Författare: vasteras

Brinnande sopberg, sjuka djur, rök, damm och plast som sprids i omgivande skog och bostadsområden. Det här har varit vardag i våra kommuner där företaget Think Pink etablerat sin avfallverksamhet. Ibland i eget namn, ibland som kunder hos andra företag. Trots att ägarna häktats och företaget är satt i konkurs har inte problemen tagit slut för våra kommuninvånare. Kvar står vi med tusentals ton osorterat avfall. Allvarligast är läget just nu i Botkyrka där sopor brunnit sedan i december utan att man kunnat släcka. Rasrisken är för stor och släckningsvattnet kan föra iväg miljögifter från platsen. Tippen i Skultuna, i Västerås kommun har också haft återkommande problem med självantändning. Där finns uppskattningsvis 23 000 ton avfall bredvid Svartån som rinner ut i Mälaren som är vattentäkt för en stor befolkning.

Hur har det kunnat bli så här? Har vi som kommunpolitiker skött oss dåligt och haft en dålig tillsyn? Nej, svaret är att detta kunde ha hänt var som helst i landet eftersom företaget utnyttjat en lagstiftning som är väldigt tillåtande för privata avfallsbolag. Det är möjligt att hantera upp till 10 000 ton avfall utan att särskilt tillstånd behöver sökas.

När Think Pink blivit påkomna med att bryta mot regler har man hittat kryphål. Till exempel får avfallet ligga i högst tre år innan det ska vara sorterat och omhändertaget. Think Pink har löst det genom att flytta runt stora mängder sopor mellan sina anläggningar för att ge sken av att bearbetning sker. När de fått påtalat att man troligtvis överskridit maximala antalet tillåtna ton har man kört iväg en del till andra anläggningar och problemet flyttas runt.

Att avfall hanteras på ett sätt som skyddar miljön och främjar cirkulär ekonomi är en viktig del i att skapa ett hållbart samhälle. I nuläget gör luckor i den svenska lagstiftningen det möjligt för företagare att tjäna pengar på oseriöst omhändertagande av avfall. Det är inte bara en miljöfråga då konsekvenserna blir något mer än sophögar. Den skapar otrygghet hos de människor som bor i närheten, misstro mot politiker och till avfallshantering i stort. Ska vi ställa om till ett hållbart samhälle där jordens resurser inte överutnyttjas kan vi inte ha en lagstiftning som gör det möjligt för företag att tjäna pengar på avfallsdumpning.

Sedan den 1 augusti är det lag på att byggavfall måste sorteras men det räcker inte för att inte den här situationen ska kunna uppstå igen. Vi förväntar oss att den nya miljöministerns som snart är på plats har den här frågan högt på dagordningen.

Det är dags att täppa till de luckor i lagen som gjort det möjligt för oseriösa företag att äventyra miljö och hälsa hos våra kommuninvånare. Vi förväntar oss också ett system som garanterar att det inte blir skattebetalarna som får stå för den enorma miljöskulden ett konkursat företag lämnar efter sig.

Anna Maria Romlid (V)

gruppledare Västerås stad

Clara Ericson (V)

gruppledare Laxå kommun

Maria Chergui (V)

gruppledare Eskilstuna kommun

Mats Einarsson (V)

gruppledare Botkyrka kommun

Maria Smedberg (V)

gruppledare Gullspång kommun

”Stora risker för vården vid flygplatsnedläggning”, var en braskande rubrik i VLT den 11 januari till artikel och intervju med Barbro Larsson (C). Den artikeln har följts av ett antal debattartiklar med repliker på repliker. Men vad handlar det egentligen om?

Regionen har gjort en riskanalys om hur regionens verksamhet kan påverkas av en flygplatsnedläggning. Utredningen tar fasta på vilka risker som måste åtgärdas, alltså hur agera för att minimera riskerna som uppkommer.

Senast den 1 april återkommer regiondirektören med vad som kan göras från regionen utifrån givna förutsättningar. Utredningen redovisar fem delar, varav fyra måste åtgärdas.

– Minskad risk för att akutmottagningen behöver hantera en stor olycka.

Kopplat till att flygplatsen är tagen ur drift. Rent praktiskt innebär detta att regionen inte behöver agera på ett 10-tal haverilarm per år.

– Risk för att thoraxorgan som doneras i Västerås inte kan omhändertas.

Det rör sig om ett maximalt två transplantationer per år, där organen måste transplanteras inom fyra timmar. Detta skulle alltså eventuellt inte kunna ske i framtiden. Slutsatsen grundar sig på vilken ingång utredningen haft det vill säga vilka alternativa flygplatser man räknat med. De flygplatser som ingått i utredningen är Arlanda, Borlänge samt Örebro. Det är underligt att Kjula flygplats (Eskilstuna) ej varit med som ett alternativ då den flygplatsen ligger inom 40 minuter från Västerås. Den flygplatsen trafikeras redan i dag med ambulansflyg och finns med i ambitioner från staten att fortsätta finnas till. Det tar cirka 5–10 minuter från Västerås sjukhus till Hässlö och som nämnt ovan cirka 40 minuter till Kjula. Det innebär att det tar cirka 35 minuter längre tid än till Hässlö. Det är tveksamt om drygt en halvtimme skulle förhindra att en transplantation skulle kunna genomföras.

– Ökad risk för resursbrist avseende ambulanstransporter i länet.

Risk för att övriga ambulansuppdrag blir förlängda om transport av patienter i stället ska ske via närliggande flygplats. Om det är Arlanda, Borlänge och Örebro flygplats eller Kjula påverkar detta i hög grad.

– Det finns inte något alternativ då regionens helikopterplatta inte kan användas på grund av väderförhållandet.

Med nuvarande helikopterlandningsplats stämmer det, en investering av engångskaraktär för att uppgradera till möjligheterna till instrumentflygning ska kanske ställas mot driftskostnader för regionen av flygplatsen över lång tid. Detta skulle också motverka resursbrist gällande ambulanstransporter

– Regionens sårbarhet vid krig och kriser ökar.

Regionen ingår i den krisberedskap som finns tillsammans med staten, i första hand företrädda av länsstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Att planera för hur beredskapen ska se ut är ett uppdrag som till mångt och mycket åvilar staten, givetvis ska vi ta vårt ansvar som region, men huvudansvaret vilar på staten.

Att det skulle vara Västerås unika läge som spelade roll vid den stora skogsbranden där flygplatsen var bas för brandbekämpningsplan, är tveksamt.

Det finns fler tveksamheter rörande flygplatsen, det lyfts fram den oerhörda betydelse som flygplatsen skulle ha för länets utveckling och företagandet. Från den sidan har det varit tyst, det enda företag som slåss för flygplatsen är den flygskola som till kraftigt subventionerad hyra har sin verksamhet där. För övrigt är det slående tyst. Inget av de stora företagen verkande i länet (ABB till exempel) har uttryckt att flygplatsen är nödvändig för deras verksamhet. Om flygplatsen skulle ha sådan betydelse för företagandet borde eventuell medfinansiering från näringslivet kunna diskuteras.

Miljöfrågan nämns, något förvånande, inte då centerpartiet säger sig vara ett miljöparti. Flygtrafik är inte klimatneutral och vi kan konstatera att det uppenbarligen inte spelar någon roll för centerpartiet.

Hans Jansson (V)

regionråd i opposition