Det är med stor sorg vi ser Växhusets ekonomiska förening försvinna i Västerås. Föreningen har sedan 1997 varit en viktig aktör för kommunens kulturella infrastruktur, inte minst för sitt arbete med arrangemang och social hållbarhet. Jag och många med mig har varit imponerade över föreningens kraft och förmåga att utveckla kulturlivet och demokratin i Västerås.

Vid årsskiftet avslutade Kulturnämnden avtalsförhållandet med Växhusets ekonomiska förening. Nämnden hänvisade till att kommunens avtal och stödet till föreningen inte har varit lagenligt. Vänsterpartiet inte haft någon plats i Kulturnämnden under denna mandatperiod, men vi har följt frågan noga och träffat Växhusets ekonomiska förening och andra föreningar i huset vid ett flertal tillfällen.

Upplevelsen som jag får utifrån, utan att ha varit en del av processen är att Västerås stad inte har arbetat för att föreningen ska kunna ha kvar sin verksamhet. Föreningen har mer eller mindre känt sig motarbetad av kommunen.

Besvikelsen över processen är stor. Det handlar framför allt om bemötande och information, men också om politisk vilja. I stället för att jobba lösningsfokuserat har kommunen stakat ut en enda väg framåt, med argument om juridik och ekonomi. De mjuka värdena har glömts bort. Fokus har inte legat på föreningen, medlemmarnas behov eller västeråsarna.

Växhuset är i dag en av Västerås största och viktigaste mötesplatser, mycket tack vare Växhusets ekonomiska förening. År 2019 genomfördes 698 programpunkter, varav 356 kulturprogram. Totalt var det cirka 200 000 besökare/deltagare på dessa aktiviteter. Under pandemiåren 2020 och 2021 var siffrorna nästan lika höga.

Som vänsterpartist värnar jag om den kommunala verksamheten, men jag kan inte bortse från den kraft som kommer från civilsamhället i allmänhet och Växhusets ekonomiska förening i synnerhet.

Jag hoppas att vi efter valet kan komma fram till en annan lösning än de beslut som i dag är fattade för Växhuset. Det kan handla om ett idéburet offentligt partnerskap (IOP), socialt företag eller liknande. För gräsrotsdemokrati växer inte på träd och vi behöver värna och vattna alla ideella krafter och initiativ som vill växa och gro i Västerås.

Anna Maria Romlid (V)

oppositionsråd

Debattartikel publicerad i VLT den 27 maj:

Är Västerås bottenplacering i skolrankingen fake news?

I debattartikeln ”Vilseledande om skolan och äldreomsorgen”, VLT den 4 maj, hävdar Liberalerna att Vänsterpartiet sprider ”fake news” när vi påtalar att den politiska majoriteten (S, L, C, MP) har gjort smygbesparingar under mandatperioden.

Det vi har gjort och fortsätter göra är att kritisera majoritetens ”satsningar”. De har konsekvent ätits upp av generella besparingskrav och bristande kompensation för demografi, löner och priser.

Undantaget är årets budget som var mindre dålig på grund av ökade statsbidrag.

Två exempel:

– I den kommunala budgeten för 2020 sa majoriteten först till äldrenämnden att de skulle spara 15 miljoner kronor. Sedan gav de tillbaka dessa 15 miljoner kronor för att göra en ”satsning” på äldreomsorgen.

– I förra årets budget sparades 18 miljoner kronor på förskolenämnden. Därefter använde majoriteten ungefär hälften av den summan (9,2 miljoner kronor) för att göra ”satsningar” på förskolan. I själva verket skulle alltså förskolenämnden spara 8,8 miljoner kronor.

Majoriteten vill gärna framstå som progressiva när de summerar sin insats under de senaste fyra åren. Men de flesta av deras budgetar har varit ett nollsummespel. De har gett med egna handen och tagit tillbaka med andra handen. Det är vad Vänsterpartiet menar när vi säger smygbesparingar.

Den oberoende tankesmedjan Balans har också granskat majoritetens siffertrixande i Västerås. Enligt deras beräkningar var grundskolenämnden tvungen att spara 600 000 kronor under 2019 även om majoriteten hävdade att de satsade 35 miljoner kronor på skolan.

I sin argumentation ger Liberalerna intrycket av att Västerås skolor går som tåget och att det aldrig har satsats lika mycket.

Lärarförbundets skolranking ger en annan bild. För fyra år sedan låg Västerås på plats 256 av landets 290 skolkommuner. Bottenplaceringen var en ”skam” enligt Liberalernas valpropaganda 2018.

I den senaste rankingen, som kom förra året, ligger Västerås fortfarande på plats 256. Men det kanske inte stämmer…

En fråga till Liberalerna: Kör Lärarförbundet också med fake news?

Anna Maria Romlid (V)
Oppositionsråd

Skolbiblioteken spelar en viktig roll för elevers lärande, läsutveckling och en likvärdig skola. Ett väl fungerande skolbibliotek ger eleverna förutsättningar att utveckla sitt kritiska tänkande, sin kreativitet och sina språkkunskaper. Dessutom ger skönlitteraturen unika möjligheter till att lära känna nya miljöer och att förstå andra människors villkor och drivkrafter. Viktiga insikter i den livslånga processen att bredda sin kompetens som demokratisk medborgare.

I Skollagen 2 kap 36 § står det att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.

Hur ser det då ut i Västerås?

I en interpellation till ordföranden i Grundskolenämnden Anna Lundberg (L) frågade jag hur stor andel av Västerås grundskolor som har bemannade skolbibliotek och hur många timmar per skoldag de är bemannade i snitt?

Anna Lundberg (L) svarade att ungefär en tredjedel av grundskolorna har bemannade skolbibliotek som är öppna och tillgängliga för eleverna i snitt tre timmar i veckan. Bemanningen är lärare, fritidspedagoger eller övrig pedagogisk personal, med ett undantag. En skola har en utbildad skolbibliotekarie.

Vidare svarar Anna Lundberg (L) att ökningen av antalet skolbibliotek kommer att ske i den takt som vi bygger nya skolor, eller vid tillbyggnader och renoveringar.

När det gäller utökad bemanning av skolbiblioteken så är det rektors ansvar och rektors prioriteringar som gäller.

Jag har svårt att tro att det finns någon rektor som inte vill ha ett fungerande bemannat skolbibliotek. Svårigheten är mer att få utrymme för det i sin budget.

Liberalerna hävdar ofta och gärna att man gjort stora satsningar på skolan under den här mandatperioden. I stort sett ordagrant har de sagt att man nu lyckats lyfta elevpengen så att vi nu når halvvägs upp till genomsnittet för jämförbara kommuners elevpeng. Det är lite av ett självmål enligt min mening.

Men hör och häpna. Västerås har en mycket ambitiös handlingsplan för skolbiblioteken (2020–2024) som beslutades 2020 av Grundskolenämnden. Efter beslutet måste den ha halkat ner bakom en rad med pärmar och glömts bort. I den står allt jag och Vänsterpartiet vill genomföra för att alla skolor ska få ett bemannat väl fungerande skolbibliotek.

I handlingsplanen slår Grundskolenämnden fast att det är huvudmannen, det vill säga de själva, som är ytterst ansvariga för att eleverna har tillgång till skolbibliotek. Inte rektor, även om hen har ansvar för den egna skolan.

Målet fram till 2024 är att samtliga skolor har skolbibliotek som är bemannade av personal med kompetens att uppfylla läroplanens mål. De ska bedrivas med hög kvalitet, engagemang och i samverkan med interna och externa samarbetspartners utifrån en helhetssyn på skolans uppdrag med eleven i fokus.

Skolbiblioteken ska också stödja eleverna i att uppnå sina mål utifrån varje elevs individuella förutsättningar genom att bidra till kunskapsutveckling, ökad förmåga till kritiskt tänkande och informationssökning.

Men resultatet av den förda skolpolitiken under den här mandatperioden är alltså att två tredjedelar av grundskoleeleverna inte har något bemannat skolbibliotek alls och de som finns är öppna i snitt tre timmar i veckan.

För Vänsterpartiet är det självklart att alla skolor ska ha bemannade skolbibliotek.

Med vår politik genomför vi Handlingsplanen för skolbibliotek i Västerås.

Lars Nordin (V)

Debattartikel publicerad i VLT den 26 maj:

Ingen militärallians med ett land som förföljer minoriteter

Att vi från Vänsterpartiet är emot ett Nato-medlemskap kommer inte som en överraskning för någon. Vi har alltid varit tydliga i frågan. För det är vi stolta. Som socialister är det inte tänkbart att ingå i en militärallians som består av någon totalitär regim, eller länder som vi vill stå fria och kritisera. Det är helt enkelt inte förenligt med varken den nationella eller internationella politiken vi står för.

Ett av Natoländerna som vi har varnat för hela tiden är Turkiet med Erdogan vid styret. Ingen är förvånad, allra minst vi att Erdogan nu kräver att Sverige ska lämna ut sina egna medborgare som en gått flytt den turkiska statens förföljelse och tortyr.

Kurder har i över hundra år mördats, förföljts och torterats av den turkiska staten. Att det nu blir kurderna som hamnar i centrum och som gisslan i Sveriges Nato-förhandlingar är inte ett dugg överraskande. Det som däremot är häpnadsväckande är hur den socialdemokratiska regeringen utan att blinka sålde ut kurderna för en militärallians. Gång på gång har utrikesministern Ann Linde (S) varit ute nu och försäkrat Erdogan att hon minsann tillsammans med regeringen anser att PKK är terrorister. Även här har Vänsterpartiet en annan hållning, vi ser inte PKK som terrorister. Den som kan Kurdistans historia vet också på vilka grunder PKK kom att bildas.

Den kurdiska frågan är inte så komplex egentligen. Det kurdiska folket har i en västerländsk överenskommelse en gång i tiden (efter första världskrigets slut) söndrats och härskats. Ett folk på närmare 30 miljoner delades upp mellan fyra länder och i varje land har de förföljts torterats och mördats enbart för sin etnicitet. För den som är intresserad kan ni bland annat lästa om massakern i Dersim eller operation Anfal. Mycket har redan satt djupa spår i den kurdiska befolkningen. Och i dagsläget bombar Turkiet de kurdiska bergen men det är det knäpptyst om.

Dessutom har Turkiet krävt att Sverige ska klippa banden till YPG och YPJ. Det här är alltså samma folk som tog striden mot IS och besegrade dem. För att skydda omvärlden har de skapat läger och fängelser som de håller IS-terrorister i eftersom ingen annan vill göra det.

Sveket mot kurderna går inte att ta in.

Men är detta första gången som vi ser ett svek från den Socialdemokratiska regeringen mot minoriteter som drabbats av Turkiets grymheter? Svaret är nej. Än i dag har inte de minoriteter som drabbades i folkmordet Seyfo 1915 fått upprättelse. Många svenskar är i dag ättlingar till folkmordets offer. År 2010 beslutade riksdagen på initiativ av bland andra Vänsterpartiet att erkänna folkmordet på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontiska greker i dåvarande Osmanska riket. Varken den dåvarande borgliga regeringen (M, C, KD, L) eller den nuvarande Socialdemokratiska regeringen har gjort det. Det är oacceptabelt.

Den internationella solidariteten och freden kommer alltid gå före en militärallians för oss i Vänsterpartiet.

Hawar Asaeish (V)

Ersättare i kommunstyrelsen

Anna Maria Romlid (V)

Oppositionsråd

Debattartikel publicerad i VLT den 9 april 2022

Det är dags att ta tillbaka kontrollen över marknaden

I veckan möttes vi av beskedet att Västerås Stad häver avtalet med en leverantör av städtjänster. Leverantören har inte klarat av sitt uppdrag och resultatet är att våra barn får gå i smutsiga skolor med ohygieniska toaletter.

Två dagar före julafton nåddes vi av nyheten att ett fastighetsbolag från en dag till en annan hävde avtalet kring driften av stadens skolor och äldreboenden. Personalen stod plötsligt utan jobb och problemet blev kommunens att lösa.

För högern är svaret nya upphandlingar och mer kontroller. Men vi behöver inte ytterligare skattepengar som går till administration och kontroller. För Vänsterpartiet är det istället tydligt att det är systemet som är trasigt. De pengar som vi betalar i skatt ska gå till verksamhet, inte till vinster i privata företag.

Den förda politiken i Västerås är ingen naturlag. Det är politiker som fattat beslut om varje enskild privatisering. De som är ansvariga för det här är högerpartierna som, med god hjälp av Socialdemokraterna, fört en konsekvent politik där område efter område underställts privata företagsintressen.

Det är tid för förändring. Välfärden måste byggas upp, jämlikheten stärkas och politiken måste ta ansvar för samhällsutvecklingen och utgå från människors behov.

Efter många år av marknadslösningar och privatiseringar måste politiken ta tillbaka kontrollen över marknaden och göra livet bättre för vanligt folk.

Linn Wegemo (V)
Ordförande Vänsterpartiet Västerås

Anna Maria Romlid (V)
Oppositionsråd

Höjda pensioner för de pensionärer med lägst inkomster var Vänsterpartiets krav för att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister.

Sammanlagt föreslås över en miljon av landets pensionärer omfattas av garantitillägget som Vänsterpartiet har förhandlat fram tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Tillägget ska betalas ut från och med augusti 2022 och uppgår i genomsnitt till över 750 kronor i månaden. Nästan en halv miljon människor får maxbeloppet på 1 000 kronor.

I Västerås kommer över 8 000 personer få ta del av tillägget och knappt 4 000 kommer att få 1 000 kronor mer i månaden, enligt förslaget. Omkring 80 procent av dem är kvinnor.

Det nuvarande pensionssystemet har misslyckats med sin uppgift att se till att de som arbetat ett helt yrkesliv ska kunna leva ett gott och värdigt liv. Kommunalarbetare och industriarbetare beräknas få under 50 procent av sin slutlön. Skillnaderna mellan kvinnors och mäns pensioner är stora. Kvinnor har i genomsnitt 69 procent av mäns pension och skillnaden ökar med åldern.

Sverige har den högsta andelen fattigpensionärer av de nordiska länderna. Omkring 300 000 pensionärer lever i relativ fattigdom. Nästan hälften av landets kvinnliga pensionärer har så låg pension att de får garantipension.

Vänsterpartiet är väldigt glada över den här reformen som stärker ekonomin för de pensionärer som behöver det mest. Samtidigt vet vi att mer behöver göras.

Pensionssystemet behöver ge verklig ekonomisk trygghet till landets pensionärer. Låg- och medelinkomsttagare måste få höjda pensioner.

Vänsterpartiet vill se ett pensionssystem som ger en pension som går att leva på.

Pensionssystemet ska ge verklig ekonomisk trygghet vid arbetslivets slut. Det bör innehålla ett grundskydd som gör att ingen pensionär tvingas leva i relativ fattigdom och garantera pensioner motsvarande 80 procent av slutlönen för låg- och medelinkomsttagare, inkluderat tjänstepension.

Systemet ska också ge möjlighet att avsluta yrkeslivet i förtid med en rimlig pension för den som slitit ut sig under ett långt och tungt arbetsliv. Vi vill också ha en öppen och demokratisk process kring pensionerna, istället för dagens ordning med slutna förhandlingar inom en pensionsgrupp.

Nu börjar vi med att förbättra för de sämst ställda pensionärerna. Nästa steg blir att höja inkomstpensionerna. Det kommer Vänsterpartiet fortsätta arbeta för framåt.

Vasiliki Tsouplaki (V)

Riksdagsledamot för Västmanland

Anna Maria Romlid (V)

Oppositionsråd i Västerås