Författare: vasteras

Rent vatten är en livsviktig resurs. I många länder blir man som turist avrådd från att dricka vattnet som kommer ur kranarna. Det är flaskvatten i petflaskor som gäller. Orsakerna till bristen på rent vatten varierar, men torka, ökenspridning, föroreningar och krig är viktiga förklaringar.

Enligt FN-förbundet Globalis så påverkar vattenbrist ungefär 2 miljarder människor i världen och antalet beräknas stiga de kommande åren.

I Sverige och Västerås är vi lyckligt lottade. Det är bara vid extrem torka som vi behöver vara varsamma med vattnet, men det vatten Mälarenergi levererar är alltid av god kvalitet och går att dricka. En självklarhet tycker ni kanske. Vi betalar ju vattenavgifter och skatt, så vi har ju rätt till rent vatten.

För oss och många andra som bor på landet och har egen brunn är det här inte alls så självklart. Det är en gåva att ha rent vatten som inte är förorenat av till exempel miljögifter, stora skogsavverkningar eller underliggande saltvattensamlingar.

Men vad har det här med Västerås flygplats att göra? Jo, flygplatsen ligger nära, ja alldeles intill, Västerås vattenskyddsområde varifrån västeråsarna får sitt dricksvatten.

Vid brandövningar på flygplatser används ett brandskum som innehåller flera olika sorters PFAS-kemikalier. Giftiga ämnen som enligt den forskning som görs ökar risken för bland annat testikelcancer och sjukdomen PCOS som gör det svårt för kvinnor att bli gravida. I Vetenskapsradion Klotet, 3 februari, tar man upp en aktuell rättsprocess i Ronneby där man diskuterar ansvaret för att dricksvattnet innehåller mycket höga halter av PFAS-kemikalier som sannolikt orsakats av brandövningar på Kallinge flygplats.

Även på Västerås flygplats har det tidigare genomförts brandövningar med PFAS alldeles intill vårt vattenskyddsområde. Brandövningarna görs nu på särskilt säkrade områden och med vatten. Men vad händer om det blir skarpt läge då man måste använda brandskum med PFAS-kemikalier? Ska piloten eller brandmännen taxa in det brinnande planet till den yta som är säkrad för brandskum innan man kan påbörja släckningsarbete?

Den tidigare användningen av PFAS-kemikalier och användningen av glykol vid avisning av flygplan och annan kemikalieanvändning gör att dagvattnet från flygplatsen är starkt förorenat. Det påverkar grundvattnet och avrinningen via Limstabäcken ut till Västeråsfjärden och Mälaren.

Mälarenergi uppger att halterna av PFAS-kemikalier i dricksvattnet är mycket låga och långt under de uppsatta gränsvärdena. Vi är ändå oroliga för vad som kan hända med vårt dricksvatten. Det finns signaler på att EU kan komma att sänka gränsvärdena för PFAS. Är det för att ämnena är ännu giftigare än vad man tidigare bedömt? Stora mängder PFAS-kemikalier i dricksvattnet vore en katastrof för Västerås och västeråsarna. För oss är det obegripligt att det finns röster som försvarar en olönsam och av de allra flesta ointressant flygverksamhet samtidigt som man helt bortser från de miljörisker som flygplatsen innebär.

Lars Nordin (V)

Ia Nordin (V)

Brinnande sopberg, sjuka djur, rök, damm och plast som sprids i omgivande skog och bostadsområden. Det här har varit vardag i våra kommuner där företaget Think Pink etablerat sin avfallverksamhet. Ibland i eget namn, ibland som kunder hos andra företag. Trots att ägarna häktats och företaget är satt i konkurs har inte problemen tagit slut för våra kommuninvånare. Kvar står vi med tusentals ton osorterat avfall. Allvarligast är läget just nu i Botkyrka där sopor brunnit sedan i december utan att man kunnat släcka. Rasrisken är för stor och släckningsvattnet kan föra iväg miljögifter från platsen. Tippen i Skultuna, i Västerås kommun har också haft återkommande problem med självantändning. Där finns uppskattningsvis 23 000 ton avfall bredvid Svartån som rinner ut i Mälaren som är vattentäkt för en stor befolkning.

Hur har det kunnat bli så här? Har vi som kommunpolitiker skött oss dåligt och haft en dålig tillsyn? Nej, svaret är att detta kunde ha hänt var som helst i landet eftersom företaget utnyttjat en lagstiftning som är väldigt tillåtande för privata avfallsbolag. Det är möjligt att hantera upp till 10 000 ton avfall utan att särskilt tillstånd behöver sökas.

När Think Pink blivit påkomna med att bryta mot regler har man hittat kryphål. Till exempel får avfallet ligga i högst tre år innan det ska vara sorterat och omhändertaget. Think Pink har löst det genom att flytta runt stora mängder sopor mellan sina anläggningar för att ge sken av att bearbetning sker. När de fått påtalat att man troligtvis överskridit maximala antalet tillåtna ton har man kört iväg en del till andra anläggningar och problemet flyttas runt.

Att avfall hanteras på ett sätt som skyddar miljön och främjar cirkulär ekonomi är en viktig del i att skapa ett hållbart samhälle. I nuläget gör luckor i den svenska lagstiftningen det möjligt för företagare att tjäna pengar på oseriöst omhändertagande av avfall. Det är inte bara en miljöfråga då konsekvenserna blir något mer än sophögar. Den skapar otrygghet hos de människor som bor i närheten, misstro mot politiker och till avfallshantering i stort. Ska vi ställa om till ett hållbart samhälle där jordens resurser inte överutnyttjas kan vi inte ha en lagstiftning som gör det möjligt för företag att tjäna pengar på avfallsdumpning.

Sedan den 1 augusti är det lag på att byggavfall måste sorteras men det räcker inte för att inte den här situationen ska kunna uppstå igen. Vi förväntar oss att den nya miljöministerns som snart är på plats har den här frågan högt på dagordningen.

Det är dags att täppa till de luckor i lagen som gjort det möjligt för oseriösa företag att äventyra miljö och hälsa hos våra kommuninvånare. Vi förväntar oss också ett system som garanterar att det inte blir skattebetalarna som får stå för den enorma miljöskulden ett konkursat företag lämnar efter sig.

Anna Maria Romlid (V)

gruppledare Västerås stad

Clara Ericson (V)

gruppledare Laxå kommun

Maria Chergui (V)

gruppledare Eskilstuna kommun

Mats Einarsson (V)

gruppledare Botkyrka kommun

Maria Smedberg (V)

gruppledare Gullspång kommun