Skip to main content

Vad är majoritetens plan för Växhuset?

Skrivet av vasteras den . Postad i Interpellation.

Interpellation till kulturnämndens ordförande Markus Lindgren (MP)

Det är med stor sorg vi ser Växhusets ekonomiska förening försvinna i Västerås. Föreningen har sedan 1997 varit en viktig aktör för kommunens kulturella infrastruktur, inte minst för sitt arbete med arrangemang och social hållbarhet. Jag och många med mig har varit imponerade över föreningens kraft och förmåga att utveckla kulturlivet och demokratin i Västerås.

Idag är Växhuset en av Västerås största och viktigaste mötesplatser. Trösklarna är låga och varje dag möts 2 000 västeråsare i olika åldrar och med olika bakgrunder. En unik plats som vi ska vara stolta över.

Mycket har varit föreningens förtjänst. Den har samlat verksamheterna i huset – kommunala verksamheter, ideella organisationer och idéburna företag – och ansvarat för samordning, arrangörskap, säkerhet, marknadsföring, bokning, ekonomi, konferens- och caféverksamhet, IT-support och vaktmästeri.

Vid årsskiftet avslutade kulturnämnden avtalsförhållandet med Växhusets ekonomiska förening med hänvisning till att kommunens avtal och stödet till föreningen inte har varit lagenligt. I stället vill kulturnämnden ta över driften. För Växhusets ekonomiska förening har förändringen bland annat inneburit att de 11 anställda i föreningen har sagts upp och att caféet läggs ner.

Föreningens verksamhetschef och medlemsorganisationerna har till oss i Vänsterpartiet och i
lokala medier uttryckt en stark oro för vad som ska hända med Växhuset i framtiden. Man har inte heller tyckt att dialogen med kommunen har fungerat under processen.

Under denna mandatperiod har vi även sett Råbykooperativet och Culturens ekonomiska
förening läggas ner. Två andra viktiga aktörer i civilsamhället.

Det föranleder mig att ställa följande frågor:

– Varför sa kulturnämnden upp avtalet med Växhusets ekonomiska förening?
– Gjordes det någon konsekvensanalys? Om inte, varför inte?
– Upplever du att dialogen mellan förvaltningen och föreningen har varit god?
– Finns det något som kulturnämnden skulle kunna ha gjort annorlunda i dialogen med föreningen?
– Vad är majoritetens och kommunens plan för Växhuset nu framåt?
– De värden och den atmosfär som Växhusets ekonomiska förening har byggt upp under åren, vad händer med dessa tror du?
– Har kulturnämnden utvärderat övergången och resultatet av att Västerås stad tog över driften av Culturen?

Anna Maria Romlid (V)
2022-06-13

Hur ser det ut med skolbiblioteken?

Skrivet av vasteras den . Postad i Interpellation.

Interpellation till grundskolenämndens ordförande Anna Lundberg (L)

Läsförmågan hos svenska skolelever är låg. Det är oroväckande med tanke på läsförmågans viktiga roll för att kunna tillgodogöra sig skolundervisningen och i ett längre perspektiv kunna ta aktiv del i samhällslivet och frågor som rör arbetsliv och demokrati.

Skolbiblioteken spelar en viktig roll för elevers lärande och en likvärdig skola. Ett väl fungerande skolbibliotek ger eleverna förutsättningar att utveckla sitt kritiska tänkande, sin kreativitet och att utveckla sina språkkunskaper. Dessutom ger skönlitteraturen unika möjligheter till att lära känna nya miljöer och att förstå andra människors villkor och drivkrafter, ja att få nya perspektiv på på sånt man tar för givet. Viktiga delar i den livslånga processen att bredda sin kompetens som demokratisk medborgare.

Skollagen 2 kap 36 § är tydlig med att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Frågan om skolbiblioteken är bemannade och har god tillgång till litteratur och andra medier eller inte hänvisas ofta till den enskilda skolans rektor, men vi i Vänsterpartiet tycker att frågan är större än så och behöver aktivt stöd från grundskolenämnden.

I utredningen ”Skolbibliotek för bildning och utbildning, SOU 2021:3” föreslås åtgärder inskrivna i skollagen för att stärka skolbiblioteken i syfte att alla elever får en likvärdig tillgång till skolbibliotek. Bland annat att skolbiblioteken ska vara bemannade med utbildade bibliotekarier och i första hand finnas på den egna skolenheten. Därav nedanstående frågor;

– Hur stor andel av Västerås grundskolor har bemannade skolbibliotek?

– Hur många av dessa bemannade skolbibliotek har utbildade skolbibliotekarier?

– Hur många timmar per skoldag är de bemannade snitt?

– Finns det någon plan för att öka antalet skolbibliotek?

– Finns det någon plan för att utöka bemanningen under skoldagen?

– Finns det någon skillnad mellan kommunala respektive fristående grundskolor gällande tillgången till skolbibliotek och utbildade skolbibliotekarier?

– Vilken skillnad jämfört med idag skulle det göra för Västerås grundskoleelever om förslagen i utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning skrevs in i skollagen?

– Hur ställer du dig till att inrätta en skolbibliotekscentral i Västerås, som ett centralt stöd och ett sammanhållande nav för de olika skolbiblioteken i deras arbete.

Lars Nordin (V)

Hur säkerställer vi att skolor inte kränker sina elever?

Skrivet av vasteras den . Postad i Interpellation.

Interpellation till grundskolenämndens ordförande Anna Lundberg (L)

Återigen har den fristående skolan Internationella Engelska Skolan blivit hårt kritiserade då en av deras skolor valt att inte tillåta vissa kläder på tjejer. Det har bland annat handlat om att mäta längden på kjolar. Elever som haft ”fel” sorts kläder upprepade gånger har blivit straffade genom kvarsittning. Skolinspektionen säger generellt att skolor inte har rätt att inskränka elevers yttrandefrihet genom att förbjuda vissa kläder, hårfärger, piercing eller annat.

På IES hemsida går det att läsa om frågan gällande skoluniform:

”Nej, vi har inte skoluniform. Däremot har vi en klädkod. Skolan är en arbetsplats för både lärare och elever och vi förväntar oss att alla klär sig för denna miljö. Kläder ska vara hela, rena och inte störa undervisningsmiljön.”

Det är inte första gången som Skolinspektionen kritiserar IES, det har tidigare framgått att skolans strikta regler till och med bryter mot skollagen. Vi har tidigare hört exempel från skolor i Uppsala och Linköping där IES haft regler som är direkt kränkande för eleverna, det senaste exemplet kommer från Täby i Stockholm.

Internationella Engelska Skolan har en skola i Västerås, men det finns även andra friskolor som har liknande klädkoder.

 

Detta föranleder mig att ställa följande fråga:

  • Hur säkerställer du att de skolor som finns i Västerås kommun inte kränker sina elever?

 

Hawar Asaiesh (V)

Akut brist på simplatser i Västerås

Skrivet av vasteras den . Postad i Interpellation.

Interpellation till grundskolenämndens ordförande Anna Lundberg (L)

 

I början av oktober skrev VLT om att barn- och utbildningsförvaltningen ser behov av ett nytt bad i Västerås. Detta eftersom det i dagsläget är en akut brist på simplatser i kommunen. En bidragande orsak är att Kristansborgsbadet har infört 18-årsgräns.

Istället för att enbart bedriva simundervisning i våra lokala badhus finns nu planer på att bussa västeråselever till andra kommuner. Detta krävs för att försöka uppfylla målen i läroplanen om att alla barn ska kunna simma.

Vänsterpartiet var emot försäljningen av Kristiansborgsbadet och varnade även för detta scenario när försäljningen debatterades i kommunfullmäktige. När den politiska majoriteten (S, L, C och MP) ändå valde att sälja Kristiansborgsbadet till en privat aktör bidrog det till att vi som kommun inte längre har rådighet över badsituationen.

Att lära sig att simma handlar inte bara om att uppfylla läroplanens mål, det är dessutom livsviktigt.

 

Detta föranleder mig att ställa följande frågor:

  • Anser Anna Lundberg (L) att försäljningen av Kristiansborgsbadet har påverkat Västerås grundskolors simundervisning negativt?
  • Hur ska respektive grundskola hantera att undervisningstiden kommer att påverkas när barn kommer att bussas till andra kommuner? Finns det en risk att detta kommer påverka övriga ämnen? Eller kommer restiden med buss att läggas i timplanen i idrott och hälsa och därmed påverka andra moment i läroplanen? Kommer skoldagarna att förlängas, eller kommer barnens rast att påverkas?
  • Hur ser samverkan med Lögarängen/Medley ut och i vilken utsträckning kan kommunens grundskolor boka tid för simundervisning?
  • Hur stor är coronaskulden gällande simundervisningen i kommunens grundskolor?

 

Anna Maria Romlid (V)

2021-11-08

När avskaffas delade turer?

Skrivet av vasteras den . Postad i Interpellation.

Interpellation till äldrenämndens ordförande Bengt-Åke Nilsson (L)

Vänsterpartiet har länge drivit frågor om bättre arbetsmiljö för de anställda inom äldreomsorgen. Undersköterskor och vårdbiträden behöver bra arbetsvillkor och god arbetsmiljö för att hinna med och orka med sitt arbete, det behövdes innan pandemin och det kommer i synnerhet behövas efter pandemin.

En av frågorna Vänsterpartiet drivit på hårdast när det kommer till arbetsmiljö har varit att avskaffa de delade turerna som finns inom äldreomsorgen. Delade turer är ett
arbetsmiljöproblem som påverkar de anställdas liv negativt.

Det är inte ovanligt att de som jobbar delade turer får en lucka mellan passen på flera timmar som är obetald. För många är det svårt att ta sig till och från jobbet under de timmarna och blir kvar på jobbet. Det är inte hållbart att fortsätta på det här sättet om vi ska vara Västerås mest attraktiva arbetsgivare.

I majoritetens (S, MP, L och C) årsplan2021 finns det inskrivet att delade turer kan avskaffas under året tack vare de 23 miljoner extra Västerås fick för just omsorgslyftet. Det här är något som de anställda inom äldreomsorgen nu väntar på ska ske.

Därmed vill jag ställa följande frågor:

– När under 2021 kommer de delade turerna avskaffas?
– Finns det en plan för hur de ska avskaffas?
– Hur kommer det att påverka personalen, finns det       tillräckligt med personal för att täcka upp?

Hawar Asaiesh
2021-05-03

Konsekvenser av pandemin och distansundervisning i gymnasieskolan

Skrivet av vasteras den . Postad i Interpellation.

Interpellation till utbildning- och arbetsmarknadsnämndens ordförande Carin Lidman (S)

Konsekvenser av pandemin och distansundervisning i gymnasieskolan

I den nationella debatten är Coronagenerationen redan ett vedertaget begrepp. Pandemin påverkar ungas arbetsförmåga, hälsa och välstånd.

Konsekvenserna är tydligast inom skolan. Elevernas psykiska hälsa har påverkats negativt av distansundervisningen som är en följd av pandemin. I flera delar av Sverige ser gymnasieskolorna en ökning av elever som söker hjälp hos elevhälsan.

Ett annat problem är kunskapstappet. I en enkät som SVT har genomfört vittnar svenska gymnasieelever om att de lär sig mindre nu än före pandemin. Kunskapstappet beror på flera olika faktorer, bland annat ökad frånvaro bland elever och lärare, distansundervisning och hemförhållanden. Det som är tydligt är att de elever som är i störst behov av stöd drabbas mest. Likvärdigheten i skolan har urholkats ytterligare under pandemin.

Detta föranleder mig till att ställa följande frågor:

– Hur har distansundervisningen på gymnasieskolan påverkat gymnasieelevernas kunskapsutveckling?

– Har Västerås stad genomfört någon egen undersökning kring hur eleverna har upplevt att till största del läsa på distans?

– Om ja, vilka lärdomar drar vi från den? Om nej, varför har vi inte gjort en egen undersökning?

– Ser vi i Västerås en liknande trend med ett kunskapstapp gällande resultat i gymnasieskolan?

– Om ja, vilka är våra planer för att reparera skadorna i gymnasieelevernas kunskapsutveckling?

– Ser vi en ökning av antal gymnasieelever som vänder sig till elevhälsan?

– Om ja, hur möter vi upp den ökande psykiska ohälsan hos gymnasieelever?

– Hur har elevhälsan arbetat under pandemin och under gällande rekommendationer?

Anna Maria Romlid (V)
2020-04-12

Vad händer med sommarlovslajv på Östra holmen?

Skrivet av vasteras den . Postad i Interpellation.

Interpellation till Markus Lindgren (MP), kulturnämndens ordförande

Vad händer med sommarlovslajv på Östra holmen?

Det har kommit till vår kännedom att sommarlovs-lajv på Östra holmen återigen är hotad. Strax innan jul fick LajvVerkstaden beskedet att årets bidrag från kommunen var en minskning med hela 82 procent.

Lajvet har varit mycket uppskattat under de elva åren som det har varit verksamhet. Sommarlovslajvet i Västerås ligger också som inspiration och förebild för andra kommunen som Nacka, Enköping och Uppsala där också liknande verksamhet har startats upp.

För Vänsterpartiet är det viktigt att olika kostnadsfria meningsfulla aktiviteter erbjuds på sommaren för barn och ungdomar i Västerås. Sommarlovslajv är en viktig del att bidra till ett spännande sommarlov. Där lajvet har lockat till lek, fantasi, kreativitet, kamratskap och naturupplevelser.
Lajvet på Östra holmen har tidigare varit en del av Västerås stads satsning på sommarlovsaktiviteteroch sommarjobb. Med lajvet så får 7 ungdomar under 4 veckor sommarjobb.

Mina frågor är därför:

– Är detta ett resultat av besparingar i kulturnämnden?

– Hur kommer majoriteten säkerställa att det kommer att bli sommarlovs-lajv på Östra holmen
i sommar igen?

– Finns det en ambition från majoriteten att ta fram en långsiktig finansiering för sommarlovslajv på Östra holmen?

Anna Maria Romlid (V)
2021-03-08

Exploatering av produktiv jordbruksmark

Skrivet av vasteras den . Postad i Interpellation.

Interpellation till byggnadsnämndens ordförande Monica Stolpe-Nordin (C)

Exploatering av produktiv jordbruksmark

Vår kommun växer så det knakar och det byggs som aldrig förr. Västerås landsbygd är en viktig del av kommunen. Där har vi våra kulturbygder, naturresurser och jordbruk. Att bostäder finns och byggs är viktigt för en levande landsbygd men det får inte bli på bekostnad av för evigt förlorad jordbruksmark.

En insikt som slagit Sverige och dess kommuner under den pågående pandemin är att vi relativt snabbt kan behöva förlita oss helt på våra egna jordbruk och vad som odlas där.
När all import kan behöva strypas pga stängda gränser så står vi här med den brukbara jord vi har förvaltat och den ska räcka till oss alla. Mycket kan odlas i växthus men till spannmål behövs produktiv jordbruksmark.

Klimatförändringens inverkan på jordbruket kräver nya odlingsmönster. Årstidernas karaktär förändras och det märks förstås hos jordbrukaren.

Det forskas på äldre spannmålsvarianter som kanske kan fungera bättre att odla i framtidens instabila väder eftersom de tål kyla och torka bättre. Men det behövs inte bara tåliga grödor utan även jordar att odla på både nu och i framtiden.

Kanske kommer vi att kunna odlingsförsörja oss själva med för oss nya exotiska sorters grödor nu när det blir varmare och varmare. Till det behövs modiga odlare och goda förutsättningar som tex brukbar jord.

Vi ökar ständigt i befolkningsmängd och fler och fler av oss väljer att äta växtbaserad vardagsmat. Det bästa måste ju vara att vi kan odla så mycket av framtidens mat själva, men till det behöver vi jord.

En kommun behöver ta ansvar och planera för både befolkningsökning, klimatförändringar och pandemier. Året 2020 lär oss att inte ta något för givet, varken hälsan, tillgången till toapapper eller livsmedel i butiken. Att tillgodose väsentliga samhällsintressen har fått en ny betydelse – vi kan rätt som det är bli utan vissa basvaror om det kniper.

Att vara aktsamma om brukbara jordar och ha evidensbaserade riktlinjer kring exploatering av jordbruksmark där framtidens alla problem och för all del positiva nytillskott hanteras ser jag och Vänsterpartiet som både investering och stöttning av framtida generationers jordbrukare.

Det föranleder mig att ställa följande frågor:

  • Vilka riktlinjer har Västerås kommun kring exploatering av produktiv jordbruksmark?
  • Vilka reservplaner har kommunen vid potentiell krishantering kring för lite mark att odla på?
  • Vilka riktlinjer finns det för kommunen att ombesörja
  • Västerås medborgare med grödor till kommunens inrättningar vid eventuell brist i riket?
  • Kan beslut om exploatering av produktiv jordbruksmark skjutas upp tills RSA ha gjort en analys efter 2020 års erfarenheter?

Gabriella Howlden (V)
2020-11-02

Mimers dolda avgifter

Skrivet av vasteras den . Postad i Interpellation.

Interpellation till Mimers ordförande Jesper Brandberg (L)

Mimers dolda avgifter

I början av året har många av hyresgäster hos Mimer varit upprörda över att enkla service som utfördes kostnadsfritt ska nu kostar pengar. Hyresgästerna har inte fått information från Mimer och många av hyresgästerna stod plötsligt med en oväntad kostnad. För en ensamstående kvinna med låg pension kan en oväntad kostnad på 200kr eller mer skapa oro.

Mimer har försökt kommunicera ’’missförståndet’’ genom en betald artikel på Vlt vilket är inte en informationskanal som alla våra hyresgäster har tillgång till. Vad som ska vara ett förtydligande skapade ännu mer förvirring hos hyresgästerna och många avstår att byta ut slita saker för att inte få en oväntad kostnad. Istället vänder man sig till släkt och vänner och står för kostnaderna själva. Det urholkar hela iden med allmännytta.

För oss i Vänsterpartiet är allmännytta en trygghet. Att underhålla och laga enklare fel ska vara en självklarhet utan dolda avgifter.

Det föranleder mig att ställa följande frågor:

– Ligger det ett politiskt beslut bakom Mimers förändring av inställning till kostnadsfritt service?

– Hur mycket pengar sparar Mimer på denna förändring?

– Tycker du att det är rimligt att man tar ut en avgift för att hjälpa en äldre ensamstående pensionär att byta lampa i kylen?

Shiar Mala Said (V)
2020-10-12

Vad händer med likvärdigheten i förskolan?

Skrivet av vasteras den . Postad i Interpellation.

Interpellation till Vicki Skure-Eriksson (C) förskolenämndens ordförande

Vad händer med likvärdigheten i förskolan?

Vi behöver en förskola av hög kvalité i Västerås för att stimulera barns lärande och utveckling så att de får en trygg grund för fortsatt lärande i grundskolan. Ett lärande som ska resultera i en plats på gymnasiet och för många, fortsatta högre studier.

I delårsrapport 2 per den 31 augusti 2020 för förskolenämnden redovisas att andelen förskollärare har sjunkit med en procentenhet sedan tidigare mätning 2018. Nivån är ungefär densamma som i våra jämförelsekommuner och i riket men skillnaderna är stora mellan förskolorna i staden.

Störst är bristen på utbildade förskollärare på förskolor i utsatta områden. Det är allvarligt då det är här de behövs allra mest. De rekryteringsinsatser som görs räcker uppenbarligen inte till för att få fler förskollärare till dessa förskolor. Det innebär att vi inte har en likvärdig förskola i Västerås där alla barn har samma möjligheter till lärande och utveckling.

Delårsrapporten pekar också på de utvecklingsarbeten som pågår för att prova och utveckla kompletterande kompetenser inom förskoleverksamheten. Det handlar exempelvis om att rekrytera socialpedagoger till utsatta områden och att prova en roll som assisterar och avlastar förskollärare och barnskötare så att de kan ägna sig åt utbildningsuppdraget.

Socialpedagoger som stöd i utsatta områden kan vara bra, men kan och får inte ersätta förskollärarna. Att tillsätta assistenter på förskolorna vore olyckligt då de inte får utföra arbete direkt i barngruppen. Då blir de inte heller en del av arbetslaget, vilket försvårar sammanhållning och kommunikation bland personalen på förskolan.

Det föranleder mig att ställa följande frågor:

– Hur ser tidsplanen ut för att öka andelen förskollärare i förskolor med ett tuffare uppdrag så att vi får en
likvärdig fördelning av förskollärare på förskolorna?

– Hur ser vi till att dom har möjlighet att leda arbetet i förskolan samtidigt som man kan vara närvarande
och aktiv i barngruppen?

– Hur ser resursfördelningen ut mellan förskolor i utsatta områden jämfört med övriga förskolor?

– Finns det en beredskap i nämnden för att kunna ta till ytterligare ännu ej prövade åtgärder för att rekrytera fler förskollärare och komma till rätta med den ojämlika fördelningen mellan förskolorna?

Lars Nordin (V)
2020-09-28