Vinstjakt i Västerås
Anna Maria Romlid (V), oppositionsråd i Västerås. Hur märks marknadsskolan i Västerås?
– Jag tror inte någon har missat explosionen av nya fristående skolor i Västerås. Vi har Internationella skolan, Engelska skolan, Jensen och många fler. Ganska snabbt har Västerås etablerat sig som en kommun där ovanligt många gymnasieelever går i vinstdrivande skolor. De senaste åren har vi även fått fler icke-kommunala grundskolor. Det beror, tror jag, på att marknaden för gymnasieskolor börjar bli mättad, då söker sig skolkoncerner och riskkapital till grundskolor för att kunna göra vinst.
– Marknadsskolan märks också i vardagen. Familjer som bor i samma bostadsområde har inte längre barnen i samma skola, så sammanhållningen i närområdet har blivit sämre och vi blir mer isolerade från varandra. Dessutom har vi fått en skolsegregation utöver den bostadssegregation som redan finns i Västerås. Elever med olika bakgrund går inte tillsammans i skolan, trots att forskningen visar att blandade klasser lyfter alla elever. Nu träffar mellanchefens dotter inte undersköterskans son på lunchrasten. Så man kan säga att klassamhället är tydligare än på länge. Eller som personalen på barn- och utbildningsförvaltningen uttrycker det: skolstaden Västerås dras isär.
Hur påverkas västeråsarna av marknadsskolan?
– Det enkla svaret är att miljontals skattepengar som skulle kunna gå till undervisning försvinner ner i fickorna på aktieägare. År 2019 gjorde skolkoncernen Academedia, som är en stor aktör i Västerås, en vinst på 554 miljoner kronor. Tänk om de pengarna istället hade gått till fler lärare, specialpedagoger och skolbibliotekarier! Konsekvensen av vinstjakten är att kvaliteten på undervisningen har försämrats och att elever som behöver stöd inte får det i samma utsträckning som tidigare.
– Vissa påverkas mer handfast än andra av marknadsskolan. Jag tänker exempelvis på eleverna som gick på John Bauergymnasiet. När deras skola gick i konkurs och ägarna stack med pengarna, var eleverna tvungna att byta skola och som en följd splittrades klasserna.
Vad säger elever, föräldrar och lärare om marknadsskolan?
– Jag möter en allmän känsla av uppgivenhet. Många har reagerat på trenden att barn lämnar den kommunala skolan när de ska börja fyran och flyttar till någon av de fristående skolorna. Det gör att den kommunala skolans elevunderlag minskar radikalt i årskurs fyra till sex. Och eftersom vi har ett system med elevpeng, skolor får pengar utifrån antalet elever, försämras skolans ekonomi och nedskärningar blir aktuella. Kostnader för lärare, vaktmästare, lokaler med mera finns ju kvar även om elever försvinner.
– Resursbristen gör att det blir rörigare på de kommunala skolorna. När föräldrar upplever att det är stökigt, ja, då flyttar många sina barn till andra skolor som de tror kan lösa problemen. Då får den kommunala skolan ännu mindre pengar, vilket kan leda till fler nedskärningar och så vidare. Det här är ett enormt problem som vi ännu inte har sett vidden av, tror jag. För ju mer den kommunala skolan utarmas, desto svårare är det att kunna garantera en god utbildning och demokratisk fostran för våra yngsta medborgare.
– När jag pratar med lärare och deras fackliga organisationer är uppgivenheten närmast total. Undersökningar visar att 98 procent av lärarkåren är emot vinster i skolan.
Vilka frågor driver Vänsterpartiet i kommunen när det gäller marknadsskolan?
– Marknadsskolan är ett systemfel som flyttar pengar från det offentliga till det privata på elevernas bekostnad. De vinstdrivande skolorna är inte heller dummare än att de väljer bort dyra yrkesförberedande program och fokuserar på teoretiska, att de sätter glädjebetyg för att locka lever och att de mer eller mindre aktivt väljer bort elever som behöver extra stöd. En lärare har berättat för mig att en vinstdrivande skola som han jobbade på helt enkelt uppmanade en elev att gå på en annan skola eftersom eleven behövde extra stöd.
– Det bästa vore att förbjuda vinstdrivande bolagsformer i skolan, men ett sådant förbud kan vi inte driva på kommunal nivå, det är upp till riksdagen. Istället får vi lokala vänsterpartister kämpa för att mer pengar ska gå till skolan även om vi vet att en del av dessa pengar kommer att finansiera nya marknadsföringskampanjer för vinstdrivande skolor. Framför allt slåss vi för att resurserna ska fördelas mer rättvist, så att de skolor och elever som har störst behov också får mest pengar.
Hur brukar det låta i kommunfullmäktige när marknadsskolan diskuteras?
– Liberalerna, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna pratar sig ofta varma om valfriheten inom skolan. De lever i föreställningen att mer konkurrens mellan skolor ökar kvaliteten. Men det är en falsk valfrihet och en falsk konkurrens. Titta bara hur det har blivit i Västerås! Att vår kommun hamnar i botten när landets skolkommuner rankas beror inte bara på att borgerliga politiker föredrar sänkta skatter framför ökade resurser till skolan. Orsaken är också att Västerås är en av de kommuner där flest elever går i vinstdrivande skolor. Segregation, ojämlikhet och resursbrist har kommit som ett brev på posten. Den enda grupp som verkligen gynnas av marknadsskolan är aktieägarna i skolbolagen.
