Skip to main content

Det är oansvarigt att sänka kommunalskatten!

Skrivet av vasteras den . Postad i Debattartikel, Debattartiklar.

Kommentar på inlägget ”Axelson: Därför vill jag sänka skatten”, VLT den 6 december.

Ja, det är riktigt som Jacob Axelson skriver i sin replik att äldrenämnden kommer att göra ett överskott i år. Men det överskottet är till stor del ett resultat av de effekter som covid-19 har orsakat på verksamheterna. I äldrenämndens månadsredovisning för oktober finns detta redovisat.

Man skriver att beställarverksamhetens positiva resultat till största delen beror på överskott avseende covid-19 och på personalpolitiska satsningar som inte genomförts fullt ut, bland annat borttagandet av delade turer och införandet av heltid som norm. Och det positiva resultatet för förvaltningens egenregiverksamhet beror dels på ersättningar för covid-19, dels på lägre kostnader för personal. Personalkostnaderna och andra kostnader har inom flera verksamheter varit lägre på grund av lägre aktivitetsnivå till följd av pandemin.

Jag är inte alls okunnig om att äldrenämnden kommer att redovisa ett positivt resultat. Men att, som Jacob Axelson gör, bygga sin argumentation för att sänka kommunalskatten på äldrenämndens mycket tveksamma budgetöverskott blir missvisande och är direkt oansvarigt. Det blir inte mycket kvar av överskottet om man räknar bort effekterna av covid-19.

Det är lätt att, som Jacob Axelson, hävda att individ- och familjenämnden ska klara en budget i balans om man jämför med liknande kommuner som har lägre kostnader. Men vi i Vänsterpartiet hävdar att nämnden är underfinansierad med tanke på de stora behov av stöd till utsatta grupper som finns i kommunen. Västerås har till exempel under året haft ett mycket stort antal vräkningar av barnfamiljer, kanske det största antalet i Sverige, vilket säger en del om den utsatthet och den fattigdom som många lever i i kommunen.

Jacob Axelson skriver att det under mandatperioden gjorts omfattande neddragningar på vissa verksamhetsområden för att kunna prioritera skola, vård och omsorg. Neddragningar i stället för skattehöjning alltså. Vilka ytterligare verksamhetsområden skulle drabbas av omfattande neddragningar för att göra en skattesänkning möjlig? Den frågan verkar inte besvära Jacob Axelson. ”Att sänka skattesatsen innebär inte att välfärden försämras.” För enligt honom handlar det här inte om de enskilda nämndernas ekonomi utan om att ”införa en fri ekonomi med socialt ansvar”. Ett tydligt ideologiskt ställningstagande.

Socialliberalerna är, som jag förstår det, för ett starkt socialt skyddsnät för de mest utsatta i samhället och för vissa offentliga ingripanden i ekonomin. Där finns det hjärta i politiken. Marknadsliberalerna däremot är motståndare till en aktiv offentlig socialpolitik och det är här jag uppfattar att Jacob Axelson hör hemma. Det är mot den bakgrunden som jag förstår Jacob Axelsons argumentation för sänkta skatter. För honom verkar inte det viktigaste vara att kommunens sociala stödverksamheter når alla och i synnerhet de mest utsatta i samhället, utan att var och en har frihet att klara sig själv oavsett om du är en resursstark eller en resurssvag person. Det är så långt man kan komma ifrån den solidariska politik som Vänsterpartiet står för – skattefinansierad verksamhet för service och stöd till alla i kommunen utifrån behov.

Lars Nordin (V)

Marknadsskolan har nu kommit fram till vägs ände

Skrivet av vasteras den . Postad i Debattartikel, Debattartiklar.

När friskolereformen genomfördes 1992 skulle den gynna glesbygdsskolor och små föräldrakooperativ med speciell pedagogisk profil. Nu, efter nästan 30 år, ser vi att den i stället har gett oss världens mest extrema skolsystem där enorma skolkoncerner kan ta ut obegränsade vinster på bekostnad av elever och skolpersonal. Det är inte konstigt att inga andra länder har valt att kopiera denna skolmodell – den fungerar inte.

Tyvärr ser vi att skolkoncernerna till stor del gör sina förtjänster genom att minska lärartätheten i skolan, ha lägre löner och hyra undermåliga lokaler. Barns rätt till kunskap, själva målet med skolgången, har blivit något man kan fuska med om det gynnar ägarna. Friskolornas elever får bättre betyg än de kommunala skolornas men klarar sig sämre i nationella prov och på högskolor och universitet. Skolans kompensatoriska uppdrag, som en gång byggde världens mest jämlika land, har bytts ut mot kötider och ett segregerande skolvalsystem. Oseriösa ägare som sätter vinst före utbildning har betytt att stora pengar måste användas till kontroller och granskning. I Finland, som gått en annan väg och sagt nej till marknadsskolan, behövs till exempel ingen myndighet motsvarande Skolinspektionen. De resurserna kan gå till eleverna i stället för till kontrollanter.

Barnen förtjänar bättre. En bra utbildning är en rättighet, ingen handelsvara. Vi vill att alla skolans resurser ska kunna användas till undervisning och stöd till elever. Vi har länge drivit frågan om ett vinstförbud i svenska skolan, men det räcker inte. Skolkoncerner kan enkelt föra över pengar till andra bolag inom koncernen eller till närstående bolag utanför koncernen genom att fakturera för diverse tjänster. Därför vill vi se en lagändring som innebär att endast organisationsformer som inte är vinstdrivande får bedriva skolverksamhet.

Vi är medvetna om att inte allt skulle bli perfekt utan vinstintressen i skolan. Självklart behöver vi också arbeta med lärarnas och elevernas arbetsmiljö. Det behövs fler lärare, skolbibliotekarier, specialpedagoger och annan stödpersonal och lärarna måste få mer tid att arbeta med det som är deras huvudsakliga ansvar, undervisningen. Det är bara så vi kan skapa en skola som kan möta barn utifrån deras olikheter och skiftande behov. Det arbetet skulle dock bli så mycket lättare om alla resurser stannade inom skolan och vi kunde minska skolsegregationen.

Linn Wegemo (V)

Ordförande Västerås

Vasiliki Tsouplaki (V)

Riksdagsledamot Västmanland

Sänkt skatt – en katastrof för skola, vård och omsorg

Skrivet av vasteras den . Postad i Debattartikel, Debattartiklar.

Svar på Jacob Axelsons (L) debattartikel i VLT den 15 november, ”Skatten ska vara så låg som möjligt”.

Jacob Axelson skriver att det är dags att överväga skattesänkningar i en av landets rikaste kommuner och hänvisar till att ”Västerås stad är rikt som ett troll”. En skattesänkning är möjlig, menar Jacob Axelson, eftersom överskotten i koncernen ligger runt en miljard kronor vardera för de senaste tre åren.

Det sättet att räkna är en tacksam utgångspunkt för att argumentera för skattesänkningar. Men ser vi till nämndernas verksamheter och de hårda prioriteringar de måste göra utifrån tilldelade budgetar så är tanken på skattesänkningar orimlig. Konsekvensen av skattesänkningar måste ju leda till mindre skattemedel att fördela till nämnderna som i sin tur måste göra ännu hårdare prioriteringar i sina verksamheter än de gör i dag.

Arbetsmarknadsnämnden, äldrenämnden och individ och familjenämnden har redan i dag svårt att klara sina budgetar. Ytterligare neddragningar skulle slå hårt mot de svaga och utsatta i samhället som får stöd från dessa nämnder. I den mån bolagens överskott används i nämndernas verksamheter så är det uppenbart att de inte bidrar till något överflöd.

Vi har inte någon outtömlig skattkista att ösa ur när vi ska finansiera skola, vård och omsorg som Jacob Axelson vill få oss att tro. Det finns inget överflöd som motiverar en skattesänkning. Och svårare tider väntar. Enligt våra ekonomer kommer det antingen att behöva göras mycket besparingar de närmaste åren eller så behöver skatten höjas.

I Vänsterpartiet har vi under en lång rad år argumenterat för en liten skattehöjning på 35 öre för att kunna stärka de mest underfinansierade verksamheterna. Vi tycker egentligen inte att det är bra att höja kommunalskatten eftersom dessa skattehöjningar blir mest kännbara för de med lägst inkomster. Men så länge vi inte kan räkna med högre generella statsbidrag så är det enda alternativet för att kunna säkra kvaliteten i skola, vård och omsorg. Vi har också en så låg skattesats att en liten höjning känns rimlig.

I dag ligger Västerås skattesats under riksgenomsnittet och cirka 1,50 kronor lägre än till exempel Eskilstuna, Örebro och Uppsala.

När det gäller skolpengen i grundskolan så har vi, enligt ordföranden i grundskolenämnden, halverat gapet upp till jämförbara kommuner under den här mandatperioden. Det är bra att det blir bättre, men det går alldeles för långsamt. Vi är fortfarande långt efter jämförbara kommuner, trots de satsningar man säger sig ha gjort. Och vi ligger skamligt långt ner i Lärarförbundets rankinglista 2021 av Sveriges alla kommuner. Västerås hamnar på 256:e plats av landets 290 kommuner. Det är låga lärarlöner och liten resurstilldelning som gör att Västerås hamnar så lågt. Samtidigt blir det allt tydligare för varje år att elever till föräldrar med studiebakgrund klarar sig fortsatt bra i skolan, medan elever till föräldrar utan högre studier får allt svårare att klara grundskolan och få gymnasiebehörighet.

Skolan klarar inte sitt kompensatoriska uppdrag. Det är brist på utbildade lärare, speciallärare och specialpedagoger i Västerås skolor. Bristen på utbildade lärare är dessutom högst på skolor med flest elever med föräldrar utan högre studier.

Att sänka skatten, som Jacob Axelson vill, skulle vara en katastrof för skolan och även vården och omsorgen. Vi behöver utökade budgetar, inte besparingar, för att kunna rekrytera välutbildade medarbetare och säkra kvaliteten i våra verksamheter.

Lars Nordin (V)

Stoppa hyreschocken!

Skrivet av vasteras den . Postad i Debattartikel, Debattartiklar.

Om Centerpartiet och Liberalerna får som de vill kommer regeringen att införa marknadshyror i nybyggda hyresrätter. Det innebär inte bara högre hyror för de som flyttar in i nytt, det river också upp den svenska modellen med kollektivt förhandlade hyror. På längre sikt kommer det att betyda högre hyror och mindre trygghet för alla de som hyr sin bostad. Vi i Vänsterpartiet kommer aldrig att tillåta dem att svika Sveriges tre miljoner hyresgäster på det sättet.

Vi har gjort allt vi kunnat för att undvika en regeringskris. Nu är det upp till januaripartierna. Väljarna har rätt att veta varför centerpartister och liberaler vill tvinga igenom ett förslag som leder till chockhöjda hyror och osäkra bostäder, även om det leder till att regeringen faller. Kanske kan centerpartisterna här i kommunen ge ett svar på det? Det minsta man kan begära är att de möter oss i en lokal debatt, och ger hyresgästerna här i Västmanland ett tydligt svar på varför det är så viktigt att höja deras hyror med 30–50 procent.

De socialdemokratiska politikerna här i Västmanland vet lika väl som vi att marknadshyror är en usel idé som straffar alla Sveriges hyresgäster och bara gynnar de stora fastighetsägarna. Hjälp oss stoppa dem!

Skriv till Löfvén och till bostadsministern Märta Stenevi och låt dem veta att Västmanlands hyresgäster varken kan eller vill betala de drastiskt höjda hyror regeringen föreslår. Om ni fortfarande står på vanligt folks sida är det nu det är dags att visa det!

Vasiliki Tsouplaki (V)

riksdagsledamot

Linn Wegemo (V)

ordförande Vänsterpartiet Västerås

Marknadshyror – vägen mot ökade klassklyftor

Skrivet av vasteras den . Postad i Debattartikel, Debattartiklar.

Snart kan marknadshyror bli verklighet i Sverige. Det skulle innebära kraftigt höjda hyror.

Marknadshyra innebär att gå från det system vi har i dag, där Hyresgästföreningen och hyresvärden tillsammans förhandlar fram en rimlig hyra, till ett system där hyresvärden själv får bestämma vad din lägenhet ska kosta dig varje månad.

Forskningen visar entydigt att marknadshyror kommer innebära högre hyror, på så mycket som 50 procent i storstäderna och upp till 30 procent eller mer i de mindre städerna. De enda som skulle tjäna på en sådan modell är fastighetsägarna. Det är redan en verklighet i många länder runt om i världen, och vi vet vad de har medfört där. Hyrorna har blivit högre, hyresgästernas trygghet har blivit sämre, fler människor har blivit trångbodda och klassklyftorna har blivit allt djupare.

Det betyder att en hyresrätt här i Västerås som i dag kostar 7 000 kronor i månaden i stället skulle kunna få en månadshyra på 9 100 kronor. 2 100 kronor mindre i månaden känns väl i plånboken för alla men speciellt för de som ändå har det svårt. Ju populärare ett område är, desto högre hyra ska man få sätta.

Vill vi verkligen ha ett samhälle där endast människor med hög inkomst kan bo i vissa områden? Om regeringen och samarbetspartierna L och C går fram med det förslaget lägger man grunden för ökad segregation.

Det här är inte det enda problemet marknadshyror för med sig. En sådan chockhöjning av hyrorna skulle innebära att många fler behöver förlita sig på bostadsbidrag för att alls ha råd att bo, och undersökningar visar att antalet hushåll med behov av ekonomiskt bistånd skulle öka markant. Allt detta måste finansieras av skattepengar. Det betyder att flera miljarder kronor skulle tas ur fickan på skattebetalarna för att i stället bli till vinst för fastighetsägarna.

Fler av de borgerliga partierna hävdar att det skulle öka incitamenten för att bygga mera men det är tydligt att redan i dagens system är det en bra affär att både bygga nytt och att äga hyresrätter.

Steget till en egen bostad skulle också bli betydligt längre för grupper som redan kan ha svårt att få en sådan; ungdomar, nyanlända, nyskilda med flera.

Vi i Vänsterpartiet vill inte se marknadshyror i Sverige, och vi vet att vi har svenska folket med oss: I undersökningar är mellan 60 och 70 procent emot att de införs. Ändå kan marknadshyror snart bli en verklighet, om Socialdemokraterna och högerpartierna får bestämma.

Vasiliki Tsouplaki

riksdagsledamot Vänsterpartiet Västmanland

Råd att leva – råd att bo

Skrivet av vasteras den . Postad i Debattartikel, Debattartiklar.

Hyresrätten är under attack. Det råder ojämlika skattevillkor mellan ägt och hyrt boende, där hyresrätten återkommande blir styvmoderligt behandlad. I riksdagen driver Vänsterpartiet på för att stoppa en av de borgerliga partiernas hjärtefrågor – marknadshyror. Det är en nyliberal reform som oundvikligen leder till högre hyror, sämre trygghet för hyresgästerna och ökad bostadssegregation.

Här i Västerås ser vi oroat på utvecklingen. Mimers hyreshöjning, mitt under en brinnande pandemi, är än så länge högre än riksgenomsnittet.

Nyligen beslutade kommunfullmäktige om nya ägardirektiv för Mimer. Kommunfullmäktige hade chansen att visa att kommunen värnar om hyresgästerna, att vi vill ha en stark allmännytta och att vi ser till att människor har någonstans att bo. Tyvärr ville inget annat parti förutom Vänsterpartiet stärka allmännyttan. Det är ett svek mot hyresgästerna.

Vi i Vänsterpartiet hade ett annat förslag på ägardirektiv än övriga partier i kommunfullmäktige. Till skillnad från den politiska majoriteten (S, L, C, och MP) tror vi inte att tuffa ekonomiska krav på Mimer är rätt väg att gå. Risken är att Mimer fortsätter bygga lägenheter som ingen har råd att efterfråga, sätta rekordhyror och sälja ut människors hem för att kunna leverera stora vinster. Vänsterpartiet och hyresgästerna, vars lägenheter såldes ut, har inte glömt bort den tidigare försäljningen av 749 hem på Bäckby och Skallberget för några år sedan.

Bostadsbristen är stor i Västerås och för att möta bostadsbristen behöver Mimer vara en aktiv aktör på bostadsmarknaden. Vänsterpartiet anser att det är ett rimligt krav, som det står i ägardirektivet, att Mimer ska bygga minst 200 lägenheter per år under perioden 2021–25. Men för att det ska vara möjligt för Mimer att bygga hyresrätter i hela kommunen med rimliga hyror och samtidigt ta hand om befintligt bestånd är det viktigt med rimliga ekonomiska krav utan detaljstyrning. Ägardirektivet som kommunfullmäktige beslutade om är det motsatta.

I våra ägardirektiv föreslog vi också att en ny punkt skulle läggas till som handlar om att öka boendeinflytandet. Vid ombyggnation och renoveringar ska de boende vara delaktiga och ha stort inflytande över utformningen. En vägledande princip ska vara att alla hyresgäster ska kunna bo kvar i sina hem efter ombyggnation. Ingen hyresgäst ska riskera att bli renovräkt. Vi vill även att Mimer ska jobba aktivt med miljökrav och sociala krav vid upphandlingar.

Mimer är vårt bästa bostadspolitiska verktyg, därför vill vi se en stark allmännytta som tar ansvar. Västerås behöver fler hyresrätter med hyror som vanligt folk har råd att efterfråga. Det är viktigare än högre ekonomiska resultat.

Anna Maria Romlid (V)

oppositionsråd

Hawar Asaiesh (V)

fullmäktigeledamot

Vicktoria Bagi (V)

fullmäktigeledamot

Investera för starkare välfärd och fler jobb i Västerås

Skrivet av vasteras den . Postad i Debattartikel, Debattartiklar.

Sverige har inte haft full sysselsättning sedan början på 90-talet och tyvärr planerar den socialdemokratiskt ledda regeringen för fortsatt massarbetslöshet i sina prognoser.  Finansministern säger ”jobben, jobben, jobben”, precis som om de magiska orden skulle lösa arbetsbristen. Men det som behövs är en politik för det. Det behövs stora offentliga investeringar för att ta itu med arbetslösheten på allvar.

I Vänsterpartiets budgetalternativ föreslår vi en rad investeringar och åtgärder som ska sättas igång redan nu. Vår budget skulle ge fler jobb, bättre kvalitet i äldreomsorg och sjukvård och minska våra utsläpp genom kloka klimatinvesteringar i hela landet. Klimatkrisen är akut och kräver stora investeringar, men den ger också massor av jobb genom de investeringar som behöver göras i järnväg, kollektivtrafik, hyresrätter och annat. Det blir jobb både i det privata och det offentliga.

Pandemin har blottat strukturfelen i svensk ekonomi. År av nyliberal privatiseringspolitik har urholkat det gemensamma. Att regeringen tidigare ”sparat i ladorna” istället för att rusta samhället gick ut över vård- och omsorgspersonal och gjorde Sverige mer sårbart inför krisen. Det är dags att ta itu med det nu. Därför föreslår vi pengar till fler anställda och bättre arbetsvillkor i äldreomsorg och sjukvård. I Västerås skulle det betyda 54 extra anställda i äldreomsorgen redan i år, sådant gör skillnad här. I sjukvården skulle det också bli fler. Till det har vi föreslagit en extra semestervecka åt vård- och omsorgspersonalen som slitit under pandemin. Dessutom vill göra en vi extra satsning på de barn som farit illa under pandemin, så att de får chansen att klara skolan och må bra. Totalt lägger vi mer än 9 miljarder i år på en förbättrad välfärd.

Men fler jobb i välfärden räcker inte – även de privata jobben måste bli fler. Därför vill vi satsa på mindre industriföretags utveckling här i Västerås. Vi föreslår ett statligt stöd så att de kan vidareförädla sina produkter och göra de investeringar som behövs i maskiner och utbildning. Vi satsar också på järnvägen, så att företag kan frakta sitt gods med mindre utsläpp, och på en omfattande fiberutbyggnad på landsbygden. Om handeln i mindre kommuner får stöd och möjlighet till utveckling kommer det gynna det lokala näringslivet och ge fler jobb.

Många flerbarnsfamiljer hade det redan tufft ekonomiskt och har fått det ännu svårare nu när många mist jobbet. Därför föreslår vi två extra utbetalningar av flerbarnstillägget. Även sjukpensionärer, långtidsarbetslösa och många pensionärer har det svårt ekonomiskt och därför föreslår vi en extra utbetalning på 1000 kr. Äntligen kan de unna sig en fika med vännerna eller köpa de där skorna barnen behöver. Det ger bättre ekonomi och indirekt också fler jobb i kaféet eller skobutiken. Framförallt behöver deras ekonomi dock förbättras långsiktigt, vilket vi också har förslag för. Det är sådant som människor behöver i krisen, inte huvudlösa förslag som regeringens planer på marknadshyror.

Låt oss ta itu med arbetslösheten på allvar och investera i fler jobb i både offentlig och privat sektor, i hela landet. Det behövs!

 

Vasiliki Tsouplaki (V), riksdagsledamot

Anna Maria Romlid (V), oppositionsråd

Skydda vårt dricksvatten – rösta ja till nedläggning av flygplatsen

Skrivet av vasteras den . Postad i Debattartikel, Debattartiklar.

Rent vatten är en livsviktig resurs. I många länder blir man som turist avrådd från att dricka vattnet som kommer ur kranarna. Det är flaskvatten i petflaskor som gäller. Orsakerna till bristen på rent vatten varierar, men torka, ökenspridning, föroreningar och krig är viktiga förklaringar.

Enligt FN-förbundet Globalis så påverkar vattenbrist ungefär 2 miljarder människor i världen och antalet beräknas stiga de kommande åren.

I Sverige och Västerås är vi lyckligt lottade. Det är bara vid extrem torka som vi behöver vara varsamma med vattnet, men det vatten Mälarenergi levererar är alltid av god kvalitet och går att dricka. En självklarhet tycker ni kanske. Vi betalar ju vattenavgifter och skatt, så vi har ju rätt till rent vatten.

För oss och många andra som bor på landet och har egen brunn är det här inte alls så självklart. Det är en gåva att ha rent vatten som inte är förorenat av till exempel miljögifter, stora skogsavverkningar eller underliggande saltvattensamlingar.

Men vad har det här med Västerås flygplats att göra? Jo, flygplatsen ligger nära, ja alldeles intill, Västerås vattenskyddsområde varifrån västeråsarna får sitt dricksvatten.

Vid brandövningar på flygplatser används ett brandskum som innehåller flera olika sorters PFAS-kemikalier. Giftiga ämnen som enligt den forskning som görs ökar risken för bland annat testikelcancer och sjukdomen PCOS som gör det svårt för kvinnor att bli gravida. I Vetenskapsradion Klotet, 3 februari, tar man upp en aktuell rättsprocess i Ronneby där man diskuterar ansvaret för att dricksvattnet innehåller mycket höga halter av PFAS-kemikalier som sannolikt orsakats av brandövningar på Kallinge flygplats.

Även på Västerås flygplats har det tidigare genomförts brandövningar med PFAS alldeles intill vårt vattenskyddsområde. Brandövningarna görs nu på särskilt säkrade områden och med vatten. Men vad händer om det blir skarpt läge då man måste använda brandskum med PFAS-kemikalier? Ska piloten eller brandmännen taxa in det brinnande planet till den yta som är säkrad för brandskum innan man kan påbörja släckningsarbete?

Den tidigare användningen av PFAS-kemikalier och användningen av glykol vid avisning av flygplan och annan kemikalieanvändning gör att dagvattnet från flygplatsen är starkt förorenat. Det påverkar grundvattnet och avrinningen via Limstabäcken ut till Västeråsfjärden och Mälaren.

Mälarenergi uppger att halterna av PFAS-kemikalier i dricksvattnet är mycket låga och långt under de uppsatta gränsvärdena. Vi är ändå oroliga för vad som kan hända med vårt dricksvatten. Det finns signaler på att EU kan komma att sänka gränsvärdena för PFAS. Är det för att ämnena är ännu giftigare än vad man tidigare bedömt? Stora mängder PFAS-kemikalier i dricksvattnet vore en katastrof för Västerås och västeråsarna. För oss är det obegripligt att det finns röster som försvarar en olönsam och av de allra flesta ointressant flygverksamhet samtidigt som man helt bortser från de miljörisker som flygplatsen innebär.

Lars Nordin (V)

Ia Nordin (V)

Nya miljöministern måste skydda våra invånare

Skrivet av vasteras den . Postad i Debattartikel, Debattartiklar.

Brinnande sopberg, sjuka djur, rök, damm och plast som sprids i omgivande skog och bostadsområden. Det här har varit vardag i våra kommuner där företaget Think Pink etablerat sin avfallverksamhet. Ibland i eget namn, ibland som kunder hos andra företag. Trots att ägarna häktats och företaget är satt i konkurs har inte problemen tagit slut för våra kommuninvånare. Kvar står vi med tusentals ton osorterat avfall. Allvarligast är läget just nu i Botkyrka där sopor brunnit sedan i december utan att man kunnat släcka. Rasrisken är för stor och släckningsvattnet kan föra iväg miljögifter från platsen. Tippen i Skultuna, i Västerås kommun har också haft återkommande problem med självantändning. Där finns uppskattningsvis 23 000 ton avfall bredvid Svartån som rinner ut i Mälaren som är vattentäkt för en stor befolkning.

Hur har det kunnat bli så här? Har vi som kommunpolitiker skött oss dåligt och haft en dålig tillsyn? Nej, svaret är att detta kunde ha hänt var som helst i landet eftersom företaget utnyttjat en lagstiftning som är väldigt tillåtande för privata avfallsbolag. Det är möjligt att hantera upp till 10 000 ton avfall utan att särskilt tillstånd behöver sökas.

När Think Pink blivit påkomna med att bryta mot regler har man hittat kryphål. Till exempel får avfallet ligga i högst tre år innan det ska vara sorterat och omhändertaget. Think Pink har löst det genom att flytta runt stora mängder sopor mellan sina anläggningar för att ge sken av att bearbetning sker. När de fått påtalat att man troligtvis överskridit maximala antalet tillåtna ton har man kört iväg en del till andra anläggningar och problemet flyttas runt.

Att avfall hanteras på ett sätt som skyddar miljön och främjar cirkulär ekonomi är en viktig del i att skapa ett hållbart samhälle. I nuläget gör luckor i den svenska lagstiftningen det möjligt för företagare att tjäna pengar på oseriöst omhändertagande av avfall. Det är inte bara en miljöfråga då konsekvenserna blir något mer än sophögar. Den skapar otrygghet hos de människor som bor i närheten, misstro mot politiker och till avfallshantering i stort. Ska vi ställa om till ett hållbart samhälle där jordens resurser inte överutnyttjas kan vi inte ha en lagstiftning som gör det möjligt för företag att tjäna pengar på avfallsdumpning.

Sedan den 1 augusti är det lag på att byggavfall måste sorteras men det räcker inte för att inte den här situationen ska kunna uppstå igen. Vi förväntar oss att den nya miljöministerns som snart är på plats har den här frågan högt på dagordningen.

Det är dags att täppa till de luckor i lagen som gjort det möjligt för oseriösa företag att äventyra miljö och hälsa hos våra kommuninvånare. Vi förväntar oss också ett system som garanterar att det inte blir skattebetalarna som får stå för den enorma miljöskulden ett konkursat företag lämnar efter sig.

Anna Maria Romlid (V)

gruppledare Västerås stad

Clara Ericson (V)

gruppledare Laxå kommun

Maria Chergui (V)

gruppledare Eskilstuna kommun

Mats Einarsson (V)

gruppledare Botkyrka kommun

Maria Smedberg (V)

gruppledare Gullspång kommun

En nedläggning hotar inte vården

Skrivet av vasteras den . Postad i Debattartikel, Debattartiklar.

”Stora risker för vården vid flygplatsnedläggning”, var en braskande rubrik i VLT den 11 januari till artikel och intervju med Barbro Larsson (C). Den artikeln har följts av ett antal debattartiklar med repliker på repliker. Men vad handlar det egentligen om?

Regionen har gjort en riskanalys om hur regionens verksamhet kan påverkas av en flygplatsnedläggning. Utredningen tar fasta på vilka risker som måste åtgärdas, alltså hur agera för att minimera riskerna som uppkommer.

Senast den 1 april återkommer regiondirektören med vad som kan göras från regionen utifrån givna förutsättningar. Utredningen redovisar fem delar, varav fyra måste åtgärdas.

– Minskad risk för att akutmottagningen behöver hantera en stor olycka.

Kopplat till att flygplatsen är tagen ur drift. Rent praktiskt innebär detta att regionen inte behöver agera på ett 10-tal haverilarm per år.

– Risk för att thoraxorgan som doneras i Västerås inte kan omhändertas.

Det rör sig om ett maximalt två transplantationer per år, där organen måste transplanteras inom fyra timmar. Detta skulle alltså eventuellt inte kunna ske i framtiden. Slutsatsen grundar sig på vilken ingång utredningen haft det vill säga vilka alternativa flygplatser man räknat med. De flygplatser som ingått i utredningen är Arlanda, Borlänge samt Örebro. Det är underligt att Kjula flygplats (Eskilstuna) ej varit med som ett alternativ då den flygplatsen ligger inom 40 minuter från Västerås. Den flygplatsen trafikeras redan i dag med ambulansflyg och finns med i ambitioner från staten att fortsätta finnas till. Det tar cirka 5–10 minuter från Västerås sjukhus till Hässlö och som nämnt ovan cirka 40 minuter till Kjula. Det innebär att det tar cirka 35 minuter längre tid än till Hässlö. Det är tveksamt om drygt en halvtimme skulle förhindra att en transplantation skulle kunna genomföras.

– Ökad risk för resursbrist avseende ambulanstransporter i länet.

Risk för att övriga ambulansuppdrag blir förlängda om transport av patienter i stället ska ske via närliggande flygplats. Om det är Arlanda, Borlänge och Örebro flygplats eller Kjula påverkar detta i hög grad.

– Det finns inte något alternativ då regionens helikopterplatta inte kan användas på grund av väderförhållandet.

Med nuvarande helikopterlandningsplats stämmer det, en investering av engångskaraktär för att uppgradera till möjligheterna till instrumentflygning ska kanske ställas mot driftskostnader för regionen av flygplatsen över lång tid. Detta skulle också motverka resursbrist gällande ambulanstransporter

– Regionens sårbarhet vid krig och kriser ökar.

Regionen ingår i den krisberedskap som finns tillsammans med staten, i första hand företrädda av länsstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Att planera för hur beredskapen ska se ut är ett uppdrag som till mångt och mycket åvilar staten, givetvis ska vi ta vårt ansvar som region, men huvudansvaret vilar på staten.

Att det skulle vara Västerås unika läge som spelade roll vid den stora skogsbranden där flygplatsen var bas för brandbekämpningsplan, är tveksamt.

Det finns fler tveksamheter rörande flygplatsen, det lyfts fram den oerhörda betydelse som flygplatsen skulle ha för länets utveckling och företagandet. Från den sidan har det varit tyst, det enda företag som slåss för flygplatsen är den flygskola som till kraftigt subventionerad hyra har sin verksamhet där. För övrigt är det slående tyst. Inget av de stora företagen verkande i länet (ABB till exempel) har uttryckt att flygplatsen är nödvändig för deras verksamhet. Om flygplatsen skulle ha sådan betydelse för företagandet borde eventuell medfinansiering från näringslivet kunna diskuteras.

Miljöfrågan nämns, något förvånande, inte då centerpartiet säger sig vara ett miljöparti. Flygtrafik är inte klimatneutral och vi kan konstatera att det uppenbarligen inte spelar någon roll för centerpartiet.

Hans Jansson (V)

regionråd i opposition