Interpellation till fastighetsnämndens ordförande Jesper Brandberg (L)

Kristiansborgsbadets framtid ska avgöras av de folkvalda

Kristiansborgsbadet har varit en följetong i Västeråspolitiken. För två år sedan fattade kommunfullmäktige beslut om att sälja det populära och uppskattade badet till Actic/Reiton, samt att delegera till fastighetsnämnden att upprätta och besluta om erforderliga avtal (KF § 457, 2017). Vänsterpartiet yrkade avslag och ansåg även att underlaget var bristfälligt vilket är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv.

I början av oktober blev det känt att Reiton har backat från affären och att Västerås stad inte har skrivit något ordentligt avtal med företaget. Sedan i våras är Kristiansborgsbadets bassänger fyllda men oanvända.

Vänsterpartiet och många västeråsare har reagerat starkt på att badet står tomt och hur frågan har hanterats. Det har bland annat startats grupp på Facebook, Kristiansborgsbadets vänner, som har över 3 000 medlemmar. Dessutom har nästan 1 000 personer skrivit på en namninsamling om att kommunen inte ska sälja badet.

I den här interpellationen vill vi understryka att kommunfullmäktiges beslut för två år sedan var att sälja badet till en specifik aktör, Actic/Reiton. Fastighetsnämnden har följaktligen inte mandat att sälja badet till någon annan aktör. Med andra ord är vi tillbaka på ruta ett. Därför är det självklart att frågan om Kristiansborgsbadet framtid ska tillbaka till kommunfullmäktige och avgöras av de folkvalda. Alternativet är att Västerås stad fortsätter att äga och driva badet, precis som tidigare.  

Detta föranleder oss att ställa följande frågor:

– Hur har fastighetsnämnden hanterat frågan sedan kommunfullmäktiges beslut?

– Hur ser du på västeråsarnas bad- och simmöjligheter som badhussituationen ser ut idag?

– När kommer kommunfullmäktige behandla frågan om en eventuell ny försäljning av Kristiansborgsbadet?

Olle Kvarnryd (V)
Anna Maria Romlid (V)

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Anders Teljebäck (S)

Den 29 juli 2019 sände SVT ett inslag om att svenskarna har fått högre ekonomisk standard under 2000-talet men att inkomstskillnaderna i samhället blivit större. I samband med publiceringen presenterade SVT siffror från Statistiska centralbyrån som visar hur den ekonomiska ojämlikheten
har ökat i landets kommuner.

Västerås beskrivs som en typisk kommun i sammanhanget. År 2011 hade en genomsnittlig västeråsare 18 650 kronor i disponibel inkomst varje månad. Motsvarande summa för den rikaste procenten var 103 727 kronor. År 2017 var siffrorna 21 000 kronor respektive 193 083 kronor.

Annorlunda uttryckt hade den mest högavlönade procenten i Västerås en disponibel inkomst som var 5,6 större än medelvästeråsaren 2011 och 2017 hade skillnaden ökat till 9,2 gånger.

I SVT:s inslag intervjuas kommunstyrelsens ordförande Anders Teljebäck (S) som säger att den
minskade jämlikheten är ett problem.

Det föranleder mig att ställa följande frågor:

– Hur stort problem tycker du att den ökade ojämlikheten är?

– Socialdemokraterna har haft ordförandeposten i kommunstyrelsen de tre senaste mandatperioderna. Vilket ansvar har ni för den ökade ojämlikheten i Västerås?

– Vilka konkreta åtgärder kommer du att vidta för att ojämlikheten ska minska i Västerås?

Anna Maria Romlid (V)
2019-09-02

Interpellation till kulturnämndens ordförande Markus Lindgren (MP)

Vad hände med beslutet om att bli medlem i ICORN och fristad för kulturarbetare?

Redan 2013 lyfte Vänsterpartiet frågan om att Västerås skulle utreda möjligheten att bli fristad för kulturarbetare genom ett nämndinitiativ i Kulturnämnden. Tidigare har flera fristadsprojekt endast omfattat författare, därför vill Vänsterpartiet bredda programmet med att även innefatta serietecknare, bildkonstnärer, musiker och andra kulturarbetare.

Ansvarig nämnd utredde frågan och kom fram till att staden då behöver vara medlem i ICORN och att kostnaden bedömdes till 300 tkr/år + personalkostnader för koordinator 0,2-0,25 tjänst. Sedan blev det val och en ny majoritet i Västerås. Vänsterpartiet fortsatte att driva frågan om att Västerås skulle bli en fristad, men det fanns inget intresse från dåvarande majoritet (S, MP, C och KD).

Ett nytt omtag i frågan väcktes genom att dåvarande Folkpartiet nuvarande Liberalerna la en motion om att utreda förutsättningarna för ett medlemskap i ICORN och att engagera sig som en fristad för förföljda författare i International Cities and Refuge Network (ICORN).

I och med denna motion lyfte Vänsterpartiet vårt gamla nämndinitiativ om att bredda fristadsarbetet att omfatta fler kulturella uttryck. Något som inte fick bifall, men utlovades finnas med i framtida arbete efter att kommunfullmäktige valde att bifalla motionen.

Under 2018 fick kommunfullmäktige en återrapportering av uppdrag – Prövning av finansiering för medlemskap i ICORN och inrättandet av ett Fristadsprogram för kulturarbetare. I återrapporten framgår det att Kultur- och idrottsförvaltningen bedömer att med de rationaliseringskrav som ligger inte kan finansiera ett medlemskap i ICORN och inrättandet av ett fristadsprogram i 2018 års budget.

Förutsättningarna för medlemskaps ska prövas även i nämndens process kring planeringsunderlag 2019.
Frågan om att bli fristad har blivit en långbänk. Under snart sex års tid har från utretts. Det börjar vara hög tid att gå från ord till handling. Situationen i världen har under tiden förvärrats och fler kulturarbetare än någonsin lever under censur, förtryck och dödshot. Fristadsprogrammet är ett led i att säkra yttrandefriheten och allas globala rätt att få sina synpunkter framförda i offentliga sammanhang. Det är en solidaritetshandling med all världens utsatta kulturarbetare och ska ge hopp om att en bättre värld är möjlig.

Det föranleder mig att ställa följande frågor:

• Hur är det möjligt att det ännu efter sex år inte finns ett Fristadsprogram i Västerås
• Är det här bara en fråga om ökade utgifter för Västerås stad?
• Har det då gjorts några överväganden om vad Fristadsprogrammet betyder för yttrandefriheten i världen i relation till vad det kostar kommunen?
• Har det då gjorts några överväganden om vad en kulturarbetare i Fristadsprogrammet i Västerås skulle kunna tillföra stadens kulturliv i relation till vad det kostar kommunen?
• Har det då gjorts några överväganden om möjligheterna att stärka Västerås vision ”om mångfald som en tillgång, en stad där människor känner att allt är möjligt” och satt det i relation till vad det skulle kosta kommunen?
• Kommer ni från den politiska majoriteten (S, C, L, MP) att avsätta pengar i kommande budget för 2020 för att inrätta ett fristadsprogram i Västerås?

Lars Nordin (V)
2019-04-01

Fråga till grundskolenämndens ordförande Anna Lundberg (L)

Skolan ska vara kostnadsfri, bland annat för att kostnader i skolan upplevs som exkluderande och betungande för barn i familjer där det saknas ekonomiska resurser. Samtidigt är det föräldrar som vittnar om att skolor i Västerås efterfrågar frivillig frukt, matsäck och bidrag till olika insamlingar. Detta rimmar illa med att inga dolda kostnader ska förekomma, för även om det benämns som frivilligt kan det upplevas som ett socialt tvång. Det finns också en överhängande risk att barn tvingas avstå från gemensamma aktiviteter och sociala sammanhang.

I Västerås finns en riktlinje för en kostnadsfri grund- och särskola. Det kan exempelvis handla om:

• Skolan tar inte betalt för drop-in-fika och liknande av några föräldrar.
• Skolan har inte gemensamma fruktstunder på lektionstid där barnen ombeds ta med frukt hemifrån.
• Skolan ombesörjer matsäck vid utflykter.
• Vid lucia, halloween, maskerader etc. finns alltid några dräkter att låna i skolan.
• Aktiviteter på friluftsdagar är gratis, skolan står för ev. kostnader. Några hjälmar, pulkor, skidor, skridskor etc. ska alltid finnas att låna.
• Skolan gör inga insamlingar till julklappsbyten, födelsedagsfirande och liknande.
• Festligheter av olika slag finansieras av skolan.

Det är nu en ny mandatperiod och den nya majoriteten har möjlighet att sätta den politiska agendan i grundskolenämnden. Du har tidigare som oppositionspolitiker varit kritisk till den bristande ekonomiska fördelningen till grundskolan. Enligt organisationen Majblomman bidrar snåla marginaler till att skolan blir mindre kompensatorisk. När budgeten är för snäv uppmanas föräldrarna att ta med smörgåsar till förmiddagen, istället för att skolan har en fruktstund.

Det föranleder mig att ställa följande frågor:

– Hur stort upplever du problemet med att skolor inte följer riktlinjerna kring kostnadsfri grund- och särskola?

– Tycker du att det är okej att barn exempelvis uppmanas att ta med frukt och smörgåsar till skolan?

– Hur ämnar du säkerställa likvärdigheten i Västerås skolor, så att samma regler och riktlinjer följs på våra skolor?

Anna Maria Romlid (V)
2019-02-04

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Anders Teljebäck (S)

Hur tänker ni minska andelen boende med försörjningsstöd i bostadsområden och enskilda fastigheter i enlighet med det uppdrag ni föreslog till budgetfullmäktige?

Bostadssegregation, precis som skol- och arbetssegregation, är ett samhällsproblem som leder till ökad polarisering, stigmatisering och exkludering och är därför viktigt att motverka. Behov av försörjningsstöd kan vara plötsligt uppkommet, tillfälligt men även pågå under en längre tid. Majoritetens (S, L, C, MP) förslag till åtgärd är att andelen personer med försörjningsstöd i en enskild flerfamiljsfastighet, ett enskilt kvarter eller enskild stadsdel aldrig ska uppgå till mer än 20 procent och att målet långsiktigt bör vara 10 procent. Det är en skrivning som lämnar utrymme för en del frågor.

Historiskt sett har man försökt se till att minska bostadssegregationen genom att bygga olika typer av fastigheter i områden och bygga fler hus med hyresrätter i nya områden samt områden som tidigare saknat det. Här har Mimer haft ett uppdrag att etablera sig i fler områden. Om man begränsar hur många som får bo i enskilda fastigheter men försörjningsstöd så riskerar det att öka segregationen i området om det finns få fastigheter med hyresrätter.

Det föranleder mig att ställa följande frågor:

1. Hur ska kartläggningen gå till?
2. Vilka åtgärder ska kunna vidtas om andelen med försörjningsstöd anses vara för hög?
3. Hur ska kravet på begränsningar i andel boende med försörjningsstöd leda till minskad boendesegregation i områden med mestadels dyrare boenden?
4. Var ska människor med försörjningsstöd ha råd att bo?

Olle Kvarnryd (V)
2018-12-10

Interpellation till ordförande i nämnden för idrott och frilufsliv Vicki Skure Eriksson (C)

Roller Derby är en av världens snabbast växande sporter. Västerås Roller Derby är den enda Roller Derby-föreningen i Västmanland. Laget spelar i näst högsta divisionen. Som förening har Västerås Roller Derby ambitionen om att utveckla sporten i kommunen bland annat genom att starta upp en juniorverksamhet.

I dagarna skrev Västerås Roll Derby att dom inte längre har någon hall att träna i under vintertid. Ett av kriterierna som sporten har är att golven är mjuka för att undvika skador. Ett annat är att ha uppmålade linjer på golven i träningshallen. Det får mig att ställa följande frågor:

– Vad gör du som ordförande i nämnden för idrott och frilufsliv för att möta upp det behovet av hall som Västerås Roller Derby har?

– Hur jobbar nämnden för idrott och frilufsliv för att säkra ett jämställt nyttjande av våra hallar och halltider?

-Hur länge ska ett lag/förening behöva vara verksam för att anses vara etablerad i Väserås?

Anna Maria Romlid (V)

2018-11-29