Motion till Västerås kommunfullmäktige

Samordna kommunens antirasistiska arbete

För många invånare i vår kommun är rasism en verklighet i vardagen. Oavsett om det är orden som riktas mot en på gatan eller om det är diskriminering på arbetsmarknaden så är det oacceptabelt. 

Rasism är något som påverkar människors hälsa och livsvillkor negativt, i de värsta fall skördar den liv. Ingen människa ska diskrimineras beroende på var den kommer ifrån, hur den ser ut eller vilket namn den har. Men det sker fortfarande, vi har inte kommit längre.

Arbetet mot rasism måste tas på allvar och fler insatser krävs. Att kommunen ska jobba mer med diskrimineringsfrågor på olika sätt är en självklarhet och det är bra att den ambitionen finns i Västerås stad. Men det antirasistiska arbetet kräver satsningar. Vill vi vara en kommun fri från rasism måste vi ge förutsättningar för att uppnå målet. Det krävs att någon har ett övergripande ansvar och säkerställer att arbetet genomförs. Om vi ska vara en kommun för alla måste det vara tydligt att vi också satsar på att inkludera alla kommunens invånare.

Västerås stad behöver stärka upp sitt antirasistiska arbete, det ska vara tydligt för alla att vi jobbar för en kommun fri från rasism. Det räcker inte med vackra ord och skrivelser i vår värdegrund eller olika policydokument. Som kommun behöver det även synas med konkreta handlingar. 

Ett samhälle fritt från rasism är bara möjligt om alla jobbar tillsammans för att nå detta mål. För oss i Vänsterpartiet är det här en av våra viktigaste frågor. Det antirasistiska arbetet står sida vid sida med vårt arbete för ett socialistiskt, feministiskt och ekologiskt samhälle.

Vänsterpartiet föreslår kommunfullmäktige att besluta:

att tillsätta en funktion med uppdraget att driva och samordna kommunens antirasistiska arbete med ett övergripande ansvar att motverka rasism i Västerås Stad.

Anna Maria Romlid (V)
Lars Nordin (V)
Hawar Asaiesh (V)
Vicktoria Bagi (V)
Shiar Mala Said (V)

2022-04-07

Motion till Västerås kommunfullmäktige

Demokrati – även på arbetsplatsen

Att demokratin i Sverige nyligen fyllde 100 år har nog inte undgått någon. Regeringens motto har varit ”Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati” och tonvikten låg på rösträttsreformerna 1918–21. I Västerås kommunfullmäktige har jubileet uppmärksammats på flera sätt, bland annat med en ceremoni och en affischutställning. 

Men det var, och är fortfarande, ett demokratiskt genombrott med förhinder. Maktförhållandena på arbetsplatserna är i stort sett oförändrade. Den arbetsrättsliga lagstiftningen som genomfördes under framför allt 70- och 80-talen stannande vid insyn och samverkan (MBL, LAS, med flera). I många avseenden har de anställdas och de fackliga organisationernas inflytande i realiteten minskat de senaste decennierna. 

Det är därför dags med en ny demokratiseringsvåg – hundra år efter den förra. Den offentlig drivna sektorn kan gå före och skapa bättre förutsättningar för de anställda att få ett reellt inflytande och större makt över sin arbetssituation. All tillgänglig forskning visar att inflytande över arbetets organisering är av större betydelse för motivation och välbefinnande än många andra arbetsvillkor. Åtgärder i den här riktningen kan på allvar göra skillnad när det handlar om ohälsa i arbetslivet, höga sjuktal och långtidssjukskrivningar – någonting som är särskilt angeläget i de traditionellt kvinnodominerade omsorgsyrkena. 

Västerås skulle kunna bli ett gott exempel som mönsterarbetsgivare när det gäller anställdas möjligheter att få reellt inflytande och i hög utsträckning kunna råda över sina arbetsförhållanden. 

Vänsterpartiet föreslår kommunfullmäktige att besluta:

att arbetsgivardelegationen får ett uppdrag att inleda en process tillsammans med de fackliga organisationerna som kan leda till beslut och avtal om att överföra ett reellt inflytande frågor som arbetstid, bemannings- och anställningsfrågor och arbetets organisering till de anställda inom Västerås stad, 

att kommunfullmäktige uttalar en ambition att försök inom ett eller flera områden kan påbörjas inom en tolvmånadersperiod från att motionen antagits, samt 

att arbetet med konkreta uttryck för arbetsplatsdemokrati bedrivs som försöksverksamhet till dess utvärdering genomförts och slutsatser kunnat dras av effekterna för såväl verksamheten som de anställda.

Anna Maria Romlid (V)
Lars Nordin (V)
Hawar Asaiesh (V)
Vicktoria Bagi (V)
Shiar Mala Said (V)

2022-04-07

Motion till Västerås kommunfullmäktige

Samtycke kan inte köpas. Köp av sexuella tjänster – kommersiell sexuell exploatering – är en del av det sexuella våld som riktas mot framför allt kvinnor och flickor, men även män och HBTQI-personer. Idag är människohandel världens tredje vanligaste brott. Kommersiell sexuell exploatering innebär att någon utför sexuella handlingar mot ersättning. Ersättningen kan vara pengar, saker, alkohol, droger, någonstans att bo med mera och kan ges till den som utför handlingarna eller till en tredje part.

Utifrån nationell statistik har upp till 2 000 västeråsare utsatts för kommersiell sexuell exploatering. Snittåldern för de som utsätts första gången är 15 år.  I programmet Sommar i P1 berättade västeråsaren Mathilda Hofling om hur unga tvingas sälja sig och hur de, ofta via nätet, luras in till en värld av våldtäkter och övergrepp. Förövarna är vanligen män, med varierande ekonomisk och social bakgrund. Enligt Folkhälsomyndigheten har var tionde svensk man har köpt sex någon gång i sitt liv.  

Västerås stad behöver ta ett ansvar för de som utsätts för kommersiell exploatering. I rapporten Ingen hörde ropen på hjälp från organisationerna Child 10, Inte Din Hora och Ellen Centret anger de som blivit utsatta för kommersiell sexuell exploatering att det finns ett ”akut behov av generell resurs- och kompetensförstärkning för att säkerställa att hjälp ges tillräckligt snabbt, att den ges tillräckligt länge och att hjälpen är anpassad för att möta komplex problematik”.

Sedan en tid tillbaka finns en så kallad KAST-mottagning i Västerås. KAST står för köpare av sexuella tjänster och mottagningen är specialiserad på att möta de som vill sluta köpa sex, har funderingar kring sexköp eller upplever sig ha ett sexmissbruk. Nu vill vi att Västerås stad, gärna tillsammans med Region Västmanland, startar en så kallad MIKA-mottagning som finns i flera andra städer. Där erbjuds stöd och rådgivning till de som har erfarenhet av sex mot ersättning, att skada sig med sex eller har varit utsatta för människohandel. Även de som har erfarenhet av sugardejting, sålt filmer eller bilder är välkomna.

Eftersom många är barn när de utsätts första gången behöver även elevhälsan, barn- och ungdomspsykiatrin och ungdomsmottagningar vara instanser som möter den utsatta med större kunskap och förståelse kring kommersiell sexuell exploatering.

Vänsterpartiet föreslår kommunfullmäktige att besluta:

att Västerås stads skolor samt berörda förvaltningar och bolag mer systematiskt arbetar med attityder gentemot sexköp, i syfte att minska efterfrågan på köp av sexuella tjänster.

att Västerås stad tillsammans med Region Västmanland utreder förutsättningarna för att starta och driva en MIKA-mottagning för de som behöver vård till följd av kommersiell sexuell exploatering.

att anställda inom Västerås stads förvaltningar, som i sitt yrke kommer i kontakt med unga eller vuxna som har erfarenhet av kommersiell sexuell exploatering, erbjuds utbildning på området. Jämställdhetsmyndighetens utbildningsmaterial i webbkursen ”Sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel” kan ligga till grund för det kunskapshöjande arbetet.

att Västerås stad genomför en återkommande kartläggning av förekomsten av kommersiell sexuell exploatering och dithörande människohandel inom staden. Resultatet av kartläggningen ska redovisas till kommunfullmäktige.

Anna Maria Romlid
Lars Nordin
Hawar Asaiesh 
Vicktoria Bagi
Harri Åman (V)

2022-03-10

Motion till Västerås kommunfullmäktige

 Trakasserier och diskriminering är ett stort samhällsproblem och vissa grupper är mer utsatta än andra. De senaste åren har Stiftelsen Friends kartläggningar visat att kränkningar kopplade till etnicitet, dvs. av rasistisk karaktär, är den vanligaste grunden för trakasserier av barn i både mellan- och högstadiet.

I årets Friendsrapport framkommer att utvecklingen inte går åt rätt håll. Bland eleverna som har uppgett att de är utsatta för kränkningar på mellan- och högstadiet är de vanligast förekommande trakasserierna återigen kopplade till diskrimineringsgrunden etnicitet: 22 procent (Åk 3–6) och 16 procent (Åk 6–9).

Trots detta samt det faktum att forskningsstudier från bl.a. Harvard University visar hur rasism och dess konsekvenser skadar barns psykiska och fysiska hälsa så saknar många skolor fortfarande konkreta verktyg för att medvetet arbeta förebyggande och hantera kränkningar, trakasserier och ojämlik behandling som har sin grund i afrofobi eller annan diskriminering p.g.a. hudfärg. Detta bidrar till att tusentals barns upplevelser av rasism i skola och förskola inte erkänns.

I rapporten Vuxna – vad gör dom? som nyligen tagits fram av Rädda Barnen delar barn med sig av sina erfarenheter av rasism och diskriminering, och hur de upplever att vuxna hanterar det. Rapporten visar att de vuxna som arbetar i skolan måste få betydligt större kompetens om vad rasism är och förhindra att det sker.

Att uppleva rasism i unga år sätter djupa spår. Vi vill därför att skolorna ska ges utrymme att jobba mer systematiskt med trygghetsarbetet. Vi vill avsätta mer tid och resurser för likabehandling och höja kompetensen hos skolpersonalen vad gäller rasism generellt och hur man förebygger den specifikt.

Vänsterpartiet föreslår kommunfullmäktige att besluta:

–  Att grundskolenämnden och nämnden för utbildning och arbetsmarknad får i uppdrag att höja kompetensen hos skolpersonalen vad gäller rasism generellt och hur man förebygger den specifikt.

–  Att utreda möjligheten att införa ett resurscentrum för kränkningar och diskriminering kopplat till rasism.

– Att samtlig personal inom Västerås Stads skolor får stöd och handledning kring hur man i sitt dagliga arbete kan jobba kring kränkningar och diskriminering kopplat till rasism.

Anna Maria Romlid

Hawar Asaiesh

Vicktoria Bagi

Shiar Mala Said

Harri Åman

Vänsterpartiet Västerås

2021-11-11

Motion till Västerås kommunfullmäktige

 Var sjätte timma tar en människa sitt liv i Sverige. Var sjätte timma dör någon i onödan. Var sjätte timma blir många anhöriga drabbade och kanske kommer de aldrig att återhämta sig.

Kunskapen om att självmorden ökar i Sverige är stor men trots detta så har inte Västerås stad någon handlingsplan hur kommunen ska arbeta suicidpreventivt.

Riskfaktorer och riskgrupper vet vi är exempelvis: ensamhet och bristande socialt nätverk, manligt kön, HBTQI+ personer, kriminellt liv, missbruk, trauma och förluster.

233 av landets 290 kommuner saknar en övergripande handlingsplan för att förebygga självmord, enligt siffror från Sveriges Kommuner och Regioner. Västerås är en av dom 233 kommunerna. Under Coronapandemin har antalet samtal till SOS-alarm rörande självmord ökat. Vi som kommun har ett stort ansvar att arbeta suicidpreventivt.

Vänsterpartiet föreslår kommunfullmäktige att besluta:

• Att berörda nämnder får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för suicidprevention.

Anna Maria Romlid

Hawar Asaiesh

Vicktoria Bagi

Shiar Mala Said

Harri Åman

Motion till kommunfullmäktige

Avsätt medel för att Västerås ska bli en fristad för kulturarbetare

Enligt Kulturrådet finns det idag 24 fristäder i Sverige som är medlemmar i det internationella fristadsprogrammet ICORN, International Cities and Refuge Network. De flesta är kommuner men även några regioner är medlemmar. Vissa fristäder har flera platser och tar då vanligtvis emot två konstnärer verksamma inom olika konstområden.

Fristadskonstnärer är ett brett begrepp som innefattar journalister, konstnärer, poeter, skribenter, författare, bloggare, musiker, skådespelare, fotografer. Vänsterpartiet vill att Västerås också tar sitt ansvar och blir en fristad för kulturarbetare. Men trots goda intentioner har Västerås ännu inte gått från ord till handling.

Redan 2013 lyfte Vänsterpartiet frågan om att Västerås skulle utreda möjligheten att bli fristad för kulturarbetare genom ett nämndinitiativ i kultur- idrott och fritidsnämnden. Ansvarig nämnd utredde frågan och kom fram till att staden då behöver vara medlem i ICORN och att kostnaden bedömdes till 300 tkr/år + personalkostnader för koordinator 0,2 – 0,25 tjänst.

Sedan blev det val och en ny majoritet i Västerås. Vänsterpartiet fortsatte att driva frågan om att Västerås skulle bli en fristad, men det fanns inget intresse från dåvarande majoritet (S, MP, C och KD).

Ett omtag i frågan väcktes genom att dåvarande Folkpartiet nuvarande Liberalerna la en motion om att utreda förutsättningarna för ett medlemskap i ICORN och att engagera sig som en fristad för förföljda författare. I samband med denna motion lyfte Vänsterpartiet det gamla nämndinitiativet om att bredda fristadsarbetet till att omfatta fler kulturella uttryck. Något som inte fick bifall, men utlovades finnas med i framtida arbete efter att kommunfullmäktige valde att bifalla motionen om medlemskap i ICORN.

Under 2018 fick kommunfullmäktige en återrapportering av uppdraget – Prövning av finansiering för medlemskap i ICORN och inrättandet av ett Fristadsprogram för kulturarbetare. Där framgår det att kultur-, idrotts- och fritidsförvaltningen bedömer att med de rationaliseringskrav som ligger inte kan finansiera ett medlemskap ICORN och inrätta av ett fristadsprogram i 2018 års budget.

Förutsättningarna för medlemskap prövades utan resultat även i nämndens process kring planeringsunderlag budget 2019. På Vänsterpartiets interpellation 2019-04-03 svarar
kulturnämndens ordförande Markus Lindgren (MP) att frågan om medlemskap i ICORN och inrättandet av en fristad för kulturarbetare kommer att behandlas i budgetdiskussionerna inför 2020.

Frågan prioriterades inte i budget 2020 och inte heller i budget 2021, så Västerås har fortfarande inget medlemskap i ICORN och är ingen fristad för kulturarbetare. Det är tydligt att det inte går att lämna frågan till kulturnämnden att lösa utan att samtidigt tillskjuta medel för att finansiera fristadsprogrammet.

Västerås fullmäktige behöver i handling visa engagemang och solidaritet med världens kulturarbetare nu när fler än någonsin lever under censur, förtryck och dödshot. Fristadsprogrammet är ett led i att säkra yttrandefriheten, och allas globala rätt att få sina synpunkter framförda i
offentliga sammanhang. Det är en solidaritetshandling med all världens utsatta kulturarbetare och ska ge hopp om att en bättre värld är möjlig.

Därför föreslår vi fullmäktige att besluta

att kommunfullmäktige öronmärker medel till kulturnämnden i nästa budget för att finansiera
medlemskap i ICORN och att inrätta ett fristadsprogram,
att kulturnämndens budget räknas upp med motsvarande summa kommande budgetår för att säkra
en fortsättning av fristadsprogrammet.

Anna Maria Romlid
Lars Nordin
Hawar Asaiesh
Vicktoria Bagi
Shiar Mala Said

Motion till Västerås kommunfullmäktige

Utbildningssatsning mot mäns våld mot kvinnor

Enligt Jämställdhetsmyndigheten är mäns våld den vanligaste formen av våld. En stor del av mäns våld är riktat mot kvinnor, ofta mot en nuvarande eller tidigare kvinnlig partner.

Med andra ord är våld mot kvinnor ett samhällsproblem. Var tredje vecka dödas en kvinna i Sverige av en man som hon har eller har haft en relation med. Bara under 2020 anmäldes över 6 000 våldtäkter mot personer över 15 år och i 95 procent av fallen var brottsoffret en kvinna. Samtidigt vet vi att alla kvinnor inte anmäler. Mörkertalet är stort.

Vi vill därför se en webbaserad utbildning om mäns våld mot kvinnor och om våld i nära relationer, en utbildning som vänder sig till samtliga anställda inom Västerås stad. Det finns bland annat en webbaserad introduktionskurs som har tagits fram av Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet i samverkan med Socialstyrelsen och länsstyrelserna. Vi ser även positivt på andra utbildningar som ger kunskaper om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

En kurs på ett par timmar ger inte fördjupade kunskaper om mäns våld mot kvinnor men kan öka medvetenheten. Genom kunskap ökar förutsättningarna för att både förebygga och upptäcka våld, men också för att kunna ge stöd och skydd till dem som har utsatts. En bred utbildningssatsning markerar också att kommunen prioriterar arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, liksom att anställda och politiker har ett ansvar för att tillsammans förebygga våldet.

Vänsterpartiet föreslår fullmäktige att besluta:

att Västerås stad arrangerar så att samtliga anställda kan ta del av en introduktionskurs om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Anna Maria Romlid
Lars Nordin
Hawar Asaiesh
Vicktoria Bagi
Shiar Mala Said

Motion till Västerås fullmäktige:

Bostaden är den plats där vi tillbringar merparten av vår tid. Vi har olika visioner om det perfekta boendet, vilket också varierar under olika faser i livet. Efterfrågan att bo kollektivt ökar. Gemenskapsboenden är positivt för såväl samhället som för individen. Det skapar mer trygghet, motverkar ensamhet och skapar ett sammanhang att tillhöra. Dessutom är det hållbart både för miljön och ekonomin. Vänsterpartiet anser att en större mångfald av boendeformer behövs även i Västerås.

Av de drygt 40 gemenskapsboenden/kollektivhus som finns i Sverige växte de flesta fram under 80-talet, främst i de större städerna. Att de utgör en så liten del av bostadsmarknaden, medför att många inte känner till vad detta boendealternativ kan erbjuda.

Ett gemenskapsboende är i princip ett vanligt bostadshus med normala lägenheter i olika storlekar, som ofta har en något mindre boyta och kök än i andra bostadshus. Men därutöver finns gemensamma lokaler där de boende kan laga mat och äta tillsammans, verkstad och andra utrymmen för hobbyaktiviteter och umgänge, ofta också gästrum.

Ett exempel på gemenskapsboende är Färdknäppen i Stockholm. Här har boendet både egen biodling, bibliotek och takterrass. Boendet riktar sig till personer i andra delen av livet utan hemmavarande barn.

Gemenskapsboende har många fördelar. För den enskilda individen blir det en enklare vardag när många hjälps åt med inköp och matlagning, ökad jämställdhet genom att man delar på det obetalda arbetet oavsett kön, ett stärkt socialt nätverk vilket ökar känslan av mening och samhörighet, ekonomiska fördelar genom gemensamma inköp av mat, verktyg med mera. Det bidrar till ökad trivsel och trygghet för barn, vuxna och äldre eftersom man lär känna sina grannar. Detta innebär livskvalitet, vilket inte minst är viktigt för barnen. Att de får växa upp nära andra barn och får möta fler vuxna bidrar till en positiv utveckling.

Boendeformen har även samhälleliga fördelar.  Ett mer socialt hållbart boende med gemenskap, större känsla av samhörighet och meningsfullhet ger mer harmoniska invånare. Gemenskapsboendet ger också möjlighet till ett mer miljömässigt hållbart boende med bland annat minskat koldioxidutsläpp och lägre energiförbrukning när man lagar mat ihop, använder många maskiner, ytor och saker gemensamt med mera.

Efterfrågan att bo tillsammans ökar i Sverige och i många kommuner är nya gemenskapsboenden på gång. Förverkligandet av ett eller flera gemenskapshus här skulle bidra till att avhjälpa bostadsbristen, stämma väl med Västerås ambition om den hållbara staden, såväl socialt och ekologiskt som ekonomiskt.

Vänsterpartiet föreslår kommunfullmäktige att besluta:

att ge berörda nämnder i uppdrag att undersöka kommunalt ägd mark där det skulle vara möjligt att bygga gemenskapshus och utreda förutsättningarna och efterfrågan av olika typer av gemenskapsboenden i Västerås,

att ge Mimer i uppdrag att utreda möjligheten att bygga gemenskapshus i Västerås,

att ge Mimer i uppdrag att tillskapa ett gemenskapsboende för västeråsare i andra halvan av livet, samt

att ge Mimer i uppdrag att tillskapa ett blandat gemenskapsboende för alla åldrar och familjekonstellationer.

Anna Maria Romlid
Lars Nordin
Hawar Asaiesh
Shiar Mala Said
Gabriella Howlden

Västerås 2021-20-21