Svart på vitt
Färre lärare, ökad segregation och glädjebetyg. Siffror från Skolverket ger en tydlig bild av marknadsskolan. Samtliga siffror i diagrammen gäller Västerås och med vinstdrivande menar vi skolor som drivs i aktiebolagsform.
Färre legitimerade lärare
Personalen är den största kostnaden för alla skolor. För att öka vinsten försöker de vinstdrivande skolorna att hålla nere personalkostnaderna på olika sätt. Exempelvis är lärarlönerna generellt lägre på vinstdrivande skolor än på kommunala skolor, enligt kartläggningar från lärarfacken.
Ett annat sätt att minska utgifterna är att anställa färre legitimerade lärare eftersom deras löneanspråk och löner är högre.
Färre elever per lärare
Utöver lägre lärarlöner sparar vinstdrivande skolor ofta in på elevhälsan. Siffror från Skolverket visar att vinstdrivande skolor har lägre andel personal med specialpedagogisk kompetens.
En mer handfast metod för att pressa kostnaderna är att ha fler elever per lärare. Det är elever som står för inkomster genom skolpengen och lärare som står för utgifter i skolbolagens kalkyler. Ju fler elever och ju färre lärare, desto högre vinst.
Priset för färre och olegitimerade lärare betalas av eleverna i form av lägre kvalitet på undervisningen.
Glädjebetyg på vinstskolor
Glädjebetyg är när elever får högre betyg än sina resultat på nationella prov. Vi i Vänsterpartiet tycker inte att nationella prov är allt. Lärarna måste kunna göra en samlad bedömning när de sätter betyg.
Men eftersom vinstdrivande skolor, särskilt vinstdrivande gymnasium, konsekvent sätter högre betyg har glädjebetygen blivit ett reellt problem. Drabbas gör de elever som tar studenten från ett kommunalt gymnasium och vill plugga vidare. De har lägre chans att bli antagna till högskolor och universitet.
Skolstaden Västerås dras isär
Den enskilt största faktorn som avgör om en elev lyckas i skolan är föräldrarnas utbildningsbakgrund. Det är ett enormt misslyckande för den svenska skolan som en gång var världens mest jämlika. Idag kan vi avläsa klassamhället i elevernas slutbetyg.
Att föräldrar från de högre samhällsklasserna gärna väljer fristående skolor för sina barn är känt sedan länge. I skolvärlden talas ibland om ett socialt index för olika skolor. Det beräknas utifrån elevernas födelseland och föräldrarnas utbildningsnivå. Ett lågt socialt index förmedlar att föräldrarnas utbildningsnivå är hög och att andelen nyanlända elever är låg.
Barn- och utbildningsförvaltningen konstaterar att skolsegregationen ökar för varje år i Västerås. De skriver: “Resursstarka elever tenderar att i större och större utsträckning samlas på fristående skolor. Genom boendesegregationen och det fria skolvalet sker en sortering mellan fristående och kommunala skolor. Skolstaden Västerås dras isär.”
Observera att siffrorna gäller för samtliga fristående skolor i Västerås, inte enbart vinstdrivande skolor.
För fler siffror, mer fakta och bredare bakgrund om marknadsskolan i Västerås. Läs vår rapport Vinstjakt på skolans bekostnad.
