Författare: vasteras

Kommentar på inlägget ”Axelson: Därför vill jag sänka skatten”, VLT den 6 december.

Ja, det är riktigt som Jacob Axelson skriver i sin replik att äldrenämnden kommer att göra ett överskott i år. Men det överskottet är till stor del ett resultat av de effekter som covid-19 har orsakat på verksamheterna. I äldrenämndens månadsredovisning för oktober finns detta redovisat.

Man skriver att beställarverksamhetens positiva resultat till största delen beror på överskott avseende covid-19 och på personalpolitiska satsningar som inte genomförts fullt ut, bland annat borttagandet av delade turer och införandet av heltid som norm. Och det positiva resultatet för förvaltningens egenregiverksamhet beror dels på ersättningar för covid-19, dels på lägre kostnader för personal. Personalkostnaderna och andra kostnader har inom flera verksamheter varit lägre på grund av lägre aktivitetsnivå till följd av pandemin.

Jag är inte alls okunnig om att äldrenämnden kommer att redovisa ett positivt resultat. Men att, som Jacob Axelson gör, bygga sin argumentation för att sänka kommunalskatten på äldrenämndens mycket tveksamma budgetöverskott blir missvisande och är direkt oansvarigt. Det blir inte mycket kvar av överskottet om man räknar bort effekterna av covid-19.

Det är lätt att, som Jacob Axelson, hävda att individ- och familjenämnden ska klara en budget i balans om man jämför med liknande kommuner som har lägre kostnader. Men vi i Vänsterpartiet hävdar att nämnden är underfinansierad med tanke på de stora behov av stöd till utsatta grupper som finns i kommunen. Västerås har till exempel under året haft ett mycket stort antal vräkningar av barnfamiljer, kanske det största antalet i Sverige, vilket säger en del om den utsatthet och den fattigdom som många lever i i kommunen.

Jacob Axelson skriver att det under mandatperioden gjorts omfattande neddragningar på vissa verksamhetsområden för att kunna prioritera skola, vård och omsorg. Neddragningar i stället för skattehöjning alltså. Vilka ytterligare verksamhetsområden skulle drabbas av omfattande neddragningar för att göra en skattesänkning möjlig? Den frågan verkar inte besvära Jacob Axelson. ”Att sänka skattesatsen innebär inte att välfärden försämras.” För enligt honom handlar det här inte om de enskilda nämndernas ekonomi utan om att ”införa en fri ekonomi med socialt ansvar”. Ett tydligt ideologiskt ställningstagande.

Socialliberalerna är, som jag förstår det, för ett starkt socialt skyddsnät för de mest utsatta i samhället och för vissa offentliga ingripanden i ekonomin. Där finns det hjärta i politiken. Marknadsliberalerna däremot är motståndare till en aktiv offentlig socialpolitik och det är här jag uppfattar att Jacob Axelson hör hemma. Det är mot den bakgrunden som jag förstår Jacob Axelsons argumentation för sänkta skatter. För honom verkar inte det viktigaste vara att kommunens sociala stödverksamheter når alla och i synnerhet de mest utsatta i samhället, utan att var och en har frihet att klara sig själv oavsett om du är en resursstark eller en resurssvag person. Det är så långt man kan komma ifrån den solidariska politik som Vänsterpartiet står för – skattefinansierad verksamhet för service och stöd till alla i kommunen utifrån behov.

Lars Nordin (V)

Tyvärr ser vi att skolkoncernerna till stor del gör sina förtjänster genom att minska lärartätheten i skolan, ha lägre löner och hyra undermåliga lokaler. Barns rätt till kunskap, själva målet med skolgången, har blivit något man kan fuska med om det gynnar ägarna. Friskolornas elever får bättre betyg än de kommunala skolornas men klarar sig sämre i nationella prov och på högskolor och universitet. Skolans kompensatoriska uppdrag, som en gång byggde världens mest jämlika land, har bytts ut mot kötider och ett segregerande skolvalsystem. Oseriösa ägare som sätter vinst före utbildning har betytt att stora pengar måste användas till kontroller och granskning. I Finland, som gått en annan väg och sagt nej till marknadsskolan, behövs till exempel ingen myndighet motsvarande Skolinspektionen. De resurserna kan gå till eleverna i stället för till kontrollanter.

Barnen förtjänar bättre. En bra utbildning är en rättighet, ingen handelsvara. Vi vill att alla skolans resurser ska kunna användas till undervisning och stöd till elever. Vi har länge drivit frågan om ett vinstförbud i svenska skolan, men det räcker inte. Skolkoncerner kan enkelt föra över pengar till andra bolag inom koncernen eller till närstående bolag utanför koncernen genom att fakturera för diverse tjänster. Därför vill vi se en lagändring som innebär att endast organisationsformer som inte är vinstdrivande får bedriva skolverksamhet.

Vi är medvetna om att inte allt skulle bli perfekt utan vinstintressen i skolan. Självklart behöver vi också arbeta med lärarnas och elevernas arbetsmiljö. Det behövs fler lärare, skolbibliotekarier, specialpedagoger och annan stödpersonal och lärarna måste få mer tid att arbeta med det som är deras huvudsakliga ansvar, undervisningen. Det är bara så vi kan skapa en skola som kan möta barn utifrån deras olikheter och skiftande behov. Det arbetet skulle dock bli så mycket lättare om alla resurser stannade inom skolan och vi kunde minska skolsegregationen.

Linn Wegemo (V)

Ordförande Västerås

Vasiliki Tsouplaki (V)

Riksdagsledamot Västmanland

Svar på Jacob Axelsons (L) debattartikel i VLT den 15 november, ”Skatten ska vara så låg som möjligt”.

Jacob Axelson skriver att det är dags att överväga skattesänkningar i en av landets rikaste kommuner och hänvisar till att ”Västerås stad är rikt som ett troll”. En skattesänkning är möjlig, menar Jacob Axelson, eftersom överskotten i koncernen ligger runt en miljard kronor vardera för de senaste tre åren.

Det sättet att räkna är en tacksam utgångspunkt för att argumentera för skattesänkningar. Men ser vi till nämndernas verksamheter och de hårda prioriteringar de måste göra utifrån tilldelade budgetar så är tanken på skattesänkningar orimlig. Konsekvensen av skattesänkningar måste ju leda till mindre skattemedel att fördela till nämnderna som i sin tur måste göra ännu hårdare prioriteringar i sina verksamheter än de gör i dag.

Arbetsmarknadsnämnden, äldrenämnden och individ och familjenämnden har redan i dag svårt att klara sina budgetar. Ytterligare neddragningar skulle slå hårt mot de svaga och utsatta i samhället som får stöd från dessa nämnder. I den mån bolagens överskott används i nämndernas verksamheter så är det uppenbart att de inte bidrar till något överflöd.

Vi har inte någon outtömlig skattkista att ösa ur när vi ska finansiera skola, vård och omsorg som Jacob Axelson vill få oss att tro. Det finns inget överflöd som motiverar en skattesänkning. Och svårare tider väntar. Enligt våra ekonomer kommer det antingen att behöva göras mycket besparingar de närmaste åren eller så behöver skatten höjas.

I Vänsterpartiet har vi under en lång rad år argumenterat för en liten skattehöjning på 35 öre för att kunna stärka de mest underfinansierade verksamheterna. Vi tycker egentligen inte att det är bra att höja kommunalskatten eftersom dessa skattehöjningar blir mest kännbara för de med lägst inkomster. Men så länge vi inte kan räkna med högre generella statsbidrag så är det enda alternativet för att kunna säkra kvaliteten i skola, vård och omsorg. Vi har också en så låg skattesats att en liten höjning känns rimlig.

I dag ligger Västerås skattesats under riksgenomsnittet och cirka 1,50 kronor lägre än till exempel Eskilstuna, Örebro och Uppsala.

När det gäller skolpengen i grundskolan så har vi, enligt ordföranden i grundskolenämnden, halverat gapet upp till jämförbara kommuner under den här mandatperioden. Det är bra att det blir bättre, men det går alldeles för långsamt. Vi är fortfarande långt efter jämförbara kommuner, trots de satsningar man säger sig ha gjort. Och vi ligger skamligt långt ner i Lärarförbundets rankinglista 2021 av Sveriges alla kommuner. Västerås hamnar på 256:e plats av landets 290 kommuner. Det är låga lärarlöner och liten resurstilldelning som gör att Västerås hamnar så lågt. Samtidigt blir det allt tydligare för varje år att elever till föräldrar med studiebakgrund klarar sig fortsatt bra i skolan, medan elever till föräldrar utan högre studier får allt svårare att klara grundskolan och få gymnasiebehörighet.

Skolan klarar inte sitt kompensatoriska uppdrag. Det är brist på utbildade lärare, speciallärare och specialpedagoger i Västerås skolor. Bristen på utbildade lärare är dessutom högst på skolor med flest elever med föräldrar utan högre studier.

Att sänka skatten, som Jacob Axelson vill, skulle vara en katastrof för skolan och även vården och omsorgen. Vi behöver utökade budgetar, inte besparingar, för att kunna rekrytera välutbildade medarbetare och säkra kvaliteten i våra verksamheter.

Lars Nordin (V)