Skip to main content

Författare: vasteras

Utlys klimatnödläge

Gör som hundratals städer och länder runt om i världen. Utlys klimatnödläge i Västerås fram tills att 1,5-gradersmålet uppnås. Det föreslår Vänsterpartiet i
en motion till kommunfullmäktige imorgon kväll.

I Parisavtalet 2015 beslutade världens nationer att temperaturökningen bör begränsas till max 1,5 grader. I nuläget tyder ingenting på att detta mål kommer att nås. Istället är världen på väg mot en uppvärmning på mellan 3 och 5 grader.

De flesta politiker i Västerås tycker att klimatet är viktigt och kommunen har flera styrdokument om klimatet. Men utmaningarna är så stora och brådskande att Vänsterpartiet
tycker att kommunen måste göra mer.

– Klimatförändringarna är mer än ett allvarligt problem. Vi befinner oss i ett nödläge, säger Vicktoria Bagi, ordförande i Vänsterpartiet Västerås och ledamot i kommunfullmäktige.

I hundratals städer och länder världen över har man utlyst ett klimatnödläge med Storbritanniens parlament som förebild. Det är hög tid för Västerås stad att göra detsamma,
tycker Vänsterpartiet.

– Västerås stad, det lokala näringslivet och kommuninvånarna kan göra mycket för att bromsa uppvärmningen. En informationskampanj i samband med utlysningen av nödläget är en viktig del, säger Vicktoria Bagi.

13/11: Filmvisning på Elektra – Push

Vänsterpartiet Västerås anordnar visning av filmen Push på biografen Elektra. Filmaren Fredrik Gerttén, som står bakomen rad olika uppmärksammade dokumentärer har nu gjort en film om den kapitalistiska bostadsmarknaden, ett fenomen som finns världen över.

Efter filmen anordnas en paneldebatt med inbjudna gäster.

Fri entré!

När: 13/11, klockan 18
Var: Elektra bio (Culturen)

Klimatmöte med Jens Holm

I går, samma kväll som Greta Thunberg höll ett starkt tal på FN:s klimatmöte, gästades vi av Jens Holm,  Vänsterpartiets klimatpolitiska talesperson och ordförande i Trafikutskottet i Riksdagen.

Jens talade om partiets klimat- och hållbarhetspolitik och hans egen bok ”Om inte vi, vem?” om politiken som räddar klimatet och förändrar vänstern.

Vi kommer att starta en studiecirkel med utgångspunkt från Jens bok. Hör av dig om du är intresserad av att delta.

Klyftorna växer – dags att agera

Ojämlikheten i Västerås fortsätter öka, enligt siffror från SCB. I en interpellationunder kvällens kommunfullmäktige undrar Anna Maria Romlid (V) vad Socialdemokraterna tänker göra för att bromsa utvecklingen.

Nyligen sände SVT ett inslag om att svenskarna har fått högre ekonomisk standard under 2000-talet men att inkomstskillnaderna i samhället blivit större. I samband med publiceringen presenterade SVTsiffror från Statistiska centralbyrån som visar hur den ekonomiska ojämlikheten har ökat i landets kommuner.

Västerås beskrivs som en typisk kommun i sammanhanget. År 2011 hade en genomsnittlig västeråsare 18 650 kronor i disponibel inkomst varje månad. Motsvarande summa för den rikaste procenten var 103 727 kronor. År 2017 var siffrorna 21 000 kronor respektive 193 083 kronor.

Annorlunda uttryckt hade den mest högavlönade procenten i Västerås en disponibel inkomst som var 5,6 större än medelvästeråsaren 2011 och 2017 hade skillnaden ökat till 9,2 gånger.

– Samhällen som inte är jämlika är inga bra samhällen. Minskad ojämlikhet och rättvisare fördelning
är ett mål i sig, säger Anna Maria Romlid (V).

I en interpellation till kommunstyrelsens ordförande, Anders Teljebäck (S), ställer Anna Maria Romlid bland annat frågan: Vilka konkreta åtgärder kommer du att vidta för att ojämlikheten ska minska i Västerås?

– Politik för jämlikhet bedrivs inte bara med nationell skattepolitik. Det finns väldigt mycket vi kan göra på kommunal nivå, till exempel bygga billigare bostäder, höja lägstalönerna i kommunen rejält och skjuta till mer pengar till skolan, säger Anna Maria Romlid.

Ojämlikheten ökar i Västerås

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Anders Teljebäck (S)

Den 29 juli 2019 sände SVT ett inslag om att svenskarna har fått högre ekonomisk standard under 2000-talet men att inkomstskillnaderna i samhället blivit större. I samband med publiceringen presenterade SVT siffror från Statistiska centralbyrån som visar hur den ekonomiska ojämlikheten
har ökat i landets kommuner.

Västerås beskrivs som en typisk kommun i sammanhanget. År 2011 hade en genomsnittlig västeråsare 18 650 kronor i disponibel inkomst varje månad. Motsvarande summa för den rikaste procenten var 103 727 kronor. År 2017 var siffrorna 21 000 kronor respektive 193 083 kronor.

Annorlunda uttryckt hade den mest högavlönade procenten i Västerås en disponibel inkomst som var 5,6 större än medelvästeråsaren 2011 och 2017 hade skillnaden ökat till 9,2 gånger.

I SVT:s inslag intervjuas kommunstyrelsens ordförande Anders Teljebäck (S) som säger att den
minskade jämlikheten är ett problem.

Det föranleder mig att ställa följande frågor:

– Hur stort problem tycker du att den ökade ojämlikheten är?

– Socialdemokraterna har haft ordförandeposten i kommunstyrelsen de tre senaste mandatperioderna. Vilket ansvar har ni för den ökade ojämlikheten i Västerås?

– Vilka konkreta åtgärder kommer du att vidta för att ojämlikheten ska minska i Västerås?

Anna Maria Romlid (V)
2019-09-02

Nödläge för klimatet i Västerås

Publicerad i VLT den 17 augusti 2019

Klimatförändringarna är vår tids ödesfråga: om vi inte sätter stopp för dem finns det snart inte mycket annat kvar att kämpa för. Som kommun kan vi göra mycket för en rättvis klimatomställning. Det brittiska parlamentet har utlyst nödläge för klimatet. Det behöver vi också göra här i Sverige, och vi kan börja här i Västerås.

I Västerås har vi handlingsplaner som pekar ut vägen om hur vi kan minska utsläppen, samtidigt går arbetet för sakta och vi tappar placeringar i olika miljörankningar.

Vänsterpartiet vill se mer solenergi på våra kommunala byggnader, fortsätta energieffektivisera fastigheter och alltid bygga klimatsmart.

Med våra kommunala bolag som Mälarenergi kan vi politiskt se till att vi ställer om till en mer hållbar energiförbrukning. Samtidigt behöver vi bli bättre på att följa och uppmärksamma kommunens koldioxidbudget för en snabbare omställning.

Det måste vara lätt att leva klimatsmart. Därför vill Vänsterpartiet öka källsorteringen även på våra offentliga sopkorgar. Det är också viktigt att sopsorteringen i alla stadsdelar och kommundelar ska vara utformad på samma sätt, enhetligt och på lika villkor, oavsett var man bor.

Västerås är en kommun som sticker ut när vi tittar på antalet bilar per hushåll. Elbilar har blivit allt mer vanligt, vilket är positivt när vi ser till utsläppen, men negativt när vi ser på tillverkningen och hur det tar av jordens resurser. Vi behöver därför satsa mer på kollektivtrafiken både i staden och på landsbygden. Med fler avgångar och linjer och med billigare busspriser skapas incitament så att fler väljer bussen framför bilen.

Cykeln är ändå det mest hållbara transportslaget i Västerås. Både ur klimat- och folkhälsoperspektiv. Därför vill vi uppgradera cykelvägsnätet med separata cykel- och gångbanor, snabbcykelstråk och fler cykelställ och servicestationer.

Cykeln är ändå det mest hållbara transportslaget i Västerås. Både ur klimat- och folkhälsoperspektiv. Därför vill vi uppgradera cykelvägsnätet med separata cykel- och gångbanor, snabbcykelstråk och fler cykelställ och servicestationer.

Vänsterpartiet vill också satsa mer på vegetarisk mat i offentliga verksamheter. Kött- och mjölkindustrin är två av de största klimatbovarna.

En annan stor klimatbov är Västerås flygplats. Vänsterpartiet vill lägga ner flygplatsen och bygga bostäder på området istället. Som kommun behöver vi bli ännu mer restriktiva med flygandet. Ledande politiker och chefer behöver flyga mindre och fler möten bör ske digitalt.

Under denna mandatperiod behöver klimatet vara i fokus. Vi kan inte bara luta oss mot policys och mål. Klimatfrågan är akut och det behövs en politik för att lyckas vända utvecklingen.

Harri Åman (V)

Ersättare i kommunfullmäktige

Semestervanor visar klasstillhörighet

Publicerad i VLT den 7 augusti

Firar du semester på Lögarängen eller Lanzarote? Svaret avslöjar din klasstillhörighet.

Nyligen presenterade LO rapporten ”Semester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän”. Rapporten bygger på siffror från SCB och visar att en av tre arbetare varken gjorde en semesterresa eller hade tillgång till fritidshus eller husvagn förra året. Motsvarande siffra för tjänstepersoner är en av sju.

Lägg sedan till att arbetare ofta har ett större behov av vila och rekreation eftersom arbetaryrken sliter hårdare på kroppen och själen. Några tecken på att klasskillnaderna är på väg att minska är svåra att se. Tvärtom så tycks de öka, enligt LO:s rapport.

De borgerliga partierna har sedan ett drygt decennium tillbaka försökt att ställa människor som har semester mot människor som inte har semester. De som jobbar mot de som inte jobbar. De som ”bidrar” mot de som ”inte bidrar”. Det är ett försök att blanda bort korten.

Den verkliga konflikten går mellan arbete och kapital. Om du inte har ett jobb och följaktligen inte har någon semester är det för att kapitalet inte har något behov av ditt arbete. Om du har ett arbete har kapitalet ett intresse av att du ska tjäna så lite som möjligt och att din semester ska vara så kort och torftig som möjligt.

Vänsterpartiet vill se ett annat samhälle. Ett samhälle där arbete ger mening, där alla bidrar efter förmåga och där alla får vad de behöver, till exempel en lång, stärkande och livgivande semester.

Anna Maria Romlid (V)
Oppositionsråd

Klyftorna växer i Västerås

Välståndet ökar i Sverige men rikedomarna samlas i några få händer. Västerås är en av de kommuner där ojämlikheten ökar mest. Det visar en sammanställning som SVT har gjort och som bygger på siffror från Statistiska centralbyrån.

– All forskning tyder på att ju mer jämlika vi är, desto bättre är det för oss allihopa, säger Vicktoria Bagi, ordförande Vänsterpartiet Västerås.

Siffrorna i bilden visar västeråsarnas disponibla inkomst per månad under 2011 och 2017. Den disponibla inkomsten är summan av en persons inkomster minus skatt.

Se SVTs inslag som bland annat innehåller en intervju med Vicktoria Bagi: https://www.svt.se/…/okade-skillnader-mellan-fattiga-och-ri…

V tar skolans resursbehov på allvar

Publicerad i VLT den 23 juli

Idag är det tydligt att alla barn inte får samma chans att lyckas i skolan. Det är oacceptabelt och djupt orättvist. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag som innebär att de elever som har sämre förkunskaper ska få mer hjälp.

Vår politiska roll är att skapa goda förutsättningar så att alla barn utvecklas och når sin fulla potential, oavsett vilken bakgrund de har eller vilket bostadsområde de bor på, genom att skjuta till resurser och peka ut olika insatsområden.

I Västerås har skolorna inte tillräckligt goda förutsättningar för att kunna hjälpa varje elev på bästa sätt. Vi har låg lärartäthet, få kuratorer, dålig tillgång till skolbibliotekarier, svårt att erbjuda stöd till alla som behöver, svagt administrativt stöd för rektorer. För att alla elever ska nå kunskapsmålen och få med sig en god värdegrund in i vuxenlivet behövs det fler vuxna med olika kompetenser i skolorna.

Vänsterpartiet vill därför göra en stor satsning i budgeten för 2020 genom att höja eleversättningen med 50 miljoner kronor för att påbörja arbetet med att tillföra tillräckliga resurser. Vi behöver bygga en skola där alla barn är sedda, trivs och utvecklas och där lärarna känner att de hinner med sina arbetsuppgifter.

Vänsterpartiet finansierar detta med en skattehöjning på 35 öre. Att höja skatten är inget självändamål utan en nödvändighet för att komma till rätta med den akuta situation som Västerås grundskolor befinner sig i.

En rimlig analys av detta är att de högpresterande eleverna som klarade sig bra i skolan 2017 klarar sig ännu bättre 2018, samtidigt som andelen som inte uppnår behörighet för yrkesprogrammen ökar. Skolorna klarar inte av sitt kompensatoriska uppdrag för nästan en fjärdedel av eleverna i åk 9.Av de nyckeltal för år 9 som finns i Årsplan Västerås 2020 ser man att andelen behöriga till yrkesprogram har sjunkit från 84,2 procent 2017 till 76,9 procent 2018. Samtidigt går andelen som uppnått kunskapskraven i alla ämnen upp från 68 procent till 71,9 procent.

När vi i kommunfullmäktige diskuterade resultatet i delårsrapporten sa liberalerna att de räknar med att Västerås elevpeng efter fyra år ska nå upp till riksgenomsnittet. En rimlig, men lite försiktig satsning om Västerås ska kunna bli en av Sveriges bästa skolkommuner.För dessa elever väntar sommarskola och olika former av individuella program för att få gymnasiebehörigheten. De elever som hamnar på individuella program upplever det som ett stort misslyckande. Många tappar tron på sin studieförmåga och ger upp utan att gå färdigt gymnasiet. De riskerar på det viset ett livslångt utanförskap. Att snåla på grundskolan som majoriteten (S, L, C och MP) gör, är ett oerhört risktagande med många unga människors liv!

Rikssnittet 2018 för eleversättningen är 115 535 kr/elev. Västerås ligger på 98 331 kr/elev. Som jämförelse har Linköping 117 739 kr/elev. För att komma upp till riksgenomsnittet behövs ytterligare 17 000 kr/elev. Räknat på 18 000 elever blir det drygt 300 miljoner att hämta in på fyra år, cirka 75 miljoner/år.

Nu menar majoriteten (S, L, C och MP) att de storsatsar på skolan, 38,7 miljoner i kolumnen ”Majoritetens satsningar” i budget. Men de sparar samtidigt 21,6 miljoner på pris- och löneökningar och har ytterligare besparingar på 2,7 miljoner. När dessa 24,3 miljoner dras från satsningen så återstår 14,4 miljoner. Ingen vidare satsning om man verkligen vill hämta hem det gap som nu återstår på 285,6 miljoner inom ytterligare tre budgetår.

Vänsterpartiet tar skolans resursbehov på allvar och vill påbörja en satsning som gör det möjligt för skolan att klara sitt kompensatoriska uppdrag. Vänsterpartiets satsning höjer eleversättning med cirka 3000 kr/elev vilket ger möjlighet att öka lärartätheten och att anställa flera specialpedagoger. I Vänsterpartiets Västerås blir alla elever sedda, de trivs och utvecklas, de klarar gymnasiebehörighet och lärarna känner att de hinner med sina arbetsuppgifter.

Lars Nordin (V)
Ledamot i fullmäktige

Inför sex timmars arbetsdag i Västerås äldreomsorg

Publicerad i VLT den 7 juli

Ingen kan väl ha missat undersköterskeupproret? Upproret visar på vilket stort arbete som vi politiker har framför oss. De som jobbar inom äldreomsorgen förtjänar bättre.

För oss i Vänsterpartiet är bra arbetsvillkor och god arbetsmiljö en självklarhet. Men gång på gång vittnar vi om de tuffa arbetsförhållandena inom äldreomsorgen. Det är inte hållbart, varken för de som arbetar och sliter ut sig, eller de äldre som förtjänar en god kvalité på den vård de är i behov av.

Västerås stad har som mål att bli Sveriges mest attraktiva offentliga arbetsgivare. Vi har dessutom höga jämställdhetsmål. Men för att nå målen, behöver vi jobba hårt, särskilt inom de kvinnodominerande verksamheterna. Där har vi som kommun mycket kvar att göra.

Vi har sedan tidigare beslutat om heltid som norm i kommunen. Men för att orka jobba heltid, så måste vi slopa delade turerna och möjliggöra att det är fler som jobbar samtidigt under samma pass.

I dagsläget finns det tre äldreboenden som är pilotprojekt där de delade turerna ska försvinna. Det är bra att det finns en vilja att ta bort de delade turerna, men det går för långsamt. Ska personalen inom äldreomsorgen orka jobba heltid och fram till pensionsålder så krävs rejäla satsningar, dessvärre ser inte vi det ske med den budget som den politiska majoriteten (S, C, L, MP) la fram och röstades igenom.

Vi behöver även en ny heltidsnorm. Framförallt inom äldreomsorgen. Därför vill Vänsterpartiet att vi börjar med 6-timmars arbetsdag inom äldreomsorgen. Vi har sett det i andra kommuner och det har gett positiva effekter. De anställda orkar mer och det resulterar i att de äldre får det bättre.

Det här är både en jämställdhetsfråga och en klassfråga. Kvinnorna jobbar och sliter ut sig, samtidigt som de kommer ha låga pensioner att klara sig på den dagen de kommer dit.

Vi får fler äldre i Sverige och allt färre som jobbar inom äldreomsorgen, Västerås är inget undantag. Därför vill vi införa ett undersköterskelyft där personalen får möjlighet att läsa in undersköterskekompetens på arbetstid. Tillsammans med satsningar på arbetsvillkor, arbetsmiljö behöver vi satsa på kompetens och möjligheten att få utvecklas inom yrket för att kunna rekrytera personal till äldreomsorgen.

Efter budgetfullmäktige för några veckor sedan blev det tydligt, Vänsterpartiet är det parti som på allvar vill satsa på äldreomsorgen. Vi skjuter inte bara till extra pengar för att sedan spara in i andra änden. Utan vi menar allvar med våra satsningar, vi ser att det finns ett stort behov och då kan vi inte snåla.

Hawar Asaiesh (V)ersättare i kommunstyrelsen och ledamot i kommunfullmäktige