Skip to main content

Författare: vasteras

Skärp åtgärderna mot oseriösa fastighetsägare

Debattartikeln publicerades i Dagens samhälle den 21 februari 2020:

I kommuner runt över hela landet tvingas hyresgäster leva i lägenheter som har vattenläckor, mögel och kackerlackor samtidigt som ägarna till husen tjänar miljontals kronor i hyresintäkter. Åtgärderna mot oseriösa fastighetsägare måste skärpas, skriver elva V-politiker från hela landet.

Gång efter annan ser vi exempel på hur oseriösa fastighetsägare tillåts köpa mer mark, bygga och köpa nya hus. I Järva i Stockholm tillåts en fastighetsägare köpa ny mark trots att hyresgäster i området vittnat om eftersatt underhåll. Samma fastighetsägare är ökänd för sin affärsmodell, som innebär att bolaget köper eftersatta hus i miljonprogram, renoverar och därefter höjer hyrorna så kraftigt att hyresgästerna inte har råd att bo kvar.

Strax söder om Umeå i Gräsmyr fick en hyresgäst sin el avskuren då värden helt utan förhandling bestämt att elen inte längre skulle ingå i hyran. Samma värd har tidigare kritiserats för att ha som metod att skicka kravbrev för att få igenom ändringar som inte har förhandlats korrekt.

I småländska Stockaryd har en hyresvärd byggt ett plank framför en hyresgäst fönster. Varför? Värden ville höja hyran från 4 900 till 6 000 kronor, helt utan förhandling. Något som hyresgästen, med all rätt, inte ville gå med på.

Tyvärr är detta bara några i raden av alla exempel. Det är orimligt att vi har en bostadsmarknad som fungerar på det här viset. Anledningen är förstås den stora bristen på hyresrätter som gör att hyresgäster hamnar i en svag ställning på bostadsmarknaden. Den som vill flytta har ingenstans att ta vägen, och det vet de oseriösa fastighetsägarna.

För att komma till rätta med problemet krävs flera åtgärder, utöver ett kraftigt ökat byggande av hyresrätter:

  • Skärpt referenstagning inför försäljning och marktilldelning. Fastighetsägare som inte sköter sin förvaltning ska inte få mark, bygglov, detaljplaneändring eller möjlighet att köpa fler fastigheter av kommunen.
  • Stärkt brandtillsyn. Brandförsvarets tillsyn av brandsäkerheten är i hög grad inriktad mot exempelvis sjukhus och andra offentliga byggnader, men bör i högre utsträckning riktas mot flerfamiljshus där flest dödsfall i samband med brand inträffar.
  • Utökade stickprovskontroller och stärkt uppföljning. Antalet stickprovskontroller behöver öka och mer resurser behövs till tillsyn och uppföljning. I dag följs besiktningar inte alltid upp. Ett exempel från en förort i södra Stockholm är att hissar som underkänts ändå kunnat fortsätta köras i flera år.
  • Öka möjligheterna till hyresnedsättning. Det måste bli lättare att få hyran nedsatt om fastighetsägaren inte åtgärdar fel i lägenheterna. I dag är det svårt att få nedsatt hyra för bristande underhåll. Det är därför många gånger riskfritt att strunta i att åtgärda fel.
  • Återinför förvärvslagen. Förvärvslagen gav tidigare kommunen möjlighet att förhandspröva hyresvärdar som inte bedömdes vara lämpliga och därmed förhindra dem att skaffa nya fastigheter. Lagen togs bort under förra borgerliga regeringen men behöver återinföras. Nu tvingas den enskilde hyresgästen gå till rätten, trots att man ofta står i beroendeställning till hyresvärden.

Oseriösa fastighetsägare är ett allvarligt problem och det riskerar att eskalera i omfattning om ingenting görs för att skärpa kraven på de som äger hyresfastigheter. Hyresgäster ska inte behöva bo i undermåliga lägenheter eller vara oroliga för chockhöjda hyror och renovräkningar. Alla har rätt till en trygg och bra bostad –  hyresgästerna är inget undantag.

Utförsäljningen av Mimer – så gick det

Debattartikeln publicerades i VLT den 18 februari 2020:

Det är nu två år sedan 
Mimer sålde ut 749 lägenheter till fastighetsbolaget Hembla, före detta D Carnegie. Beslutet togs i kommunfullmäktige där Socialdemokraterna, Miljöpartiet och de borgerliga partierna talade om “en bra, långsiktig samarbetspartner som kan bidra till att stärka Bäckby och Skallberget.”

I dag vet vi hur det gick. För några månader sedan sålde Hembla lägenheterna vidare till tyska Vonovia, ett företag med samma affärsmodell: köpa slitna hyresfastigheter, lyxrenovera, chockhöja hyror och sälja.

”Vi köper för 10 000 kronor per kvadratmeter, renoverar för 5 000 kronor och höjer hyran så att värdet höjs till 20 000 kronor per kvadratmeter.” Så förklarar Ulf Nilsson, vd på ett liknande fastighetsbolag, upplägget.

Vänsterpartiet varnade för utförsäljningen och protesterade tillsammans med hyresgästerna. När Hembla sedan tog över började uppgivna hyresgäster höra av sig till Hyresgästföreningen. Den nya hyresvärden tog inte felanmälningar på allvar och fixade inte sådant som behövde lagas eller bytas ut.

En som däremot har fixat det för sig är fastighetsmiljardären Mikael Andersson som har gjort stora vinster genom Hembla. Han har bland annat köpt en lyxvåning med pool på Strandvägen i Stockholm och en ranch för 200 miljoner kronor i Texas – granne med familjen Bush.

Det är lätt att bli upprörd på enskilda miljardärer som skor sig på hyresgästers bekostnad men historien om Hembla är också berättelsen om hur Västerås har blivit en bricka i ett globalt finansspel om hyresfastigheter. Hembla ägs av den amerikanska fastighetsjätten Blackstone som granskas i Fredrik Gerttens dokumentärfilm Push.

Det tyska bolaget Vonovia är en annan sådan fastighetsjätte. Att företaget nu köper hyreslägenheter på Bäckby och Skallberget hänger ihop med att Vonovia har stött på motstånd i hemlandet. Tyska hyresgäster, gräsrotsaktivister och lokalpolitiker har fått nog. Nyligen infördes ett hyresstopp i Berlin efter att hyrorna skenat under flera år.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och de borgerliga partierna i Västerås gjorde tvärtom. De välkomnade de internationella fastighetsjättarna och låter hyresgästerna betala priset.

Vänsterpartiet var emot att sälja ut Mimers lägenheter för två år sedan. Det är vi fortfarande.

Anna Maria Romlid (V)
oppositionsråd

Nygammal ordförande för Vänsterpartiet Västerås

Vänsterpartiet Västerås har en ny ordförande. Igår valdes Linn Wegemo, som var ordförande mellan 2012 och 2017, av partiföreningens årsmöte. 

Linn Wegemo som är född och uppvuxen i Västerås har varit aktiv i Vänsterpartiet och ungdomsförbundet Ung Vänster sedan 2001. Genom åren har hon haft många förtroendeposter inom partiet. Idag sitter hon bland annat i partistyrelsen på nationell nivå och hon ser fram emot att leda partiföreningen i Västerås som har fler medlemmar än på årtionden.

Det känns jätteroligt och jag är riktigt taggad. Vi är ett växande parti med gott självförtroende. Men vi behöver engagera ännu fler och bygga ett politiskt projekt som väcker hopp om ett bättre samhälle och inspirerar till handling, säger Linn Wegemo.

Till vardags är Linn Wegemo lagerarbetare och ordförande i den lokala fackklubben. Hon valde Vänsterpartiet eftersom hon “aldrig sett något annat alternativ” med tanke på den ojämlika fördelningen av resurser i samhället. Just nu har Vänsterpartiet rekordhöga opinionssiffror.

Många längtar efter ett skifte i svensk politik och för att det ska ske måste Vänsterpartiet ta en större roll. Men vi har också större utmaningar än tidigare. Exempelvis klimatkrisen, ett hårdare klassamhälle och en höger som öppnar för samarbete med främlingsfientliga krafter.

Förutom de traditionella punkterna på ett årsmöte valde Vänsterpartiet Västerås att igår nominera Nooshi Dadgostar till partiordförande efter Jonas Sjöstedt.

16/2: Välkommen på årsmöte

Alla medlemmar i Vänsterpartiet Västerås är välkomna på årsmöte söndagen den 16 februari, klockan 11-15, på Västerås folkhögskola. På årsmötet ska vi bland annat välja en ny styrelse och fastställa verksamhetsplan för 2020.

Ingen föranmälning till själva årsmötet behövs men uppskattas då det underlättar planeringen.

Servera klimatsmart mat till politiker

Västerås stads politiker ska huvudsakligen äta vegetariskt, den mest klimatsmarta maten, på möten och sammanträden. Det föreslår Vänsterpartiet i en motion till
kommunfullmäktige.

Trots att animaliekonsumtion, framför allt köttkonsumtion, har stor påverkan på klimatet, miljön, djur och folkhälsa är det sällan frågan debatteras politiskt. Enligt FN står animalieproduktionen för cirka 15 proven av de globala utsläppen av växthusgaser, en större klimatpåverkan än alla transporter med bil och flyg tillsammans.

– Det finns stora fördelar med att lyfta den vegetariska maten i offentliga sammanhang. Genom gemensamt agerande kan effekten av våra handlingar bli större och nya hållbara normer etableras, säger Lars Nordin (V), ledamot i kommunfullmäktige.

Västerås stad har ett ambitiöst klimatprogram och målet att nå ett index på 2 kg CO2 per kilo inköpt livsmedel till 2020 har uppnåtts. En huvudanledning är Restaurangenhetens medvetna arbete att servera mer vegetariskt. Men för att nå målet om maximalt 1,5 graders global uppvärmning krävs i snitt 0,5 kg CO2 per måltid, enligt Världsnaturfondens koldioxidbudget.

I motionen framförs att Västerås stads politiker och förtroendevalda bör föregå med gott exempel rörande klimatsmart och hälsosam mat. När kommunen anordnar utbildningar eller middagar med fullmäktige, kommunstyrelse eller nämnder idag så är det de som vill ha mer klimatsmart mat som måste anmäla detta. Det borde vara tvärtom – att de som inte vill ha vegetariskt får lämna önskemål om specialkost.

– Klimathotet är vår tids stora ödesfråga. Att vi ska äta mer vegetarisk borde vara en självklarhet. Det är dessutom hälsosamt, säger Lars Nordin.

Partiet vill även att hela kommunen minskar köttkonsumtionen med 25 procent till 2025.

Klimatsmart mat som norm

Motion till Västerås kommunfullmäktige den 6 februari 2020

Trots att animaliekonsumtionen har stor påverkan på klimatet, miljön, djur och folkhälsa är det sällan frågan debatteras politiskt och det saknas nationella politiska beslut för att minska konsumtionen i en mer hållbar riktning. Samtidigt vet vi att maten på våra tallrikar har sammantaget större klimatpåverkan än alla transporter med bil och flyg tillsammans. Animalieproduktionen står för ca 15 procent av de globala utsläppen av växthusgaser, enligt FN. 

Framförallt köttet har stor klimatpåverkan, även om påverkan varierar kraftigt beroende på vilket djurslag köttet kommer från och beroende på var djuruppfödningen äger rum. Den mest klimatsmarta maten innehåller färre animalieprodukter. Så för att bidra till minska den globala uppvärmningen måste vi äta mindre animalieprodukter och det finns stora fördelar med att lyfta den vegetariska maten i offentliga sammanhang. Genom gemensamt agerande kan effekten av våra handlingar bli större och nya hållbara normer etableras. 

En mer klimatsmart mat är även bättre för hälsan. Starka samband mellan köttkonsumtion och hjärt- och kärlsjukdomar är vetenskapligt belagda. Livsmedelsverket konstaterar att det ur hälsosynpunkt är bra att dra ned på kött- och charkprodukter. 

Västerås stad har ett ambitiöst klimatprogram och målet att nå ett index på 2 kg CO2 per kilo inköpt livsmedel till 2020 har uppnåtts. En huvudanledning är Restaurangenhetens medvetna arbete att servera mer vegetariskt. Men omställningen måste gå snabbare. För att nå målet om maximalt 1,5 graders global uppvärmning krävs i snitt 0,5 kg CO2 per måltid, enligt Världsnaturfondens koldioxidbudget. 

Västerås stads politiker och förtroendevalda bör föregå med gott exempel rörande klimatsmart och hälsosam mat. När Västerås stad anordnar utbildningar eller middagar med fullmäktige, kommunstyrelse eller nämnder i dag så är det de som vill ha mer hälsosam och klimatsmart mat som måste anmäla detta. Det borde vara tvärtom – att de som inte vill ha vegetariskt får lämna önskemål om specialkost. 

Vi behöver förändra normen för vilken kost som serveras för skattemedel. Normen ska vara klimatsmart och hälsofrämjande mat. Det som är bra för kroppen är också bra för klimatet. 

Vi föreslår därför Västerås kommunfullmäktige att besluta: 

att hela Västerås stad minskar köttkonsumtionen med 25 procent till 2025.

att kommunens politiska organisation föregår med gott exempel och helt ställer om till vegetarisk norm vid beställning av fika och mat i samband med sammanträden eller konferenser.

Anna Maria Romlid (V)
Lars Nordin (V)
Hawar Asaiesh (V)
Vicktoria Bagi (V)
Olle Kvarnryd (V)

Hur ska förskolornas likvärdighet i Västerås kunna upprätthållas?

Interpellation till förskolenämndens ordförande Vicki Skure-Eriksson (C)

Hur ska förskolornas likvärdighet i Västerås kunna upprätthållas

1 augusti 1998 infördes läroplan för förskolan. Läroplanen tillkom i samband med att förskolan blev en egen skolform. Där framgår tydligt förskollärarens bärande roll i undervisningen.

Sedan juli 2019 gäller en revidering av förskolans läroplan Lpfö 18, vilket följande citerande avsnitt är hämtat från:

2.7 Förskollärares ansvar i undervisningen

Undervisningen i förskolan ska ske under ledning av förskollärare och syfta till barns utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. Förskollärare ska leda de målstyrda processerna och i undervisningen ansvara för att

– omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet,

– planering och genomförande utgår från läroplanen och från det kunnande och de erfarenheter som
barnen tidigare har tillägnat sig,

– spontant uppkomna aktiviteter och intressen, vardagliga aktiviteter och rutiner i förskolan blir en del av
undervisningen, och

– utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande och som utmanar och
stimulerar barnens intresse och nyfikenhet samt håller kvar deras uppmärksamhet.

Det är ont om förskollärare på Västerås förskolor. På många förskolor är de så få att det är svårt att tänka sig att de ska kunna ansvara för undervisningen på det sätt som avses i Läroplanen. I utsatta områden där behoven är störst är tillgången på förskollärare som minst. Bristen på förskollärare och den ojämna fördelningen är ett allvarligt hot mot likvärdigheten i förskolan i Västerås.

Det föranleder mig att ställa följande frågor:

– Hur arbetar förskolenämnden för att komma till rätta med den ojämna fördelningen av förskollärare i
Västerås förskolor?

– Hur arbetar förskolenämnden för att rekrytera fler förskollärare till Västerås förskolor?

– Hur ser du som ordförande för Förskolenämnden på möjligheterna till fler riktade insatser för att komma
till rätta med bristen på förskollärare och för att stärka förskolans likvärdighet för alla barn i Västerås?

Lars Nordin (V)
2020-02-03

Läsa- skriva- räkna-garantins tillämpning i Västerås

Interpellation till grundskolenämndens ordförande Anna Lundberg (L)

Läsa- skriva- räkna-garantins tillämpning i Västerås

Läsa-skriva-räkna-garantin infördes 1 juli 2019 i syfte att kartlägga elevers språkliga och matematiska förutsättningar redan i förskoleklassen, för att på ett tidigt stadium besluta om extra anpassningar eller särskilt stöd. Garantin är en del av skolans kompensatoriska uppdrag och ska ge dessa elever som har behov av tidiga insatser rätt förutsättningar för att lyckas i skolan.

Garantin har tre moment: Karläggning – Åtgärd – Uppföljning.

För att skolorna ska kunna genomföra detta är det viktigt med specialpedagoger, speciallärare och lärare med specialpedagogisk kompetens, samt andra resurser för extra anpassningar och särskilt stöd.

Det föranleder mig att ställa följande frågor:

– Hur säkerställer huvudmannen att det finns tillräckliga organisatoriska och ekonomiska förutsättningar
på skolorna för att garantin ska kunna uppfyllas?

– Hur har skolorna tagit del av den kompetensutveckling på området som Skolverket och
Specialpedagogiska skolmyndigheten tagit fram?

– I vilken utsträckning använder skolorna det bedömningsstöd som är kopplat till kartläggningen?

– Vad bedömer du vara en rimlig tid mellan kartläggning och genomförandet av de åtgärder som den
resulterar i.

Lars Nordin (V)
2020-02-03

Nedskärningar i välfärden att vänta

Pressmeddelande 20 januari 2020 från Vänsterpartiet Västerås:

Nedskärningar i välfärden att vänta

Regeringen, L och C ger 5 miljarder kronor extra till kommuner och regioner. Det meddelade partierna på en pressträff idag. “På tok för lite”, tycker Anna Maria Romlid (V), oppositionsråd i Västerås stad.

Många kommuner och regioner har en mycket tuff ekonomisk situation. Enligt Sveriges kommuner och regioner behövs ytterligare 10 miljarder kronor i statsbidrag för att välfärden ska kunna upprätthållas. Dagens besked från januaripartierna (S, MP, C, L) kommer att innebära nedskärningar, tror Vänsterpartiet.

– Det är på tok för lite pengar. Vi står inför en välfärdskris, säger oppositionsrådet Anna Maria Romlid (V).

Vänsterpartiet har krävt minst 10 miljarder kronor i en extra ändringsbudget. För Västerås skulle det betyda 100 miljoner kronor mer till vård, skola och omsorg.

– Vi har under lång tid sett att barn och äldre inte får den hjälp de behöver i Västerås. Ju längre man väntar med nödvändiga satsningar som denna, desto dyrare och svårare blir det att reparera välfärden, säger Anna Maria Romlid (V).

Fullsatt på Schibbye

Över 150 personer – fullsatt i stadsbibliotekets hörsal – kom för att lyssna på journalisten Martin Schibbye i eftermiddags.

– Utan fri journalistik skulle världen bli en väldigt tyst plats, sa Martin Schibbye som bland annat pratade om journalistikens villkor, Dawit Isaak och egna projektet Blankspot.

Föredraget arrangerades av Vänsterpartiet Västerås. Tack alla som var där!