Nu kan du på Vänsterpartiets nya valhemsida lära dig mer om Vänsterpartiets politik och politiker. Hemsidan innehåller det kommunpolitiska programmet, presentationer av kandidater till fullmäktige m,m.
Lördagen den 12 augusti arrangerar Nätverket mot krig en demonstration under parollen ”Stoppa kriget – Bojkotta Israel”. Samling på Fiskartorget kl 13. Musik och tal på Viktor Larssons plats utanför Växhuset.
Mer information om talare inom kort.
Nu har ytterligare en av våra kandidater i höstens val startat en blogg. Det nyaste tillskottet till bloggvärlden är Vasiliki Tsouaplaki som kandiderar till kommunfullmäktige och står på fjärde plats på Vänsterpartiets valsedel.
Länken till hennes blogg hittar du också under länkar.
I dagens vlt efterlyser riksdagskandidaten Kent Person 30 nya polistjänster i Västmanland. Han skriver: ”Vänsterpartiet vill att hela länet ska leva och om Västmanland ska hålla samman måste också frågan om polisens närvaro i länets kommuner lösas.”
Politikens främsta uppgifter är att verka för ett samhälle där människor kan känna sig trygga och säkra inom livets alla områden. Den handlar om framtidstro och om tilltro till det demokratiska samhället. Det är frågor som berör sjukvård, äldreomsorg, polis, utbildning, arbete och ekonomisk trygghet etcetera. Det är en service som vi tagit för given ska fungera i samhället. En service som till största delen utförs av samhällets offentliga organisationer, vilka är demokratiskt styrda.
Jag har under de senaste fyra åren allt oftare träffat människor som ifrågasätter om stat, kommun och landsting klarar av att ge människor den trygghet som vi tagit för givet att samhället ska garantera. Vänsterpartiet har alltid försvarat det demokratiskt styrda och organiserade samhället mot allsköns olika attacker. Det innebär inte att vi är okritiska till utvecklingen inom samhället i stort och framför allt hur staten bedriver sin verksamhet.
Bristerna i samhällsservicen blir väldigt tydliga under semestermånaderna. Det kan handla om att besöka arbetsförmedlingen, försäkringskassan eller någon kommunal tjänsteman. En del av detta kan säkert lösas genom organisatoriska åtgärder. Men det som oroar mig är bristerna inom polisväsendet i Västmanland. Det blir väldigt tydligt när människor påkallar polisens hjälp och få till svar "vad ska vi göra åt det" med hänvisning till att patrullerna är upptagna och resterande poliser har semester. Det är ett allvarligt problem i många av länets kommuner.
Det behövs fler poliser i länet. Vänsterpartiet kommer att arbeta för att ytterligare 30 polistjänster i Västmanland blir verklighet. För att lösa frågan om polisens närvaro i glesbygden räcker det inte bara med nya resurser. Polisen måste också stärka det brottsförebyggande arbetet ute i länets kommuner. Det är ett arbete som om det ska lyckas måste ske tillsammans med lokalsamhället; företag, föreningar och enskilda.
Vänsterpartiet vill att hela länet ska leva och om Västmanland ska hålla samman måste också frågan om polisens närvaro i länets kommuner lösas. Trygghet och rättvisa kan endast formas i solidaritet och samar-bete mellan länets kommuner och polismyndigheten.
Kent Persson, kandidat till riksdagen
Kvinnor ska ha samma löner och villkor på jobbet som män. Det har gått löjligt långsamt framåt med den saken hittills – trots att ”alla” är överens.
I själva verket är motståndet fortfarande stort. Vi som kämpar för kvinnors rättigheter får ständigt höra att det vi säger låter bra, men att det tyvärr inte går att genomföra.
Det är klart att det går! Om facket, arbetsgivarna och politikerna tar sitt ansvar. Vänsterpartiet är berett att göra rejäla satsningar och jobba för en verklig förändring av villkoren på arbetsmarknaden.
I staten, i kommuner och landsting vill vi satsa pengar på att höja de offentliganställda kvinnornas löner och anställa fler för att skapa rimliga arbetsvillkor.
…och vi vill!
Vi vill lagstifta om rätt till heltid. Deltidsjobb leder till lägre lön så att fler orkar med sina jobb. Och nästan alla som arbetar deltid är kvinnor..
Arbetstiden vill vi på sikt korta till sex timmar med bibehållen lön så att fler orkar med sina jobb. Vi vill börja med några av de tyngsta yrkena, som undersköterskor och vårdbiträden..
Föräldraförsäkringen vill vi dela lika mellan föräldrarna. Det skulle öka männens andel av ansvaret för barn och hemarbete och ge kvinnor större frihet och starkare ställning i arbetslivet..
Vänsterpartiet vill ha ett jämställt samhälle på riktigt. Det vill faktiskt inte alla. Det är därför de säger att det inte går. Vi vet att de har fel.
Vänsterpartiets Linn Wegemo var en av talarna vid dagens demonstration mot kriget. Fler än 100 personer trotsade vädret och gick ut på Västerås gator för att demonstrera bakom parollerna ”Stoppa kriget – Bojkotta Israel”.
Demonstrationen, som arrangerades av Nätverket mot krig, startade kl 13 på Fiskartorget. Samtidigt höll Bolivianska riksträffen en dansuppvisning på torget.
Linn Wegemos tal:
Bara några dagar efter krigsutbrottet stod jag på den här scenen och höll tal om situationen i Mellanöstern. Då var det svårt att förstå vad som egentligen hände, svårt att ta in de intryck man fick. Idag står jag här igen, två veckor senare och har fortfarande väldigt svårt att förstå.. Svårt att förstå hur den kollektiva bestraffningen och det enorma övervåldet kunnat fortsätta i två veckor. Hur den israeliske premiärministern Ehud Olmert kan få säga att ”ingen i Gaza ska kunna sova inatt”? Eller hur Israels överbefälhavare kan ge flygvapnet en stående order om att ”förstöra tio flervåningshus i Dahaya för varje raket som avfyras mot Haifa”? Dahaya är ett tätbebyggt bostadsområde i Beirut.
Släkt och vänner, arbetskamrater, människor som jag delat flygblad till inför just den här demonstrationen, ni här idag, vi förfäras alla över uttalandena och våldet. Vi är många som fördömer övervåldet, de medvetna försöken att förstöra den libanesiska infrastrukturen och det mänskliga lidandet. Men alla reagerar inte, från allt för många håll är det alltför tyst. Medan människor flyr undan bomberna i Beirut, medan palestinierna försöker överleva ytterligare en dag i Gaza, så är det tyst från den politiska eliten i Sverige. Från den så kallade borgerliga alliansen är det tyst och lika bra är nog det. Men den socialdemokratiska regeringen utmärker sig i sin tystnad. Har en svensk regering någonsin varit så tyst inför något anfallskrig?
Vi står här idag för vi kräver en självständig svensk utrikespolitik som står på de ockuperade folkens sida samtidigt som den fördömer de brott som Israel och USA begått i Mellanöstern. Sverige borde vara en av de främsta aktörerna för ett massivt internationellt fördömande av den israeliska aggressionen. För svensk del innebär det också att verka för att all vapenimport från Israel till Sverige stoppas.
Det finns de som kommer kalla oss som är här idag för terrorist-kramare och antisemiter för att vi försvarar de libanesiska och palestinska folkens rätt till att leva värdiga liv i fred och frihet. Må så vara, har de inget bättre att komma med, så låt dem göra det. För vi vet att tystnaden inte är ett alternativ. Det är inte ett alternativ för oss att bara stillatigande stå och titta på medan bomberna faller i Libanon och i Gaza. Det finns inget alternativ till att stå upp och visa sin solidaritet, för i grunden handlar det om att vara medmänniska.
Jag hoppas att jag om ytterligare två veckor inte kommer att behöva stå här igen. Men om bomberna fortsätter att falla i Libanon, om övergreppen mot det palestinska folket fortsätter och om människor fortsätter att dödas. Ja, då kommer i alla fall jag att stå här igen. Med samma budskap, då som nu:
Stoppa kriget – Bojkotta Israel
Vänsterpartiets Vasiliki Tsouplaki och Linn Wegemo skriver i dagens vlt ett svar på Ulla Lennersands debattartikel från förra veckan. Tsouplaki och Wegemo föreslår bland annat genuspedagoger och feministiskt självförsvar i skolan.
Folkpartiet Västerås taleskvinna för trygghet och säkerhet, Ulla Lennersand, påtalar i Vlt 18 juli ett behov av flera gatlyktor på våra gator. Så långt allt väl. Det är bra att Lennersand uppmärksammar att många kvinnor idag känner sig otrygga när de är ute och går eller cyklar, men vi beklagar att resonemanget är tunt, saknar analys och idéerna för förändring blir lite missriktade.
Folkpartiets Lennersand berör inte det faktum att de allra flesta våldtäkter begås inomhus, i offrets eget hem. Visst är det bra med gatlyktor men för de flesta är det inte vägen hem, utan hemmet i sig som är det farliga. Många som anmäler en våldtäkt vet vem gärningsmannen är. De kan peka ut honom, och kan redogöra för alla de detaljer polisen begär, men det hjälper inte när det inte finns vittnen. Gärningsmannen hävdar att hon var med på det, hon sa inte ifrån eller gjorde motstånd, hon hade flörtat med honom hela kvällen på krogen och följde frivilligt med hem. De individuella varianterna är många men säger alla samma sak; hon ville ha sex med mig. Ord står mot ord. För polis och domstolar blir det en bedömning av trovärdighet. Tyvärr blir rättsprocessen ytterligare en kränkning för många kvinnor. Att få träffa personal som har kunskap, lyssnar och tror på en är en viktig del av läkningsprocessen. När man studerar statistiken för anmälda våldtäkter är det lätt att se att det är en försvinnande del av dessa som går till åtal och en väldigt liten del av dem som i sin tur leder till fällande dom. Det är en mörk bild vi tecknar men det är en viktig sådan. Utan kunskap blir politiken ett slag i luften.
Kortare handläggningstider säger Folkpartiet. Talar man med en av de organisationer som hjälper kvinnor och flickor utsatta för våld här i Västerås, Föreningen Kvinnohuset, menar de att på den fronten har det redan hänt mycket. Från anmälan om kvinnofridsbrott kan det nu ta runt tre-fyra veckor bara innan det är dags för åtal. Det är positivt att man prioriterar dessa brott men Kvinnohuset lyfter fram en annan sida av myntet. För vissa av kvinnorna går det för fort! Har man levt tillsammans med en man som misshandlar en i flera år behöver man tid på sig för att börja fungera normalt. Tid att slappna av och känna sig trygg. Många bär på skuld då de länge fått höra att de själva bär ansvaret för misshandeln. Man har förträngt mycket för att kunna orka igenom vardagen. Man måste få prata med någon som förstår, få hjälp med ekonomiska frågor, boendesituation, barnens trygghet och mycket, mycket mera innan man är redo att släppa fram minnena.
Vänsterpartiet har inga enkla lösningar, som de borgerliga partierna, bort med buskar, flera poliser och flera lampor på gatorna. För att komma tillrätta med våldtäkterna krävs en insikt om att en våldtäkt handlar om en makt och kontroll och inte i första hand sex, och är kanske det grövsta uttrycket av det kvinnoförtryck vi lever i idag. Vi menar att det behövs en feministisk politik på alla områden i samhället. Det handlar bland annat om lika löner, inflytande över stadsplanering och makt över den egna kroppen.
Vi vill att kommunen satsar på genuspedagoger som kan hjälpa lärarna att uppfylla läroplanens intentioner om att undervisnings ska bryta traditionella könsmönster. Det behövs vuxna som tidigt tar diskussionerna med både tjejer och killar. För män som själva vill bryta sitt kontrollbehov och användande av våld behövs ett manscentrum. Tonårstjejer behöver få stärkt självförtroende genom feministiskt självförsvar i skolan. Vi vill att kommunen tillsammans med andra i länet satsar på ett Länskvinnocentrum där utsatta kan få experthjälp och att Kvinnohuset får resurser att även fortsättningsvis vara ett alternativ för dem som behöver en fristad. De unga tjejerna behöver den kompetens som Tjejjouren står till förfogande med. Vi vill att polis och domstolspersonal får vidareutbildning om sexualiserat våld och att sjukhusen ska ha kunskap att bemöta kvinnor utsatta för detta våld.
Det handlar om attitydförändring och maktförskjutning. Det handlar om en feministisk politik som tar kvinnors situation på allvar.
Vasiliki Tsouplaki (v) kandidat till kommunfullmäktige, och ersättare i utbildningsnämnden.
Linn Wegemo (v) kassör i partiföreningen och instruktör i feministiskt självförsvar
Riksdagskandidaten Beatrice Björkskog uppmanar i dagens vlt, med anledning av det pågående kriget, till bojkott av Israeliska varor.
Det påstås att det hela började då en israelisk soldat tillfångatogs. Det direkta resultatet, Israels respons, blev ödeläggelse av infrastruktur, el- och vattenförsörjning. Det kompletterades med ljudbomber och stridsflygplan som igen och återigen sprängde ljudvallar.
För ett par dagar sedan kidnappades ytterligare två israeler. Nu står en hel stad i lågor. Israeliska krigsfartyg, stridsflygplan och över 6 000 israeliska soldater blev Israels svar. Fler än 200 civila har dött till följd av Israels krigföring i Libanon de senaste dagarna. Samtidigt fortsätter Israels angrepp också mot civilbefolkningen i Gaza.
Den väg som Israel slagit in på är inte bara brottslig mot civila palestinier och libaneser, utan också ett allvarligt hot mot freden i hela regionen. Hela Gaza kan liknas vid ett fängelse där 1,2 miljoner människor lever under svåra humanitära förhållanden dagligen.
Israel bestämmer vem som ska få åka till jobbet och vem som ska få komma hem igen på kvällen. Israel har kontrollen över palestiniernas tillgång till vatten och de bestämmer om de ska få gå till sina odlingar på andra sidan muren eller inte. De kan när som helst stoppa de palestinska barnens möjlighet till skolgång. Den senaste tiden har det visat sig att de också tar sig rätten att bestämma vilka politiker det palestinska folket ska få välja i sina val.
Det palestinska folkets lidande har pågått så länge vi kan minnas. Omvärldens protester har gått i vågor. Just nu har man ifrån EU:s sida valt att kalla Israels handlade "oproportionerligt". Det är ett tomt ord.
Vem ska avgöra vad som är proportionerligt våld? Ska man tolka det som att det dagliga våldet i området tidigare varit balanserat och proportionerligt?
Nu skakar de europeiska regeringarna fram miljoner för att få hem sina semestrande medborgare från Libanon men vad ska hända med de som inte har EU-pass. Hur kan vi i Sverige hjälpa de som tvingas levas med hotet från Israels bomber?
Erfarenheterna visar att omvärlden måste agera för att hejda israeliskt våld. Det enda rimliga vore ett internationellt ingripande inom ramen för FN, men det är också viktigt att statsminister Göran Persson och utrikesminister Jan Eliasson inte tvekar, utan vågar fördöma det israeliska bombregnet över Libanon och det upptrappade våldet i Gaza.
Naturligtvis kan de enskilda medborgarna också agera – bland annat genom att bojkotta israeliska varor.
Därför bör den som är överens med oss i att all terror, allt våld mot civila, oavsett vem som står för det är oacceptabelt, också ta konsekvensen av det och delta i bojkotten.
Beatrice Björkskog
(Vi vill bara påpeka att det är vlt som valt rubriken: "Israels politik hotar freden".)
På torsdags eftermiddagen var flera av Vänsterpartiets kandidater i höstens kommunalval på Skallberget och kampanjade. Med sig hade de partiets nya kampanjcykel.
Nästa torsdag kommer cykelturnén till Bjurhovda. Du som vill vet mer om Vänsterpartiets politik eller har frågor att ställa till våra kandidater är hjärtligt välkommen.
Bifogad här nedan finns ytterligare en bild på cykeln.
På torsdag 20 juli fortsätter Vänsterpartiets besök i Västerås bostadsområden, men den här gången har vi även med oss vår härliga kampanjcykel. Kl 16-18 kan du träffa lokala företrädare för Vänsterpartiet vid Karlfeldtsplatsen på Skallberget.
Väl mött!