Vad är marknadsskolan?
Daniel Riazat, utbildningspolitisk talesperson för Vänsterpartiet. Marknadsskola, vad är det egentligen?
– Med det så menar vi en skola som styrs av marknadslogik, där utbildning är en vara till försäljning, eleverna är kunder och lärare och rektorer är försäljare. Det svenska systemet är världsunikt, inget annat land tillåter skattefinansierade skolor att ta ut obegränsade vinster. Det handlar inte bara om de privata skolorna, för även de kommunala skolorna tvingas ta anpassa sig efter de förutsättningarna. Systemet har inte bara inneburit att en del oseriösa skolföretag som sätter vinst före utbildning har kunnat etablera sig utan också att den kommunala skolan får mindre resurser och svårare att planera långsiktigt för verksamheten . Det betyder ofta att den måste spara in på saker som är nödvändiga i en bra skola, som elevstöd och elevhälsa.
Varför är det ett problem?
– Mätning efter mätning visar att svenska skolan har gått från att vara världens mest jämlika, till att vara den skola där ojämlikheten växer allra snabbast. Både skolforskare och internationella organisationer som OECD är helt överens om att det är marknadssystemet som har varit drivande i den utvecklingen. Det systemet har också betytt att ett fåtal stora koncerner har skaffat sig nåt som börjar likna ett monopol. Det ger dem möjligheten att pressa ner sina kostnader med färre behöriga lärare, sämre lokaler och lägre löner.
Vad har det betytt för de enskilda eleverna?
– En sak vi ser är att elever i friskolor är sämre förberedda för högre utbildning och för arbetslivet. Trots att friskoleelever generellt sett får högre betyg, så gör de sämre ifrån sig på nationella prov och får sämre resultat när de går vidare till högskolan. Då startar friskolorna ändå ofta med fler starka elever, eftersom kösystemet gör att de aktivt kan välja bort barn med större behov av hjälp och stöd.
Och lärarna, vad tycker de generellt om den nya skolan?
– Lärarfacken har blivit allt mer kritiska till det nya marknadsanpassade sättet att driva skolor. Speciellt det senaste året har vi sett stora protester från lärarkåren. En majoritet av både lärarna och av folket i stort vill avskaffa marknadsskolan och återinföra det gamla, jämlika systemet. Ändå så är vi det enda riksdagspartiet som driver frågan – både sossarna och miljöpartiet brukar komma på att de inte gillar marknadsskolan när det är dags för valrörelse, sen återgår dom till att göra ingenting.
Vad behövs för att få skolan på rätt köl igen?
– Vi behöver ett förbud mot vinstdrivande företag i skolan. Det ska fortfarande finnas plats för friskolor, föräldrakooperativ och andra ideelt drivna skolor till exempel, men marknadsskolan måste få ett slut. Vi behöver också ett staligt huvudmannnaskap för hela skolan. Kommunalisering och friskolereformen har lett till en väldig ojämlikhet, och det krävs att staten tar ett samlat ansvar för att alla elever ska få samma rätt till en god utbildning. Sen behöver vi också arbeta med lärarnas arbetsmiljö. Det behövs fler lärare, fler elevassistenter och annan stödpersonal och lärarna måste få mer tid att arbeta med det som är deras huvudsakliga ansvar, undervisningen. Det har blivit för mycket administration för lärarna, och det måste vi komma till rätta med.
