Personer som misshandlas av sin partner bör få bättre skydd mot vräkning.

Många har reagerat kraftfullt mot Bostjärnans agerande förra veckan, där en kvinna som utsätts för dråpförsök hotas av vräkning på grund av att grannarna har anmält att hon stör ordningen. Kvinnan säger själv till media att hon skrek efter hjälp.

Vi tycker inte att det är okej att ett brottsoffer ska behöva bli vräkt från sin bostad till följd av att hon eller han blivit misshandlad av sin våldsamma partner.

Vänsterpartiet har tidigare motionerat för ett starkare besittningsskydd i riksdagen för att undvika vräkningar av kvinnor som misshandlats i hemmet av sin partner. Störning av ordningen och skadegörelse är normalt grund för uppsägning.

Men då tas inte hänsyn till kvinnans och eventuella barns behov av bostaden och deras situation i egenskap av brottsoffer. Därför är det viktigt att besittningsskyddet för brottsoffer stärks genom att deras rätt att fortsätta bo i lägenheten skrivs in i hyreslagen.

Justitiedepartementet går på Vänsterpartiets linje och föreslår att en hyresgäst som utsätts för brott ges ett starkare skydd mot att förlora hyresrätten. Om hyresvärden säger upp hyresavtalet på grund av störningar, ska hyresgästens utsatta ställning beaktas särskilt.

Regeringen har meddelat att utifrån promemorian ska man lägga fram en proposition i mars.

Vi är glada över att våra motioner har fått gehör och förhoppningsvis kommer det resultera i en lagändring.

MARIANNE BERG LEDAMOT I JUSTITIEUTSKOTTET
AMINEH KAKABAVEH (V)
VASILIKI TSOUPLAKI (V)

I december 2005 tog styrelsen för det allmännyttiga bostadsbolaget Mimer beslut om att sälja 800 lägenheter till AMF Pension. Vänsterpartiets representant i styrelsen var den enda som reserverade sig mot utförsäljningen.

Trots att det var en mycket omfattande affär fick inte stadens folkvalda kommunfullmäktige ta ställning i frågan. Beslutet fattades av bolagsstyrelsen som valde att inte lyssna på hyresgästernas oro och kritik.

Utförsäljningen försvarades i media av den dåvarande direktören Björn Dahlberg, som menade att försäljningen aldrig hade kunnat ske om man inte hittat en långsiktig ägare.

I en intervju med P4 Västmanland kallade han AMF Pension för en trygg och bra ägare med en långsiktig idé med sin verksamhet. Till VLT sa Dahlberg dessutom att han inte trodde hyresgästerna har några förändringar avseende hyresnivå och service att vänta.

Åtta år efter utförsäljningen av de allmännyttiga bostäderna har fastigheterna genomgått ett flertal försäljningar och haft flera olika fastighetsförvaltare.

För hyresgästerna på Karlavagnsgatan på Vetterstorp, vars bostäder i dag ägs av Rikshem, står nu lyxrenovering och chockhöjning av hyrorna för dörren. Enligt uppgifter i VLT kommer hyrorna att höjas upp till 79 procent.

Arga och besvikna hyresgäster i området har nu startat en namninsamling för att protestera mot den nya ägarens agerande. Hyresgäster som bott i området i över 40 år riskerar att inte ha råd att bo kvar.

Detta tragiska händelseförlopp väcker frågan om vem som bär det politiska ansvaret för den situation som hyresgästerna på Karlavagnsgatan hamnat i. Det väcker också frågan om det verkligen finns några andra långsiktiga ägare än allmännyttan.

Det var Socialdemokraterna som drev igenom denna och många andra försäljningar. Med facit i hand måste vi fråga om de har ändrat uppfattning eller om de kommer att fortsätta med privatiseringarna.

Mats Ericsson (v), fd kommunalråd

Det verkar inte finnas någon ände på exempel som visar på sönderfallet av det svenska skolsystemet och vad som händer när man låter privata aktörer leka affär med skolan. Nyligen stängde Skolinspektionen ned Praktiska Sveriges gymnasium i Tumba.

Dessutom fann myndigheten allvarliga brister på samtliga av Praktiskas 38 yrkesgymnasier runt om i landet. Den uppmärksammade dokumentären ”Skolfesten” på SVT visade på girigheten från vinsttörstande riskkapitalister som inte bryr sig om att ge eleverna en bra utbildning utan bara om att tjäna så mycket pengar som möjligt.

I förra veckan avslöjades också att 43 procent av friskolegymnasierna inte arkiverar elevernas slutbetyg enligt lagen. Alltså det som är beviset för att du har gått gymnasiet.

Det är allvarliga uppgifter som visar hur privatiseringen skapar en ojämlik och orättvis skola. Olönsamma elever sorteras bort när vinstintresset kommer först.

Det slår som allra hårdast mot de barn och ungdomar som behöver mest hjälp. Alla barn får helt enkelt inte samma chans. Vinstintresset och privatiseringen av skolan är ett fiasko som regeringen måste ta ansvar för.

Den senaste veckan har Jan Björklund och Anders Borg uttryckt kritik mot skolor som ägs av riskkapitalbolag. Men det är ju de som har skapat privatiseringskaoset.

Bara för några månader sedan kom de överens med Socialdemokraterna och Miljöpartiet i friskolekommittén om att vinstuttagen får fortsätta och kommunerna inte får tacka nej till nya privata skolor. Med andra ord kommer det mesta att fortsätta som vanligt i den privatiserade vinstsyftande skolans vardag.

Vi måste ha en skola att lita på – en skola där eleverna har rätt till en bra utbildning, en skola där eleverna får avsluta den utbildning de påbörjat, en skola som det går att bevisa att de gått i.

Släng ut riskkapitalbolagen ur den svenska skolan!

Linn Wegemo, ordförande Vänsterpartiet Västerås

I VLT:s ledare den 6 februari skriver man under rubriken ”När epoken Björklund tar slut” och åsyftar till att det kanske var en av de sista gångerna som Björklund talade i Almedalen.

Ledaren fortsätter och lovordar Björklund för hans insatser men konstaterar också att även om de opinionsmässiga framgångarna uteblivit är det få partier som de senaste åren kunnat mäta sig med FP när det gäller sakpolitiskt inflytande.

Vidare vill man mena ”Partiet har inte bara kunnat dominera den skolpolitiska debatten till den grad att övriga partiers politik i perioder mest framstått som varianter av FP-politiken, man har även haft chansen att under snart sju års tid omsätta idéerna till praktisk politik”.

Undertecknad kan till viss del instämma i ovan- stående men saknar en analys av vad som Björklund åstadkommit. När Björklund tillträdde och under de sju år han verkat som skolminister har han som ett mantra använt begreppet ”flumskola” för det som varit och det han velat skapa skulle vara något bättre.

Jag tar mig friheten att jämföra ”flumskolan” med hur det ser ut i dag efter sju år med Björklund som skolminister.

Vi kan konstatera att på ”flumskolans” tid ville många bli lärare och det var svårt att komma in på lärarhögskolan. Idag är det inte många som vill bli lärare och i princip vem som helst blir antagen.

På ”flumskolans” tid hade lärarna bra betalt och i dag med en europeisk jämförelse är lärarna trots senaste löneavtalet har lärarna låga löner.

På ”flumskolans” tid låg Sveriges elever i topp vad gäller resultat och i dag halkar vi efter andra länder, vilket visar sig i internationella undersökningar.

På ”flumskolans” tid var klasserna blandade. De rikas barn gick samma skolor som alla andra barn, de religiösas barn gick i samma klass som alla andra barn och så vidare.

På ”flumskolans” tid var det grundtanken att detta minskade risken för kommande klyftor i samhället och att detta ökade förståelsen mellan olika grupper i samhället. Nu på Björklunds tid är grundtanke en annan.

På ”flumskolans” tid fanns det inga skolor som drevs med syfte att generera vinst och avkastning till svenska och utländska bolag. Nu på Björklunds tid drivs många skolor med främsta syfte att generera vinst och att den skall flyttas till skatteparadis och pedagogiken kommer i andra hand.

Vi ser ju resultatet av förd politik och att det naturligtvis resulterar i att liberala ledarskribenter så som VLT:s sakteliga börjar tala om ett slut på epoken Björklund.

Per Lithammer

Med anledning av migrationsminister Billströms utspel, REVA-debatten, diskussionen om ”synnerligen ömmande skäl” och nu avslagen på asyl för Afghanistan-tolkarna, vill jag göra följande inlägg:

Jag har under flera år i mitt tidigare arbete träffat asylsökande och följt dem i asylprocessen. Jag har vid flera tillfällen mött representanter för alla partier, från vänster till höger och gett dem insyn i direkta ärenden som fått avslag på sin asylansökan. Jag har frågat dem om de tycker att vi har en human flyktingpolitik. Med något undantag, har de blivit upprörda över hur asyllagen (utlänningslagen) tolkas.

ALLA partier, utom Moderaterna, har strykt under på att såsom lagen blev utformad med ”synnerligen ömmande skäl” följdes inte intentionen i förarbetena till lagen. Den blev strängare och humanitära skäl ströks helt!

Statsminister Reinfeldt och Billström upprepar som ett mantra att Sverige har en human flyktingpolitik och är en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Jag vill mena att den bilden inte riktigt stämmer. Billström och hans parti har varit ganska avslöjande i olika uttalanden. Nu senast med avslagen för afghanska tolkarna. Trots att insatta personer uttrycker fara för deras liv.

Jag har träffat många som fått avslag på sin asylansökan. Ibland är det berättigat men det finns också de som torterats, suttit i fängelse för sina åsikters skull och hyser en fruktan för sina liv, som får avslag. Även hedersrelaterade fall, där det födda barnet dödas vid återvändande till hemlandet. En del familjer som vistats flera år i Sverige och barnen betraktar sig som svenskar, får återvända.

Det är de här, primärt, som gömmer sig. De har inget val, då deras liv är hotat vid ett återvändande.

Jag tycker att ni partier inom Alliansen som står bakom en mer human flyktingpolitik bör resa er och agera. Det är bra att ni inom Miljöpartiet börjar inse det så gott som omöjliga i samarbetet med Alliansen som helhet, för att förändra flyktingpolitiken. Beslut har förhalats i två år.

För att förtydliga, så är det inte fråga om fri invandring jag diskuterar, utan de som har skyddsskäl och starka humanitära skäl bör få en utökad möjlighet att få stanna. Därmed måste ”synnerligen ömmande skäl” ges en generösare tolkning!

Vi som vill, låt oss agera för en humanare flyktingpolitik!

Kerstin Ånevall Lind (V)

Barnfattigdomen existerar. I Sverige levde 2010 enligt officiell statistik 242 000 barn i fattigdom. Det är ingen överdrift eller påhittad siffra som nästan görs gällande i debatten efter Uppdrag gransknings inslag.

Fattigdom för svenska barn innebär att inte ha råd att följa med på skolutflykten, att ha så trångt hemma att man träffas sina kompisar ute, att inte kunna följa med kompisarna på bio eller vara med i fotbollsklubben. Kort sagt det handlar om att ställas utanför det de flesta ser som självklart. Föräldern, för det handlar ofta om ensamstående föräldrar, avstår oftast mycket för att barnen skall få det så bra som möjligt och många barn tar ett stort ansvar genom att självmant avstå från sådant som kostar pengar. För Vänsterpartiet är det självklart att alla barn har rätt till en trygg och bra uppväxt. Det är en prioriterad fråga för oss att barn i vårt land inte skall behöva växa upp med bara det alla nödvändigaste.

Vi vet redan i dag hur vi problemen ser ut, och vi vet också vad som skulle krävas för att göra något åt dem. Det är dags att sluta förneka att barn i Sverige lever i fattiga familjer och i stället se till att avskaffa barnfattigdomen. Det gäller jobb och utbildning så att arbetslösa kan ta de jobb som kommer och övergripande reformer för att återupprätta det sociala skyddsnätet som en återuppbyggd sjukförsäkring och en fungerande A-kassa.

Men även mindre reformer skulle göra stor skillnad för många barn. I stället för Rut-avdrag till privat läxhjälp ska vi utöka skolans resurser till kvalificerad läxhjälp. Låt skolan tillhandahålla datorer till alla när det krävs för undervisningen och ge alla barn möjlighet att äta en bra frukost i skolan. Gör kollektivtrafiken, simhallarna och kulturskolorna gratis för alla barn. Förbjud vräkningar av barnfamiljer. Det skulle inte kosta mycket. Om vi förbättrar för ensamstående, höjer underhållsstödet och erbjuder barnomsorg på obekväma tider kommer vi nog snarare spara pengar på sikt.

Barnfattigdomen är verklig. Med Vänsterpartiets politik kan vi minska den drastiskt. Det är inte svårt, det handlar bara om att vilja.

Kent Persson (V)
Vasiliki Tsouplaki (V)

Det finns människor som inte får någon lön om de blir sjuka. Människor som inte får några fler arbetstimmar när det kommer fram att de har diabetes eller är gravida.
Människor som aldrig kan släppa sin telefon för att det finns en liten chans att det kommer ett sms med ett jobberbjudande och då gäller det att svara först.

Alla bemanningsföretag beter sig givetvis inte på det här sättet men själva anställningsformen öppnar för ett sådant beteende. Användningen av bemanningsföretag ökar trots att det många gånger blir dyrare för arbetsgivaren. Varför?

För att användningen av bemanningsföretag och visstidsanställningar handlar om att förskjuta styrkeförhållandena på arbetsmarknaden. Med en stor grupp arbetstagare som är lätta att byta ut och som inte vågar ställa krav, hotas villkoren också för oss som har fasta jobb.
Bemanningsbranschen har urholkat tryggheten i en fast anställning eftersom det går att säga upp de anställda och ersätta dem med inhyrd personal. Det krävs en lagändring som skyddar anställda mot den sortens behandling.

Inhyrda har en osäker ställning, sämre arbetsmiljö och drabbas dubbelt så ofta av arbetsolyckor. Inhyrning ska därför inte kunna användas som en permanent lösning.

Vänsterpartiet tror att trygga anställningar gynnar både oss som jobbar och samhällsekonomin i stort. Om man mår bra och inte behöver vara rädd för att mista sin anställning blir det roligare att jobba och lättare att bidra till bättre produkter och tjänster.
LINN WEGEMO (V)