingsanställningar i bristyrken

Det är redan i dag stor brist på byggnadsplåtslagare, VVS-montörer och betongarbetare. Det är yrken man med fördel lär sig som lärling. En satsning på subventionerade lärlingsanställningar för att rekrytera och utbilda nya hantverkare är en långsiktig investering.

Till en sammanlagd kostnad av 5,4 miljarder kronor möjliggör dessa satsningar 25 000 jobb. Det är på både kort och lång sikt en betydligt säkrare investering än att kasta samma summa i krogägarnas fickor. Fler får jobb och fler kan därmed också äta ute.

Ragnhild Källberg (FP) skriver i VLT den 5 september att hon inte har märkt av Vänsterpartiets arbete för en laglig graffitivägg.

Vi hade redan under valrörelsen kontakt med kulturprojektet Här får man. Tillsammans skapade vi för en dag en öppen vägg där alla fick komma och prova på graffiti. Vi har sedan under hela mandatperioden haft kontakt med projektet och vårt mål har varit en öppen vägg.

Nu finns det ett brett stöd för ett försök. Detta välkomnar vi, i synnerhet med det faktum i åtanke att Folkpartiet och andra borgerliga partier i många andra kommuner arbetar mot graffiti.

I stället för att klaga på oss som faktiskt har fått fart på frågan, låt oss vänner av graffiti, nyligen frälsta eller sedan länge sålda, glädjas åt det faktum att vi nu med stor sannolikhet snart har en öppen vägg i Västerås där alla kan uppleva och skapa kultur.

Det är stor skillnad mellan Vänsterpartiets och Folkpartiets skolpolitik. Det konstaterar Roger Haddad i VLT den 22 augusti och jag kan inte annat än instämma.

Folkpartiets idéer präglas av nostalgi med mer disciplinåtgärder, mer katederundervisning, mer detaljstyrning och kontrollsystem för att åstadkomma förändringar.

Jag tycker hela upplägget andas misstro mot allt det goda arbete som görs i dag. Samtidigt finns det all anledning att göra förändringar i skolan. Vi ser en utveckling med försämrade kunskapsnivåer i vissa länder och vi blir omsprungna av andra länder i andra.

Vänsterpartiet och de rödgröna präglas av en annan syn på vad som kan lyfta skolan och elevernas resultat. Vi tror att lärare behöver mer tid för reflekterande samtal med sina kollegor – inte mer tid för enkäter och uppföljning. Det är i de pedagogiska diskussionerna man tillsammans kan jobba runt elever som har svårt att nå målen.

Därför gör vi en översyn för att inte över-ösa skolorna med för många uppföljningar utan samordnar oss med Proaros och Skolverkets datainsamling.

Därför har vi stora förhoppningar att den översyn som Proaros gör med en ny verksamhetsmodell ska lyfta bort en del administration från rektorer och lärare. Fler processer blir samma för alla skolor så att man inte behöver uppfinna hjulet flera gånger.

Därför förespråkar vi en stödfunktion för rektors arbete med ekonomi och lokalfrågor och därför föreslår vi en fördubbling av antalet planeringsdagar för förskolorna.

Det är också en rödgrön övertygelse att barn och unga lyckas bättre om de är mer motiverade och involverade i sin skolgång. De behöver vuxna som lyssnar och vägar att påverka sin skolmiljö. Folkpartiets förslag om att kunna ta föremål och stänga av elever riktar bara in sig på bestraffning, inte på att förebygga konflikter.

Därför innehåller den nya utbildnings-planen krav på forum för elevinflytande på alla skolor.

Därför satsar vi extra medel på IDA-vägledare som bygger broar mellan familj och skola och som har till uppgift att stimulera så kallade passionsaktiviteter med kultur och idrott.

Alla barn ska få chansen att lyckas i skolan och utvecklas som individer och vi är över-tygade om att lärarkåren tillsammans med skolhälsovård, fritidspedagoger och andra stödfunktioner kan lyckas om vi ger dem rätt förutsättningar. Därför satsar vi på Mälar-dalens kompetenscentrum som ska knyta skolan närmare forskningen. Vi ser det som ett nödvändigt verktyg för att utveckla Västerås till en ledande skolstad.

Det här är gemensamma rödgröna projekt och vi ser fram emot att fortsätta presentera fler åtgärder för förbättring framöver.