Skip to main content

Författare: vasteras

V: Hur och till vad ska resurserna användas?

Skrivet av vasteras den . Postad i Sagt och gjort.

Nu för tiden sägs vi ha stora möjligheter att välja mellan olika varor och tjänster. Sedan en tid tillbaka kan vi i ökad utsträckning välja vem eller vilka som ska utföra offentligt betalda tjänster åt oss. Äldreomsorgen är nu genom Lag om valfrihet (LOV) i ropet för denna valfrihet.

Ur ett medborgarperspektiv är det endast fråga om en begränsad och ytlig frihet. Begränsad därför att det bara går att välja bland de privata utförare, som ansökt och blivit beviljade enligt LOV, eller den äldreomsorg som utförs i offentlig regi. Ytligt därför att valet handlar om att välja mellan snarlika tjänster. LOV är snarare en etableringsfrihet för dem som vill utföra offentligt betald äldreomsorg, i synnerhet ett fåtal stora aktiebolag.

I denna begränsade ytlighet, inryms vid ett närmare påseende, värderingsmässiga ställningstaganden. Ett sådant är att privat utförd och offentligt betald omsorg är effektivare och därmed totalt sett billigare. Något som närmast är att betrakta som en trossats. SNS-rapporten Konkurrensens konsekvenser gör ju gällande att det är okänt om offentligt betalda och privat utförda tjänster är effektivare.

Vad vi däremot vet är att detta upplägg medför åtskilligt med osynkroniserat mer-arbete. Ett skäl till det är att offentlig respektive privat verksamhet verkar under olika villkor och har olika mål.
Ytterligare skäl är att det offentliga ansvarar för upphandlingar och uppföljningar, samt har det yttersta ansvaret. Offentligt driven verksamhet ger avsevärt bättre förutsättningar för insyn och medborgarinflytande och är därför att föredra.
Mellantinget, kooperativ och liknande, icke vinstdrivande med motivet att ta ansvar för verksamheten kan ha en viss roll i sammanhanget.

Upplägget med offentlig finansiering och privat utförande möjliggör penningöverföringar. Offentliga medel kan således hamna i privata händer, något som också sker. Detta oskick behöver stävjas!

Frihet värd namnet, för oss medborgare, ges om de av oss som är i behov av äldreomsorg kan få inflytande över dess innehåll. I ett Vänsterpartidominerat Sverige säger äldreomsorgspersonalen med entusiasm till vårdtagarna: Vad vill ni ha hjälp med i dag?
Vägen till den tingens ordning är inte spikrak. Vi kommer behöva lägga mer gemensamma resurser för att nå dithän redan under nuvarande förhållanden. Viktigt är därför att förbättra villkoren för dem som arbetar inom äldreomsorgen.

En aspekt är att ge mer tid per vårdtagare, vilket är en grund för arbetsglädje. Förbättrad äldreomsorg är en jämställdhetsfråga, på grund av att äldreomsorgen är kvinnodominerad, majoriteten av vårdtagarna är kvinnor och merparten av anhörigvården görs av kvinnor.

Framgent ökar behoven, då andelen äldre ökar, enligt befolkningsprognoserna. Redan nu behöver vi därför betänka hur och till vad gemensamma resurser används.

Delar av arbetsmarknadspolitiken, framför allt fas 3, är ifrågasatt. Välfärdsvinster kan uppnås om medel från arbetsmarknadspolitiken omdisponeras till förmån för äldreomsorgen, det vill säga infasning i stället för utfasning.

ROBERT KLERFORS

25 000 jobb i framtidsyrken i stället för skattesänkningar

Skrivet av vasteras den . Postad i Sagt och gjort.

Regeringens sänkning av krogmomsen är rent slöseri med skattebetalarnas pengar och kommer sannolikt inte att leda till några fler jobb. Knappast heller till några större prissänkningar. Det är den slutsats som kan dras av det finska försöket med sänkt moms på frisörtjänster och krogar.

Att den svenska regeringen nu tänker använda 5,4 miljarder kronor per år på att genomföra samma sak i Sverige är fullkomligt oansvarigt. I synnerhet som förslaget motiveras med att regeringen vill underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden. Hur många fler unga fick jobb i Finland till följd av momssänkningen? Svaret är att ingen vet.

För 5,4 miljarder kronor kan mycket göras som på riktigt skapar fler jobb. Samtidigt som arbetslösheten är rekordhög bland unga, står arbetsmarknaden inför stora pensions-avgångar de kommande åren. Det råder redan brist på arbetskraft i flera yrken och behoven av ökad bemanning och bättre utbildad arbetskraft inom äldreomsorgen är överhängande.

Vänsterpartiet lanserar därför ett alternativ till regeringens sänkning av krogmomsen: ett program för generationsväxling i arbets-livet. Satsningen motsvarar regeringens 5,4 miljarder och möjliggör 25 000 nya jobb.

Nedbrutet till de olika länen i Sverige skulle det i Västmanland möjliggöra 583 nya arbetstillfällen.

  •  Generationsväxling i stat och kommuner

Rekordstora pensionsavgångar kommer att ske i statlig förvaltning och annan offentlig verksamhet de närmaste åren. I stället för att låta nyutexaminerade unga gå arbetslösa vill vi bereda dem möjlighet att få en trainee-anställning vid de myndigheter och förvaltningar som inom kort måste börja rekrytera ny arbetskraft. Genom att äldre anställda går ner i arbetstid och handleder nyanställda, tas kunskaper och erfarenheter tillvara och överförs till nästa generation.

  •  Utbildningsvikariat i äldre- och handikappomsorgen

En stor andel av personalen inom äldre- och handikappomsorgen saknar relevant yrkes-utbildning. Samtidigt är många av dem som genomgått det yrkesförberedande omvårdnadsprogrammet på gymnasiet eller Komvux utan jobb.

Behovet av nyanställningar i äldreomsorgen kommer att vara mycket stort de kommande åren, samtidigt som den demografiska utvecklingen kommer att kräva mer specialiserade kunskaper hos dem som jobbar där.

Vi satsar därför på ett kunskapslyft för anställda i äldreomsorgen och möjliggör samtidigt för nyutbildade att få jobb.

  •  Lärlingsanställningar i bristyrken

Det är redan i dag stor brist på byggnadsplåtslagare, VVS-montörer och betongarbetare. Det är yrken man med fördel lär sig som lärling. En satsning på subventionerade lärlingsanställningar för att rekrytera och utbilda nya hantverkare är en långsiktig investering.

Till en sammanlagd kostnad av 5,4 miljarder kronor möjliggör dessa satsningar 25 000 jobb. Det är på både kort och lång sikt en betydligt säkrare investering än att kasta samma summa i krogägarnas fickor. Fler får jobb och fler kan därmed också äta ute.

Josefin Brink (V) riksdagsledamot för Stockholms kommun,talesperson i arbetsmarknadspolitiska frågor
Vasiliki Tsouplaki (V) kommunalråd i Västerås

Låt oss glädjas åt att vi snart har en vägg för laglig graffiti

Skrivet av vasteras den . Postad i Sagt och gjort.

Ragnhild Källberg (FP) skriver i VLT den 5 september att hon inte har märkt av Vänsterpartiets arbete för en laglig graffitivägg.

Vi hade redan under valrörelsen kontakt med kulturprojektet Här får man. Tillsammans skapade vi för en dag en öppen vägg där alla fick komma och prova på graffiti. Vi har sedan under hela mandatperioden haft kontakt med projektet och vårt mål har varit en öppen vägg.

Nu finns det ett brett stöd för ett försök. Detta välkomnar vi, i synnerhet med det faktum i åtanke att Folkpartiet och andra borgerliga partier i många andra kommuner arbetar mot graffiti.

I stället för att klaga på oss som faktiskt har fått fart på frågan, låt oss vänner av graffiti, nyligen frälsta eller sedan länge sålda, glädjas åt det faktum att vi nu med stor sannolikhet snart har en öppen vägg i Västerås där alla kan uppleva och skapa kultur.

Vasiliki Tsouplaki (V) kommunalråd

Ökad kvalitet uppnås inte genom beslut i slutna rum

Skrivet av vasteras den . Postad i Sagt och gjort.

Kristin Lahed, Svenskt Näringsliv, skriver att det i debatten om privat drivna välfärdsföretag handlar om att konstatera fakta.

Låt oss därför konstatera följande: Elever i fristående skolor får inte bättre betyg än elever i kommunala skolor, enligt rapport från Konkurrensverket. Det har förekommit att friskolor har haft en mer generös betygsättning och detta förklarar Konkurrensverket med att vissa skolor satte högre betyg för att se mer attraktiva ut. Nu är den skillnaden försumbar.

Vidare hävdar Svenskt Näringsliv att mångfalden är högre i de fristående skolorna trots att den senaste Pisa-rapporten slår fast att segregationen faktiskt ökar och likvärdigheten minskar i svensk skola. Det är oklart var Lahed hämtar sina uppgifter ifrån.

Till detta bör man lägga att lärartätheten är lägre i de fristående skolorna, man har också mindre lärarledd undervisning och färre behöriga lärare.

Värst av allt är dock det faktum att det förekommer att elever utestängs från vissa fristående skolor eftersom de har en funktionsnedsättning och därmed kan innebära en kostnad. Allt detta samtidigt som fristående skolor plockar ut miljonvinster av våra skattepengar.

Detta är givetvis helt oacceptabelt och efter hårt arbete från Vänsterpartiet har regeringen äntligen valt att tillsätta en utredning med avsikt att undersöka vinsterna i fristående skolor.

Vi säger inte att allt som sker i privata ”välfärdsbolag” är dåligt men att det inte går att sätta likhetstecken mellan vinst och kvalitet på det sätt som Lahed gör.

Vi menar att ökad kvalitet inom välfärden kan garanteras med större inflytande från våra medborgare, medarbetare och brukare. Inte genom att fler beslut fattas i stängda bolagsrum.

Vasiliki Tsouplaki (V), kommunalråd

Rossana Dinamarca (V), skolpolitisk talesperson

Träffa partiledarkandidaterna i Västerås

Skrivet av vasteras den . Postad i Sagt och gjort.

Den 9 oktober kommer de fyra partiledarkandidaterna Jonas Sjöstedt, Ulla Andersson, Hans Linde och Rossana Dinamarca till Västerås. I samband med kommun och landstingsdagarna på Aros Congress Center ordnas en öppen utfrågning av kandidaterna. Kom och hör vad de har att säga, ställ en fråga och bilda dig en uppfattning om vem eller vilka du tror passar bäst för att leda partiet.

Fortsätt läsa

Steg 1 utbildning

Skrivet av vasteras den . Postad i Sagt och gjort.

Ni som missade utbildningen i våras har chansen igen. Välkomna till partilokalen, Slottsgatan 6, söndag den 11/9, mellan 13-17.

13.00  Mötesteknik och praktisk politik

14.30 Vänsterpartiets historia

15.30 Fika

15.45 Det politiska systemet

17.00 Avslut

Positiva förändringar på gång

Skrivet av vasteras den . Postad i Sagt och gjort.

Det är stor skillnad mellan Vänsterpartiets och Folkpartiets skolpolitik. Det konstaterar Roger Haddad i VLT den 22 augusti och jag kan inte annat än instämma.

Folkpartiets idéer präglas av nostalgi med mer disciplinåtgärder, mer katederundervisning, mer detaljstyrning och kontrollsystem för att åstadkomma förändringar.

Jag tycker hela upplägget andas misstro mot allt det goda arbete som görs i dag. Samtidigt finns det all anledning att göra förändringar i skolan. Vi ser en utveckling med försämrade kunskapsnivåer i vissa länder och vi blir omsprungna av andra länder i andra.

Vänsterpartiet och de rödgröna präglas av en annan syn på vad som kan lyfta skolan och elevernas resultat. Vi tror att lärare behöver mer tid för reflekterande samtal med sina kollegor – inte mer tid för enkäter och uppföljning. Det är i de pedagogiska diskussionerna man tillsammans kan jobba runt elever som har svårt att nå målen.

Därför gör vi en översyn för att inte över-ösa skolorna med för många uppföljningar utan samordnar oss med Proaros och Skolverkets datainsamling.

Därför har vi stora förhoppningar att den översyn som Proaros gör med en ny verksamhetsmodell ska lyfta bort en del administration från rektorer och lärare. Fler processer blir samma för alla skolor så att man inte behöver uppfinna hjulet flera gånger.

Därför förespråkar vi en stödfunktion för rektors arbete med ekonomi och lokalfrågor och därför föreslår vi en fördubbling av antalet planeringsdagar för förskolorna.

Det är också en rödgrön övertygelse att barn och unga lyckas bättre om de är mer motiverade och involverade i sin skolgång. De behöver vuxna som lyssnar och vägar att påverka sin skolmiljö. Folkpartiets förslag om att kunna ta föremål och stänga av elever riktar bara in sig på bestraffning, inte på att förebygga konflikter.

Därför innehåller den nya utbildnings-planen krav på forum för elevinflytande på alla skolor.

Därför satsar vi extra medel på IDA-vägledare som bygger broar mellan familj och skola och som har till uppgift att stimulera så kallade passionsaktiviteter med kultur och idrott.

Alla barn ska få chansen att lyckas i skolan och utvecklas som individer och vi är över-tygade om att lärarkåren tillsammans med skolhälsovård, fritidspedagoger och andra stödfunktioner kan lyckas om vi ger dem rätt förutsättningar. Därför satsar vi på Mälar-dalens kompetenscentrum som ska knyta skolan närmare forskningen. Vi ser det som ett nödvändigt verktyg för att utveckla Västerås till en ledande skolstad.

Det här är gemensamma rödgröna projekt och vi ser fram emot att fortsätta presentera fler åtgärder för förbättring framöver.

Vasiliki Tsouplaki (V) ordförande barn- och ungdomsnämnden

Självklart ska vi ha lagliga väggar för graffiti

Skrivet av vasteras den . Postad i Sagt och gjort.

Vi i Vänsterpartiet Västerås har drivit frågan om en laglig vägg för graffiti i stan och nu börjar det röra på sig. Vid ett seminarium som kommunstyrelse och kultur, idrott och fritidsnämnd var inbjudna till i tisdags visade det sig att det kan finnas en politisk majoritet för något slags försök med en vägg.

Det är roligt att fler partier ansluter sig och ställer sig positiva till nya kulturinslag i Västerås. Brottsförebyggande rådets representant framförde att de flesta kommuner som har haft projekt med laglig vägg har varit nöjda.

Vänsterpartiets ingång i frågan är att en laglig vägg inte är en insats för att minska klotter eller skadegörelse utan en satsning på ett fritidsintresse. Graffiti är en konstnärlig uttrycksform som många vill utöva och som många uppskattar att titta på. Skulle det sedan visa sig att det har andra positiva effekter är det naturligtvis bra men inte huvudsyftet med en laglig vägg.

För att projektet med en laglig vägg ska bli lyckat, krävs det ett nära samarbete med utövarna. Vi behöver tillsammans komma överens om vilka regler som ska gälla, vilken plats som är mest lämplig och framför-allt vad är syftet med väggen.

Under valrörelsen anordnade Vänsterpartiet tillsammans med föreningen Här får man två väggar utanför Skrapan; en för allmänhen att prova på och en för ”proffsen” att visa upp sig på. Det visade sig att såväl unga som gamla uppskattade initiativet. Jag minns särskilt en äldre man med rullator som stannade upp för att titta och jag gjorde mig beredd på att besvara kritiska åsikter men han var mäkta imponerad över hur snabba och duktiga målarna var och var glad att det hände något på stan!

Jag hoppas västeråsarna är beredda att se det posi-tiva som kan bli med en ändrad inställning till graffiti. Kanske kan vi både få till en laglig vägg där det hela tiden är nya målningar och beställda målningar för våra gråa gångtunnlar?

Vasiliki Tsouplaki (V), gruppledare i Västerås kommunfullmäktige